Svenska vårdpersonalförbundet
| Svenska vårdpersonalförbundet | |
| Information | |
|---|---|
| Ordförande |  |
| Historia | |
| Grundat | 1906 |
| Upplöst | 1970 |
| Huvudorganisation | Landsorganisationen, LO. Anslutning 1939. |
| Övrigt | |
| Förbundstidning | Svensk fångvårdstidskrift. Göteborg: Sveriges fångvårdsmanna förbund. 1907-1910. Libris 3239703
Vård och vakt: organ för Sveriges fångvårdsmannaförbund. Stockholm: Sveriges fångvårdsmannaförbund. 1910-1954. Libris 3239712 Statsanställd: största fackliga tidningen inom den statliga sektorn. Stockholm: Statsanställd. 1955-1995. Libris 3428042 |
Svenska vårdpersonalförbundet var ett svenskt fackförbund inom Landsorganisationen (LO) som ursprungligen bildades 1906 med namnet Sveriges fångvårdsmannaförbund och namnändrades 1963 till Svenska vårdpersonalförbundet. Det uppgick 1970 i Statsanställdas förbund.
Bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Trots försök före sekelskiftet att organisera personalen vid landets fångvårdsanstalter, så bildades yrkets första fackförening, Västra Sveriges fångvårdsbetjäntes förening, i Göteborg först 1906. Den fick en efterföljare i Stockholm året därpå.
Historia[redigera | redigera wikitext]
- 1906 bildades Sveriges fångvårdsmannaförbund på initiativ av föreningen i Göteborg. Ordförande blev Karl Gutke.
- 1911 inrättades en begravningskassa.
- 1923 hade förbundet 649 medlemmar. [1]
- 1930 blev det möjligt för anställda vid icke-statliga institutioner som alkoholistanstalter och uppfostringsanstalter att bli medlemmar. Dittills hade bara personal vid de statliga fängelserna haft rätt att bli medlemmar.
- 1950 hade förbundet 50 avdelningar med 1354 medlemmar.
- 1963 bytte förbundet namn till Svenska vårdpersonalförbundet eftersom yrkesspridningen hade ökat under åren.
- 1965 förstatligades polis-, åklagar- och exekutionsväsendet och ett antal medlemmar överfördes av den anledningen från Svenska kommunalarbetareförbundet.
- 1966 fick förbundet, liksom andra inom staten, full förhandlingsrätt och kunde sluta kollektivavtal.
- 1970 var man tvungna att effektivisera förhandlingarna på det statliga området. Statstjänarekartellen förslog inte längre. Åtta förbund och delar av ett nionde bildade därför tillsammans det nya Statsanställdas förbund.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.)
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Ibring, Bernt (1957). Vård och vakt i 50 år: utgiven med anledning av Sveriges fångvårdsmannaförbunds 50-åriga tillvaro, 1906-1956. [Stockholm]: [förb.]. Libris 1857784
- Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2019). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutveckling mm i bland annat Svenska vårdpersonalförbundet)
- Sveriges fångvårdsmanna-förbund 1906-1931. Göteborg: Henrik Struves boktryckeri. 1931. Libris 9951029