Svenska kommunalarbetareförbundet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svenska kommunalarbetareförbundet
Rockmärke för Svenska kommunalarbetareförbundet (SKAF).
Information
Ordförande Tobias Baudin
Vice ordförande Per Holmström (förste vice ordförande)
Lenita Granlund (andre vice ordförande och avtalssekreterare)
Lisa Bengtsson (tredje vice ordförande)
Historia
Grundat 23 januari 1910 (107 år sedan)
Land Sverige Sverige
Huvudkontor Hagagatan 2, Stockholm
Antal medlemmar 521 974 (2015)[1]
Huvudorganisation Landsorganisationen, LO. Anslutning 1910.
Övrigt
Webbplats www.kommunal.se
Förbundstidning Kommunalarbetaren: organ för Svenska kommunalarbetareförbundet. Stockholm: Svenska kommunalarbetareförbundet. 1911-. Libris 8261341 
Flaggor utanför Kommunal i Lund.
Svenska kommunalarbetareförbundets kontor på Hagagatan 2 i Stockholm.

Svenska kommunalarbetareförbundet, Kommunal, är ett svenskt fackförbund inom LO grundat 23 januari 1910. Kommunal organiserar över 500 000 medlemmar som arbetar inom kommun, landsting, privata företag, församlingar, kooperativ och lantbruk. 79 procent av medlemmarna är kvinnor.[1]

Sedan 2016 är Tobias Baudin ordförande.

Historisk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Redan 1884 bildades den första fackföreningen för kommunalanställda: Hamn- och stadsarbetarefackföreningen i Malmö. Efterhand bildades flera fackföreningar inom de ursprungliga kommunala yrkesgrupperna: gasverks-, vattenverks- och elverksarbetare samt kommunal trafikpersonal, såsom Svenska spårvägsförbundet och ett gasverksarbetareförbund.

Omkring 1903 började fackföreningar på det kommunala området att, i brist på eget förbund, ansluta sig till Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet och där bildades så småningom en kommunal samorganisation i Stockholm. Den första stora strejken bland kommunalarbetare bröt ut i Stockholm 1905 då 650 renhållningsarbetare och 2000 övriga kommunalarbetare inom Grov och fabriks krävde kollektivavtal.

Kalendarium[redigera | redigera wikitext]

  • 1910 kallade den kommunala samorganisationen inom Grov och fabriks till en konstituerande kongress i Stockholm, där Svenska kommunalarbetareförbundet bildades. Det skedde trots LO:s avstyrkande. Landssekretariatet ville då inte ge kommunalarbetarna någon särställning, men förbundet beviljades ändå omedelbart medlemskap i LO. Förtroendeman blev Ludvig Nordgren. Från början hade förbundet endast 593 medlemmar, medan kåren totalt beräknas ha omfattat ca 15 000 personer, varav hälften var organiserade i ett tiotal olika förbund, främst Grov och fabriks. De kommunala avdelningarna inom Grov och fabriks, liksom avdelningar från det 1909 upphörda Svenska spårvägsförbundet anslöt sig.
  • 1919 anslöt sig Svenska brandmannaförbundet till Kommunal.
  • 1923 hade förbundet 15 141 medlemmar.[2]
  • 1945 återgick de 8 000 medlemmarna i det konkurrerande Svenska sjukhuspersonalsförbundet, som brutits sig ur förbundet på 1920-talet.
  • 1949 tillkom även Sveriges skogvaktares riksförening.
  • 1950 hade förbundet 546 avdelningar med 85 949 medlemmar och var därmed LO:s tredje största förbund.
  • 1957 uppgick 1 700 medlemmar från Kyrko- och kyrkogårdsvaktmästarnas förbund i Kommunal.
  • 1961 hade förbundet 125 000 medlemmar.
  • 1964 startades en erkänd arbetslöshetskassa.
  • 1966–1967 kommunaliserades gymnasierna och de psykiatriska sjukhusen och förbundet tillfördes därvid flera nya yrkesgrupper och 12000 medlemmar från Statens sjukhuspersonals förbund uppgick i Kommunal.
  • 1971 hade förbundet 250 000 medlemmar.
  • 1980 hade förbundet 514 515 medlemmar, varav 107 486 män och 407 029 kvinnor. [2]
  • 1981 kommunaliserades sotningsväsendet och det innebar att Svenska skorstensfejareförbundet uppgick i Kommunal.
  • 1995 utbröt en strejk, som framförallt berörde sportanläggningar som var beroende av kommunalarbetare för att kunna användas.
  • 2001 uppgick Svenska lantarbetareförbundet i Kommunal.
  • 2003 utbröt ytterligare en strejk med Kommunförbundet som motpart. Konflikten omfattade främst barnomsorgen och skolorna samt renhållningen.
  • 2008 utbröt en bussförarkonflikt med Bussarbetsgivarna, där man misslyckades med att nå ett kollektivavtal för bussförare.
  • 2016 avslöjas att förbundets bolag Lyran konferens, som driver restaurang- och konferensverksamhet, bland annat gått med omkring 320 miljoner kronor i förlust sedan 2002.[3] Avslöjandena leder till att förbundskassören avgår, Lyrans verksamhetschef får sparken och att Annelie Nordström meddelar att hon inte avser söka förnyat förtroende vid den kommande kongressen.[4]

Yrkesgrupper[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt organiserar Kommunal yrkesgrupper inom landsting och kommuner. En ökande andel är privat anställda som ett resultat av att kommunal verksamhet läggs ut på entreprenad. Efter att Lantarbetareförbundet gick upp i Kommunal finns det idag även yrkesgrupper kopplade till jordbruk. Även vissa anställda inom Svenska Kyrkan är organiserade i Kommunal.

Funktionshinder[redigera | redigera wikitext]

Inom denna bransch arbetar medlemmar i Kommunal med att hjälpa människor med funktionsnedsättning. Arbetsplatsen kan vara brukarnas hem, gruppbostäder, dagverksamheter, härbärgen eller behandlingshem. Några av titlarna är personlig assistent, vårdare, boendestödjare, stödassistent, stödpedagog, skötare, habiliteringspersonal och ledsagare.

Förskola och skola[redigera | redigera wikitext]

Inom branschen förskola och skola har Kommunal medlemmar med yrken som barnskötare, dagbarnvårdare, fritidsledare och elevassistent. Den största gruppen är barnskötare. Många anställda arbetar inom den kommunala sektorn, men den privata sektorn växer: allt fler arbetar i föräldra- eller personalkooperativ, ideell eller religiös verksamhet.[5]

Grön sektor[redigera | redigera wikitext]

Den gröna sektorn omfattar jordbruk, travbanor, golfbanor och djursjukvård. Kommunals medlemmar kan vara anställda inom kommuner, landsting och privata företag. Några yrkestitlar inom området är avbytare, djursjukvårdare, fjäderfäskötare, golfbanearbetare, hästskötare, maskinskötare, parkarbetare, traktorförare, trädgårdsanläggningsarbetare och trädgårdsarbetare.

Hushållsnära tjänster[redigera | redigera wikitext]

Hushållsnära tjänster omfattar många olika yrkes- och arbetsuppgifter som sker i andras hem. I branschen organiserar Kommunal medlemmar som arbetar med städning, barnpassning, matlagning, fönsterputsning och trädgårdsarbete.

Hälso- och sjukvård[redigera | redigera wikitext]

En av Kommunals största branscher är hälso- och sjukvård. Här finns yrken som undersköterska, skötare, ambulanssjukvårdare, fotvårdsspecialist, obduktionstekniker, steriltekniker och arbetsterapibiträde. Regioner och landsting är de stora arbetsgivarna, men även bolagisering och privat vård finns. Några av de större entreprenörerna är Capio och Vardaga.

Kök och restaurang[redigera | redigera wikitext]

Inom kök och restaurang har Kommunal medlemmar som arbetar som kockar/kokerskor, kallskänkor, måltidspersonal och ekonomibiträden. Arbetsplatserna är främst storkök. Verksamheten bedrivs inom sjukvård, äldreomsorg och skolor.

Räddningstjänst[redigera | redigera wikitext]

Inom räddningstjänsten arbetar medlemmar som heltidsanställda brandmän eller som räddningstjänstpersonal i beredskap, det som tidigare kallades deltidsbrandmän.

Teknik, fastighet och underhåll[redigera | redigera wikitext]

Inom branschen teknik, fastighet och underhåll arbetar Kommunals medlemmar med inre och yttre skötsel av fastigheter och olika anläggningar. Några av yrkena är fastighetsskötare, lokalvårdare samt personal inom sim- och sporthallar.

Teknik, park och anläggning[redigera | redigera wikitext]

Inom branschen teknik, park och anläggning arbetar man med bland annat anläggningsverksamhet, drift för gator, vatten och avlopp, avfallshantering och renhållning. Några yrken i branschen är renhållningsarbetare, miljötekniker, återvinningsarbetare, elektriker, VA-tekniker, snickare och rörmokare. Medlemmarna är vanligen anställda i kommunala bolag eller hos företag som upphandlats av kommunen.

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Den största gruppen inom branschen är bussförare. Andra yrkesgrupper är spårvagnsförare, verkstadsarbetare, reparatörer, servicehallspersonal, städare, tvättpersonal, garagearbetare och trafikvärdar.

Trossamfund[redigera | redigera wikitext]

I branschen organiserar Kommunal medlemmar som arbetar som kyrkogårdsarbetare, kyrkogårdsvaktmästare, krematoriearbetare, trädgårdsarbetare, hantverkare, förare, verkstadsarbetare, stenarbetare, lokalvårdare, dagvakt, kyrkvaktmästare, husmor, barntimmeledare och barnskötare.

Äldreomsorg[redigera | redigera wikitext]

Äldreomsorgen är Kommunals största bransch, där omkring en tredjedel av medlemmarna jobbar. De största grupperna är undersköterskor och vårdbiträden.

Ordföranden genom tiderna[redigera | redigera wikitext]

År Namn
1910–1933 Ludvig Nordgren
1933–1936 Curt Larsson
1936–1937 Thure Andersson
1937–1948 Peter Söderberg
1948–1973 Gunnar Hallström
1973–1978 Bengt Blomdahl
1978–1988 Sigvard Marjasin
1988–1995 Lillemor Arvidsson
1995–1996 Sten Törnblom
1996–2010 Ylva Thörn
2010–2016 Annelie Nordström
2016– Tobias Baudin

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Verksamhetsberättelse 2015. Svenska Kommunalarbetareförbundet. 2016. https://www.kommunal.se/sites/kommunal.se/files/attachment/verksamhetsberattelsen_2015_0.pdf. Läst 1 juni 2016. 
  2. ^ [a b] Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.) 
  3. ^ Richard Aschberg (13 januari 2002). ”Tar medlemmarnas pengar – och satsar på lyxkrog och porr”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/granskning/article22070298.ab. Läst 14 januari 2016. 
  4. ^ Johan Stenquist och Jon Demred (14 januari 2016). ”Anders Bergström lämnar Kommunal”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22089519.ab. Läst 14 januari 2016. 
  5. ^ ”Förskola och skola | Kommunal” (på sv). www.kommunal.se. https://www.kommunal.se/bransch/forskola-och-skola. Läst 17 mars 2017. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X 
  • Nygren Hans, red (1973). Steg för steg, 1945-1973: en krönika i text och bild om den svenska fackföreningsrörelsens utveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 7406349. ISBN 91-518-0705-X 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ekdahl, Lars (2010). Välfärdssamhällets spegel: Kommunal 1960-2010. Stockholm: Premiss. Libris 11830091. ISBN 978-91-85343-73-7 
  • Jensen, Åge; Lindberg Harald (1991). Förbund i förvandling: 80 år med Kommunal. Stockholm: Svenska kommunalarbetareförb. Libris 7421810. ISBN 91-550-3784-4 
  • Kommunal: 100 år av kamp och vilja. Stockholm: Svenska kommunalarbetareförbundet. 2010. Libris 12070822 
  • Lindblad, Ingemar (1960). Svenska kommunalarbetareförbundet, 1910-1960: en studie i svensk fackföreningsrörelse ([Jubileumsuppl.]). Stockholm: Tiden. Libris 8208079 
  • Lindbom, Tage (1935). Svenska kommunalarbetareförbundet 1910-1935: historik. Stockholm: Tiden. Libris 8215225 
  • Palm, Ingrid; Palm, Nils (1980). Din bit av Kommunals historia. [Stockholm]: [Sv. kommunalarbetareförb.]. Libris 315888 
  • Waldemarson, Ylva (2010). Mellan individ och kollektiv: Kommunal 1960-2010. Stockholm: Premiss. Libris 11830092. ISBN 978-91-85343-74-4 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]