Visa källa för Svenska Pommern

{{olika betydelser|Pommern (olika betydelser)}}
{{Historisk_stat
|namn= Svenska Pommern
|genitiv= Svenska Pommerns
|lokalt_namn= Schwedisch Pommern
|lokal_transkribering= 
|från= [[1630]]
|till= [[1815]]
|tidigare1= Pommerns_delningar#Pommern_efter_1625
|tidigareflagga1= POL księstwo pomorskie COA.svg
|senare1= Pommern (provins)
|senareflagga1= Provinz Pommern flag.svg
|flagga= Naval Ensign of Sweden.svg
|statsvapen= POL księstwo pomorskie COA.svg
|karta= Swedish Pomerania.PNG
|kartbildtext= Svenska Pommern med orange färg
|huvudstad= [[Stettin]] <small>(1630-1720)</small><br />[[Stralsund]] <small>(1720-1814)</small>
|störstastad= 
|språk= [[lågtyska]], [[tyska]], [[svenska]]
|religion= [[Lutherdom]]

|statsskick= [[Furstendöme]]
|statschef= [[Karl XIII]]
|sct= regenter
|sct2= regent
|regeringschef= [[Hans Henric von Essen (1755–1824)|Hans Henric von Essen]]
|rct= generalguvernörer
|rct2= generalguvernör

|bildades= 1630
|bildades_genom= [[Westfaliska freden]]
|bildades_ur= [[Pommern]]
|upphörde= 1815
|upphörde_genom= [[Wienkongressen]]
|uppgick_i=[[Preussen]] 

|idag= 
|fotnot=[[Traktaten i Stettin]] – 10 juli 1630<br />[[Westfaliska freden]] – 24 oktober 1648<br />[[Traktaten i Stettin|Traktaten i Stettin (1653)]] – 4 maj 1653<br />[[Freden i Stockholm#Preussen|Freden i Stockholm]] – 21 januari 1720<br />[[Freden i Kiel]] – 14 januari 1814<br />[[Wienkongressen]] – 4-7 juni 1815<br />Överlämnande till [[Preussen]] – 23 oktober 1815
}}

[[File:Kungsboken-karta-pommern.jpg|thumb|Karta över (del av) Svenska Pommern, 1679]]
[[Fil:Swedish Pomerania 1812.png|höger|300 px|miniatyr|Svenska Pommern [[1812]].]]
{{Svenska besittningar}}

'''Svenska Pommern''', idag '''[[Vorpommern]]''', var den del av [[Pommern]] som [[Sverige]] erhöll i [[Westfaliska freden]] 1648, och som var i svensk ägo till år 1815. Dit räknades ön [[Rügen]] och en viss period ön [[Usedom]] samt städerna [[Stralsund]] och [[Greifswald]].

==Historia==
[[Fil:POL księstwo pomorskie COA.svg|vänster|miniatyr|120px|[[Statsvapen]] under [[Bogislav XIV av Pommern|Bogislav XIV]]:s styre.]]
[[Fil:Naval Ensign of Sweden.svg|vänster|miniatyr|120px|[[Flagga]].]] 
Pommern var sedan 1100-talet ett [[hertig]]döme under [[Huset Grip]]. År 1621 blev [[Bogislav XIV av Pommern]] [[hertig]] av [[Stettin]] och 1625 ärvde han även den utslocknade [[wolgast]]ska linjen och med honom utdog 10 mars 1637 Pommerns gamla fursteätt på manssidan. Under hans regering hade Pommern blivit en krigsskådeplats i [[Trettioåriga kriget]]. Stralsund, belägrat av de kejserliga, knöt i juni 1628 förbund med [[Gustav II Adolf]] som därigenom fick en fast punkt i Pommern. Ett "evigt" förbund ingicks mellan honom och hertig Bogislav 10 juli 1630. Före årets utgång hade svenskarna fullbordat landets militära ockupation och från den stunden var Sveriges kung den verklige härskaren där.<ref>''Nordisk Familjebok'', sp. 1327–1328</ref>

Gustav Adolf erkände [[Mark Brandenburg|Brandenburgs]] [[Tronföljd|successionsrätt]], men hade som villkor att [[kurfurste]]n [[Georg Vilhelm av Brandenburg|Georg Vilhelm]] skulle bryta med kejsaren. Med tanke på den förestående tronledigheten antog Pommerns [[Stånd (samhällsklass)|ständer]] år 1634 en regementsförfattning, som uppdrog det tillfälliga styret åt ett åtta man starkt [[direktorium]]. Men då Brandenburg 1638 skaffade sig kejsarens [[Investiturstriden|investitur]] på länet fick direktoriet befallning att upplösas. Befallningen genomfördes och Pommern föll i fullständig anarki vilket ledde till att Sverige försökte ta över styret. Detta sköttes tills vidare i militärisk anda. [[Lillieström]] var sedan 1636 en huvudperson i Pommerns förvaltning, där han gjorde värdefulla insatser. Ett "[[Concilium status]]" i [[Stettin]] skötte från 1641 alla ärenden till dess att freden gav Sverige rättslig besittning av Pommern.<ref name="NF1328">''Nordisk Familjebok'', sp. 1328</ref>

Genom [[Westfaliska freden|freden i Osnabrück]] 1648 erhöll Brandenburg [[Hinterpommern]], utom Stettin och en landsträcka öster om [[Oder]] (amten [[Dąbie, Szczecin|Damm]] och [[Gollnow]]) samt ön [[Wolin|Wollin]]. Dessa områden lades jämte hela [[Vorpommern]] samt öarna Rügen och Usedom till Sverige, som även fick arvsrätt till Hinterpommern efter Brandenburg - allt som län av kejsaren. Den för Sverige förmånliga Stettin[[recess]]en 1653 avgjorde tvisten med Brandenburg rörande gränsen. Åt [[Mecklenburg]] gick gränsen, enligt reglering år 1591, längs [[Trebel]] och [[Recknitz]]. I allt innefattade det svenska området omkring 20&nbsp;000 km².<ref name="NF1328"/>

Pommerns historia under svenskt välde är länge en historia om mycken strid och nöd. Sedan under åren 1657–1659 [[Polen|polacker]], [[österrikare]] och brandenburgare härjat i landet, kom de svåra krigsåren 1675–1679, då danskars och brandenburgares överenskommelse, att de förra skulle ha Rügen och de senare det egentliga Pommern, föreföll bli verklighet. Men båda måste uppge sina anspråk, Danmark i [[Slaget vid Lund|Lund]] 1679, Brandenburg i [[Saint-Germain-en-Laye|Saint-Germain]] samma år.<ref name="NF1328"/>

Brandenburg vann blott den lilla sträckan på Oders östra strand, med [[Gryfino|Greifenhagen]] och [[Banie|Bahn]] samt [[Gollnow]], i pant för en penningsumma (som dock [[1693]] inbetaltes). De första åren av det [[Stora nordiska kriget]] lämnade Pommern oberört. Men sedan kejsarens och sjömakternas underhandlingar om neutralitet för [[Tysk-romerska riket|Tyska riket]] hade strandat på [[Karl XII]]:s oböjliga vilja, nalkades stormen även dit. I augusti 1712 marscherade danska, ryska och polska skaror över gränsen. [[Magnus Stenbock]] kunde skaffa blott ett ögonblicks luft. År 1713 uppträdde [[Preussen]] först som tvetydig medlare (sekvestrationstraktaterna i juni och oktober 1713), men snart som öppen fiende.<ref name="NF1328"/>

Karl XII ledde ett helt år (november 1714 - december 1715) försvaret från [[Stralsund]]s murar, men måste omsider fly. Rügen och Vorpommern ovan [[Peene (flod)|Peene]] blev danskarnas byte, resten besattes av preussarna. Danmark måste dock lämna sin andel tillbaka genom [[freden i Frederiksborg]] 3 juni 1720, men Preussen fick behålla sin erövring i [[Freden i Stockholm|Stockholmsfreden]] 20 januari 1720, där Sverige avträdde alla de delar av Hinterpommern som vunnits 1648, samt därtill Vorpommern söder om Peene och öarna Wollin och Usedom. Återstoden av Sveriges pommerska provins, det s.k. Svenska Pommern, utgjorde 7&nbsp;000 km².<ref name="NF1328"/>

Ett försök att genom det så kallade [[pommerska kriget]] (1757–1762) återfå det förlorade misslyckades. [[Gustav IV Adolf]]s deltagande i [[Svensk-franska kriget 1805-1810]] ledde till Pommerns ockupation av fransmännen 1807–1810.<ref>''Nordisk Familjebok'', sp. 1328–1329</ref> I [[freden i Kiel]] 14 januari 1814 gav Sverige Pommern åt Danmark i utbyte mot [[Norge]]. Pommerns öde bestämdes varaktigt genom Preussens traktater med Danmark [[4 juni]] och med Sverige 7 juni 1815. Preussen erhöll landet, men överlämnade i stället [[Sachsen-Lauenburg|Lauenburg]] och 2,6 miljoner [[Daler|thaler]] till Danmark samt 3,5 miljoner thaler som krigskostnadsersättning till Sverige. Det nyvunna landet införlivades som Neuvorpommern med den preussiska provinsen [[Pommern (provins)|Pommern]].<ref name="NF1329">''Nordisk Familjebok'', sp. 1329</ref>

==Författning och förvaltning under svenskt styre==

I landet fanns en starkt privilegierad [[adel]] och en talrik klass [[livegenskap|livegna]], som ännu mot 1700-talets slut utgjorde 2/3 av landsbygdens invånare. De adliga godsen var indelade i distrikt; de kungliga domänerna - som mot slutet av svenska väldet utgjorde åtminstone 1/4 av landet - var indelade i [[amt]].<ref name="NF1329"/>

Pommerns ställning till svenska kronan kom att helt och hållet bero på de underhandlingar som efter [[westfaliska freden]] öppnades mellan [[lantdagen]] och svenska regeringen. Länge fruktlösa ledde dessa underhandlingar omsider till Regeringsformen av 17 juli 1663 (utfärdad genom kungliga recessen 10 april 1669). Först därefter (1664) hyllade Pommerns [[ständer]] Sveriges krona.<ref name="NF1329"/>

Landets överhet, på konungens av Sverige vägnar, var ''Die königliche Landesregierung'', vilken utgjordes av generalguvernören, alltid ett svenskt riksråd, som ordförande och fem [[regeringsråd]] som bisittare, bland dem presidenten för hovrätten (ämbetet var obesatt 1678–1772), kanslern och slottshauptmannen i Stettin, överinspektor för de kungliga amten.<ref name="NF1329"/>

I mycket viktiga fall skulle lantständerna (adeln, representanter för städerna och, till 1690-talet, prästerna) sammankallas. Adeln representerades på lantdagen av en deputerad från varje distrikt, försedd med instruktioner från distriktets adelskonvent. Städernas stånd bestod av en deputerad från varje politiskt berättigad stad (främst Stralsund). En ''Erblandmarschall'' var lantdagens ordförande. Ett tredje viktigt element på lantdagen var de 10 (sedermera fem) lantråden, som utnämndes av regeringen efter ständernas förslag. De bildade landets råd, medlade mellan pomrarna och svenska regeringen och vakade över författningen.<ref name="NF1329"/>

Lantdagen, som under de pommerska hertigarnas tid hade stora befogenheter, kunde gentemot Sverige visserligen inte behålla någon avgörande myndighet, fastän 1663 års författning gav Pommerns ständer veto i Sveriges politik, för så vitt den rörde Pommern. Ständerna hade emellertid oinskränkt petitionsrätt och genom [[Fredrik I]]:s privilegier 1720 uttrycklig rätt att delta i lagstiftning och beskattning. Det påstås även, att deras samtycke erfordrades till avsöndrande eller reduktion av dominialgods. Men redan de gamla hertigarna hade bortskänkt gods utan lantdagens hörande. [[Drottning Kristina]] avsöndrade på samma sätt hela amt, och ännu mindre inflytande fick ständerna på godsens reduktion. De hade flera gånger begärt [[Svenska reduktioner|reduktion]]. Men då den till sist kom, tillfrågades de inte och [[Karl XI]] förklarade att lantdagen inte hade med saken att göra.<ref name="NF1329"/>

Den pommerska adeln talade något om att vädja till kejsaren undan reduktionsdomarna, men man fann sig i det oundvikliga, särskilt som reduktionsverket i Pommern hade i [[Gustaf Adolf De la Gardie]] fått en synnerligen human chef.<ref name="NF1329"/> Arbetet försiggick med kraft först från 1692 och var färdigt i huvudsak redan med året 1694, eftersom mycket hade under [[Karl X Gustav]] avklarats. Senare, då Sverige självt fick konungar av mindre kraft och auktoritet, växte även de pommerska lantständernas lust till motstånd mot kronans förordnanden. Den antydda utvägen att mot svenska regeringens påbud vädja till rikets myndigheter blev då det vapen de betjänade sig av. Den blev till och med hörnstenen i en hel statsrättslig teori, som de med största iver förfäktade. År 1799 skedde även i två fall sådan appellation, fastän den svenska regeringen i sista stund lyckades få lantständerna att frångå den.<ref name="NF1330">''Nordisk Familjebok'', sp. 1330</ref> 

===Rättsväsendet under svenskt styre===
Rättsväsendet i Pommern led av stor förvirring, då det inte fanns någon ordentlig lagbok. Den bestående rätten utgjorde en brokig samling av skilda rättsnormer. Den svenska styrelsen bringade åtminstone ordning i domstolsväsendet. Från underrätterna vädjades till [[hovrätt]]en i [[Greifswald]] sedan 1655 (förlagd till [[Wolgast]] åren 1665–1680); där dömdes efter 1672 års hovrättsordning, ett verk av [[David Mevius]]. Andliga mål gick till [[konsistorium]] i Greifswald. I högsta instans avgjordes målen av överdomstolen för Sveriges tyska besittningar, [[Wismarska tribunalet|Höga tribunalet i Wismar]] (öppnat 1653).<ref name="NF1330"/>

===Ekonomi och befolkning===
I ekonomiskt hänseende var Pommern ingen vinst för Sverige. Endast under furst [[Fredrik Vilhelm von Hessenstein|Hessenstein]]s förvaltning (1776–1791) gav landet något överskott (totalinkomsten var 250&nbsp;000 thaler år 1782). Annars behövdes tillskott från Sverige (till exempel till [[Stralsund]]s fästning och försvarsväsendet överhuvud).<ref name="NF1330"/>

Den förnämsta inkomstkällan var [[licent]]en eller stora sjötullen av utrikeshandeln. [[Accis]]en (på spirituosa och kvarnförd spannmål) avlöstes på landet år 1672 av en personlig skatt, ''quartal-steuer''. Under [[30-åriga kriget]] blev [[kontribution]]er stående, och på 1700-talet hade de övergått till en ordinarie grundskatt, ''hujensteuer''. Först [[Karl XI]] centraliserade penningförvaltningen, i den kungliga kammaren 1684, som lydde under [[Statskontoret]] i [[Stockholm]].<ref name="NF1330"/>

Pommerns befolkning utgjorde i slutet av 1700-talet omkring 100&nbsp;000 personer. (89&nbsp;000 år 1766, 113&nbsp;000 år 1802), varav nära 1/4 bodde på Rügen.<ref name="NF1330"/>

===Reformer under sen svensk tid===
Genom en kunglig skrivelse den 26 juni 1806 blev Pommerns gamla författning upphävd, och i stället förklarades gällande [[1772 års regeringsform]] och 1789 års [[Förenings- och säkerhetsakten|Förenings- och säkerhetsakt]] svenska författningar samt [[1734 års lag]] (att tillämpas efter 1 september 1808). Orsaken till denna statskupp var att lantständerna åter, nu trots kungligt förbud, appellerade till domstolarna mot kungliga förordningar, som till exempel förordningen av 30 april 1806 om ett pommerskt lantvärn. I samband med nyordnandet gjorde [[Gustav IV Adolf]] ett försök med departementalstyrelse.<ref name="NF1330"/>

Även svensk kyrkoförfattning infördes. Landet delades i fyra härad ("ämter"), och dessa i socknar. I saker som rörde endast Pommern och Rügen skulle lantdag sammankallas. En sådan lantdag, sammansatt ståndsvis efter [[ståndsriksdagen|svenska riksdagens]] föredöme, var också samlad i Greifswald 4 augusti–18 augusti 1806, mottog kungens försäkran och gav honom hyllning med åberopande av den svenska statsförfattningen. Dessutom åtog den sig en av konungen önskad garanti av kammarens skulder. Detta år grundades också det svenska [[Riddarhuset för Pommern och Rügen]].<ref name="NF1330"/>

I samband med statskuppen genomfördes eller påtänktes åtminstone en rad sociala reformer.<ref name="NF1330"/> Den viktigaste var livegenskapens upphävande genom en förordning av 4 juli 1806. Meningen var dessutom att i Pommern genomföra [[enskifte]]s verk, varom en förordning också utfärdades.<ref>''Nordisk Familjebok'', sp. 1330–1331</ref>

==Generalguvernörer==
*1631-1633 [[Klas Horn (1583-1632)|Klas Horn]]
*1633-1638 [[Sten Svantesson Bielke]]
*1638-1641 [[Johan Banér]]
*1641-1648 [[Lennart Torstenson]]
*1648-1650 [[Carl Gustaf Wrangel]]
*1650-1652 [[Johan Axelsson Oxenstierna]]
*1652-1661(?) [[Axel Lillie]]
*1661-1676(?) [[Carl Gustaf Wrangel]]
*1678-1679 ''Besatt av Brandenburg''
*1679-1685 [[Otto Wilhelm Königsmarck]]
*1687-1698 [[Nils Bielke (1644-1716)|Nils Bielke]]
*1698-1711 [[Jurgen Mellin]]
*1715-1720 ''Besatt av Preussen och Danmark''
*1720-1747 [[Johan August Meijerfeldt d.ä.]]
*1748-1766 [[Axel Löwen]]
*1766-1772 [[Hans Henrik von Liewen den yngre|Hans Henrik von Liewen d.y.]] 
*1772-1776 [[Fredrik Carl Sinclair]]
*1776-1791 [[Fredrik Vilhelm von Hessenstein]]
*1792-1796 [[Eric Ruuth]]
*1796-1800 [[Philip von Platen (fältmarskalk)|Philip von Platen]]
*1800-1807 [[Hans Henric von Essen (1755–1824)|Hans Henric von Essen]]
*1807-1809 ''Besatt av Frankrike''
*1811-1812 [[Carl Mörner (1755–1821)|Carl Mörner af Tuna]]

== Referenser ==
=== Noter ===
<references/>

=== Källor ===
{{ugglan|artikel=Pommern|url=https://runeberg.org/nfca/0720.html|datum=1915}}

== Vidare läsning ==
*{{bokref |efternamn=Andersson |förnamn=Tommie |titel=Utfärd till Svenska Pommern |år=1996 |utgivare=Globograf |utgivningsort=Höganäs |språk=swe |isbn=91-88524-07-8 (inb.) |libris=7772519 }}
*Alexander Muschik: Ludwig Theobul Kosegarten (1758-1818) et la réception de la philosophie rousseauiste en Poméranie suédoise, in: Études Jean-Jacques Rousseau, 18 (2011), S. 315-346, [[:de:Spezial:ISBN-Suche/9782953425666|ISBN 978-2-9534256-6-6]]
*{{tidskriftsref|författare=Schimanski, Folke|rubrik=Det gamla Sverige i det nya Tyskland.|url=http://popularhistoria.se/artiklar/det-gamla-sverige-i-det-nya-tyskland|tidskrift=Populär historia
|volym=1991:1,|utgivare=Lund : Populär historia, 1991- |sid=8-14 : ill.|id=ISSN 1102-0822|issn=ISSN 1102-0822|libris=2362309}}
*{{bokref |efternamn=Önnerfors |förnamn=Andreas |titel=Svenska Pommern: kulturmöten och identifikation 1720-1815 |serie=Ugglan. Minervaserien, 1650-7339 ; 6 |år=2003 |utgivare=Avd. för idé- och lärdomshistoria, Univ. |utgivningsort=Lund |språk=swe |isbn=91-974153-5-9 |libris=8904031 |url=http://www.lub.lu.se/luft/diss/hum_250/hum_250_transit.html |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110211080558/http://www.lub.lu.se/luft/diss/hum_250/hum_250_transit.html |arkivdatum=2011-02-11 |hämtdatum=2009-03-23 }} {{Wayback|url=http://www.lub.lu.se/luft/diss/hum_250/hum_250_transit.html |date=20110211080558 }}

==Externa länkar==
*[https://web.archive.org/web/20070929101012/http://www.svenska-pommern.org/ Stiftelsen Svenskt Kulturarv i Pommern] (håller på att grundas)
*[https://web.archive.org/web/20190806100412/http://schwedenstrasse.com/ Schwedenstrasse.com], informationssida av bland annat svenska ambassaden i Berlin.

[[Kategori:Pommerns historia]]
[[Kategori:Sverige under stormaktstiden]]