Svartörad barbett
| Svartörad barbett Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hackspettartade fåglar Piciformes |
| Familj | Asiatiska barbetter Megalaimidae |
| Släkte | Psilopogon |
| Art | Svartörad barbett P. duvaucelii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Psilopogon duvaucelii | |
| Synonymer | |
| Megalaima duvaucelii | |
Svartörad barbett[2] (Psilopogon duvaucelii) är en asiatisk fågel i familjen asiatiska barbetter.[3]
Utseende och läte
[redigera | redigera wikitext]Svartörad barbett är en liten (16–17 cm) och grön barbett. Den har blått på hjässa och strupe, med ett svart strupsidestreck och röda fläckar på huvudsidan. Den är mycket lik nära släktingen blåörad barbett, men har till skillnad från denna svarta örontäckare och ett svartaktigt band på nedre delen av strupen (blåörad barbett har blå örontäckare och mer utbrett blått på strupen samt saknar det svarta bandet). Lätet är ett tvåstavigt, upprepat "tk-trrt".[4][5]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Svartörad barbett delas upp i tre underarter med följande utbredning:[3]
- Psilopogon duvaucelii duvaucelii – södra Malackahalvön, Sumatra, Bangka och Borneo
- Psilopogon duvaucelii gigantorhinus – Nias i nordvästra Sumatra
- Psilopogon duvaucelii tanamassae – Batuöarna i västra Sumatra
Arten Psilopogon cyanotis inkluderades tidigare i arten, då med namnet blåörad barbett på svenska. Sedan 2014 urskiljs den dock som egen art av Birdlife International, sedan 2023 även av eBird/Clements och IOC.[6][3] I och med uppdelning flyttade Birdlife Sveriges taxonomiska kommitté över det svenska trivialnamnet till cyanotis medan duvaucelii i begränsad mening fick namnet svartörad barbett. Längre tillbaka inkluderades de båda i gulörad barbett (Psilopogon australis).
Släktestillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Arten placerades tidigare liksom de allra flesta asiatiska barbetter i släktet Megalaima, men DNA-studier visar att eldtofsbarbetten (Psilopogon pyrolophus) är en del av Megalaima. Eftersom Psilopogon har prioritet före Megalaima, det vill säga namngavs före, inkluderas numera det senare släktet i det förra.[7][8]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Svartörad barbett hittas i skogar, framför allt där det förekommer fikon. Fågeln häckar i ett trädhål.[9]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar franske naturforskaren Alfred Duvaucel (1796-1824).[10]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Mall:IUCN2023-1
- ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.
- ^ [a b c] Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
- ^ del Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2019). Blue-eared Barbet (Psilopogon cyanotis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/467437 23 oktober 2019).
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi : 10.14344/IOC.ML.14.1.
- ^ Den Tex, Robert-Jan; Leonard, Jennifer A (2013). ”A molecular phylogeny of Asian barbets: Speciation and extinction in the tropics”. Molecular Phylogenetics and Evolution 68 (1): sid. 1–13. doi:. PMID 23511217.
- ^ Ericson, Per G. P. (1 maj 2012). ”Evolution of terrestrial birds in three continents: biogeography and parallel radiations” (på engelska). Journal of Biogeography 39 (5): sid. 813–824. doi:. ISSN 1365-2699. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x/abstract.
- ^ Grewal, B.; Harvey, B.; Pfister, O. 2002. A photographic guide to the birds of India. Christopher Helm, London.
- ^ Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör blåörad barbett.
Wikispecies har information om Psilopogon duvaucelii.- Läten på xeno-canto.org
|