Botaniska trädgården, Lund

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Drivhus i Botaniska trädgården med en skymt av orangeriet till vänster
Växter i Botaniska trädgården med Botaniska museet i bakgrunden
Interiör från ett växthus i Botaniska trädgården

Botaniska trädgården är en park i centrala Lund, vilken anlades under 1800-talet, och i vilken finns byggnader för Lunds universitets verksamhet, varav den äldsta är Agardhianum. Andra hus är Botaniska museet och Gula villan. I trädgården odlas 7.000 olika arter och i trädgårdens växthus finns nio klimatzoner med 2.000 arter.

Botaniska trädgården var ursprungligen en del av Tornalyckan, som tillhörde Lunds hospital. År 1815 uppläts marken åt universitetet för att där kunna inrätta en "Trädskola för wilda träd". Tanken med detta var att man skulle få traktens bönder att plantera fler träd genom att köpa trädplantor från trädskolan. Projektet pågick mellan 1820 och 1825 och området fick röjas på Lunds universitets bekostnad, varefter universitetet fick behålla marken.

Redan år 1710 började en första botanisk trädgård att anläggas i centrala Lund, men denna blev för liten och en ny botanisk trädgård beviljades av 1859-60 års riksdag, på platsen där det några år tidigare bedrivits trädskola. Trädgården anlades mellan 1862 och 1867 och ansvarig för planläggningen och utformningen av flera av byggnaderna var Jacob Georg Agardh. Nivåskillnader i parken åstadkoms genom att skapa jordvallar och gräva dammar och trädgården blev en illustration av det växtsystem som publicerats av Agardh år 1858 i Theoria systematis plantarum. Parkens mittpunkt har en regelbunden utformning medan de yttre delarna är mer fritt utformad. Detta eftersom idealen för tiden var en friare utformning, vilket var svårt att kombinera med en central utgångspunkt.

Parken har utvidgats vid ett antal tillfällen. Första gången var 1888, då Östra Promenaden uppläts till universitetet för parkområde och uppförande av en institutionsbyggnad för fysiologisk botanik, under förutsättning att allmänheten även i framtiden skulle få lov att använda sig av området. Själva promenaden användes dock aldrig till det här syftet. Andra utvidgningen skedde 1911, då husraden längs Östra Vallgatan revs och införlivades i parken, samtidigt som Botaniska museet byggdes. År 1928 uppläts den gamla epidemisjukhustomten mot att Petriplatsen skulle bli en allmän promenadplats. På 1950-talet omdisponerades parken och de oregelbundna områdena gjordes om till rabatter i koncentriska band.

Botaniska trädgården avgränsas längs Tunavägen och Olshögsvägen av jordvallar, som till större delen sammanfaller till Tornalyckans gamla begränsning. Jordvallarna är fasta fornlämningar, då de redan på 1704 års karta finns med som omgivande Tornalyckan.

År 1974 förklarades Agardhianum, Kolhuset, Institutionen för fysiologisk botanik samt Botaniska museet för byggnadsminnesmärken.

Ekonomiska problem[redigera | redigera wikitext]

I mars 2014 meddelades att växthuset hotas av nedläggning på grund av parkens ekonomiska problem och att Lunds universitet som äger parken inte vill skjuta till pengar "utan diskussion". Representanter för Lunds kommun säger att man i första hand prioriterar kommunens egna parker.[1] Denna inställning möttes av protester i tidningen Lundagård.[2] I juni 2014 meddelades att kommunen och universitetet för samtal om Botan och att man kommit överens om att ta fram ett ekonomiskt underlag som kan användas i höstens budgetarbete.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Protesterna växer för Botan
  2. ^ Ett fattigare universitet utan växthusen
  3. ^ Barn samlar pengar för att rädda Botan

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Lindberg/Malm: Det gröna hjärtat. Bilder från Lunds universitets Botaniska trädgård (Bokförlaget Atlantis 2012).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 55°42′14″N 13°12′10″Ö / 55.70389°N 13.20278°Ö / 55.70389; 13.20278