Sven Snogerup
Sven Emil Snogerup, född den 1 juni 1929 i Hasslaröd[1] i Osby församling, Kristianstads län, död den 27 augusti 2013 i Norra Nöbbelövs församling, Lund, Skåne län, var en svensk botaniker.
Från 1981 till sin pensionering 1994 var han professor i systematisk botanik och chef för Botaniska museet i Lund.
Snogerup föddes med efternamnet Jönsson, men tog sig i ungdomen efternamnet Snogerup[1] efter hemorten[2]. Han gick på gymnasiet i Hässleholm varefter han flyttade till Lund, vid vars universitet han erhöll en magistersexamen 1955 med ett arbete om växterna i Loshults socken under Henning Weimarck, en licentiatexamen 1962[3] med ett arbete om tågsläktet Juncus och en doktorsexamen 1967 med en avhandling om kårelsläktet Erysimum. Han var en ledande auktoritet på flera växtsläkten, speciellt Juncus, om vilket han skrev avsnittet i Flora Europaea[4]. Han var speciellt intresserad av den grekiska övärlden (särskilt av Kykladerna vars flora han utforskade i samarbete med Hans Runemark[5]) och deltog aktivt i flera floraprojekt som Flora Hellenica, Flora of Turkey, Flora Iranica[6] och Flora Nordica[7]. Han behandlade särskilt harörter Bupleurum, dunörter Epilobium, tåg Juncus och skräppor Rumex. Sven Snogerup publicerade flera arbeten i samarbete med hustrun Britt (f. 1934), också hon botaniker.[8][9]
Snogerup var ordförande för Lunds Botaniska Förening i trettio år, 1971–1999.[10] Han blev hedersledamot av Svenska Botaniska Föreningen 1999 för sitt arbete som ordförande i LBF.
Sven Snogerup valdes in som ledamot av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund 1983.[11]
Auktorsnamnet Snogerup kan användas för Sven Snogerup i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.
I samband med 250-årsjubileet av Linnés Skånska resa skrev han böckerna I Linnés hjulspår runt Skåne (1997) och Från Skånska Resa till Skånes Flora (2000) tillsammans med Matz Jörgensen.[12][13]
Utanför botaniken var han också en flitig orienterare och var ordförande för Lunds orienteringsklubb åren 1968 till 1989.[14]
Sven och Britt Snogerup är föräldrar till kemisten Sara Snogerup Linse och ytterligare en son och en dotter.
Eponym[redigera | redigera wikitext]
Legousia snogerupii[15][5], Luzula multiflora ssp. snogerupii[16][17] och Galanthus ikariae ssp. snogerupii[18][19] är uppkallade efter Sven Snogerup.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Ingvar Kärnefelt, 2013, Sven Snogerup – ett liv med botaniken i Svensk botanisk tidskrift 107:5, sid. 302-303.
PDF 5 MB. - Bengt Bentzer, Roland von Bothmer, Lennart Engstrand, Arne Strid, En auktoritet inom växtsystematiken, Sydsvenskan den 14 september 2013.
- ^ [a b] I Linnes hjulspår runt Skåne (1997) på Bokbörsen.
- ^ Snogerup skall ha varit en herrgård som 1761 uppköptes av Hasslaröds mellangård. Se Ingemar Ingers, 1972, Nedlagda byar och gårdar i Skåne II i Ale 1972:1, sid. 23.
- ^ Snogerup, Sven Emil (under Norlindh, Nils Tycho som tillförordnad förste museiintendent) i Sveriges statskalender 1964 sid. 646.
- ^ Juncus i Tutin et al., 1980, Flora Europaea vol. 5, sid. 102-111. ISBN 052120108X.
- ^ [a b] K. Tan, B. Biel & G. Sfikas, 2015, Legousia snogerupii (Campanulaceae), a new species from southeastern Kiklades, Greece i Phytotaxa 201:1, sid 63-70.
- ^ Sven Snogerup, 1971, Volym 75 (Juncaceae) av Flora Iranica.
- ^ Sven Snogerup Arkiverad 26 februari 2020 hämtat från the Wayback Machine. på Flora Nordica.
- ^ Britt Snogerup på Lund University Publications.
- ^ Snogerup, Britt (1934-) på IPNI.
- ^ Henrik Johansson, Sven Snogerup, Sydsvenskan 10 oktober 2013.
- ^ In memoriam på Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.
- ^ Snogerup, Sven på Libris.
- ^ Christer Hjort, Gunnar Broberg, Matz Jörgensen & Widar Narvelo Skrev om blomsterkungen, Sydsvenskan 15 september 2013.
- ^ Börje Nilsson, Kjell Björup, Sedney Hugosson, Christer Ljungquist, Sven Thelandersson Fick Lunds orienteringsklubb att växa, Sydsvenskan den 24 september 2013.
- ^ Legousia snogerupii på IPNI.
- ^ Luzula multiflora ssp. snogerupii på IPNI.
- ^ Jan Kirschner, 1992, A Luzula sect. Luzula puzzle near Sofia, Bulgaria: A biodiversity contribution i Annales Botanici Fennici, 29:3, sid.235-241.
- ^ Galanthus ikariae ssp. snogerupii på IPNI.
- ^ Från Flora Græca till Flora Hellenica, föredrag av Arne Strid den 26 april 2001, Botaniska Föreningen i Göteborg.
|