Svartlut

Från Wikipedia
Version från den 30 juli 2017 kl. 05.32 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 1 som döda. #IABot (v1.5beta))
Svartlut

Svartlut bildas vid tillverkning av pappersmassa enligt sulfatprocessen och utgörs av de förbrukade kokkemikalierna samt från veden utlöst vedsubstans. Kokkemikalierna tillförs veden i form av så kallad vitlut innehållande i huvudsak natriumhydroxid och natriumsulfid i lösning. Den i svartluten utlösta vedsubstansen består i huvudsak av fragmenterat lignin och hemicellulosor, men också rester från cellulosa och lågmolekylära hartsämnen.

Svartluten tvättas bort från cellulosafibrerna efter massakoket i massatvätten. Svartluten har härvid en torrhalt av ca 15%. Den indunstas i indunstningsanläggningen till en torrhalt av 65% eller högre. Därefter förbränns vanligen svartluten i massabrukets sodapanna och de oorganiska föreningarna återvinns och bildar härvid en smälta som löses i en smältlösare till så kallad grönlut, samtidigt som värmeenergi frigörs genom förbränningen av de organiska substanserna.

Mängden torrsubstans i svartlut som tas till förbränning är beroende av vedutbytet respektive satsad mängd oorganiska ämnen med vitluten. Lågt utbyte resulterar i mer substans i svartluten eftersom mer substans har lösts ut från veden i massakoket och mer kemikalier har åtgått för att åstadkomma detta. Vid tillverkning av massa för blekning erhåller sodapannan som riktvärde 910 kg organisk torrsubstans samt 490 kg oorganiska ämnen och totalt ca 1400 kg torrsubstans per ton massa (räknat som 90%-ig oblekt massa). Ett syrgasdelignifieringssteg medför att ytterligare torrsubstans förbränns i sodapannan.

Svartlutens effektiva värmevärde varierar ganska mycket från fabrik till fabrik beroende på vedslag, vedutbyte, barlasthalter och kemikaliesatsningar, samt svartlutens torrhalt före sodapannan (efter indunstning). Som riktvärde för nämnda lutsammansättning kan 12,7 GJ/t ts (per ton torrsubstansmängd) anges som effektiv värmevärde.

Förgasning

Även förgasning av svartlut är möjligt.[1] Genom förgasning och sedan förbränning i gasturbin nära fördubblas verkningsgraden av elproduktion jämfört med de traditionella sodapannorna (från 12 till 22%).[2] Förgasning av svartlut kan även användas för produktion av drivmedlena metanol eller DME (dimetyleter) (så kallad BLGMF - Black Liquor Gasification to Motor Fuels). DME kan användas i dieselmotorer med små förändringar av motorn. Detta är en teknik bland annat Volvo satsar på.[3] Produktion av drivmedel sker dock på bekostnad av den el- och värmeenergi som behövs i pappersbruket, denna kan dock tillföras från annan råvara som ej direkt lämpar sig för drivmedelstillverkning.

Källor