Tillförordnande

Från Wikipedia
(Omdirigerad från T.f.)

Ett tillförordnande (förkortat tf.)[1] för en tjänst eller befattning innebär att en person upprätthåller befattningen tillfälligt i väntan på att någon ordinarie innehavare av posten skall utses.

Den vanligaste orsaken till ett tillförordnande är att en vakans har uppstått, där en ordinarie befattningshavare ännu ej tillträtt. Också vid längre frånvaro på grund av föräldraledighet eller annan tjänstledighet förekommer tillförordnande.

Den som är tillförordnad har samma befogenheter som en ordinarie befattningshavare, och handlar på eget ansvar.

Termen tillförordnad ska inte blandas ihop med tjänsteförrättande (förkortat tjf). Den senare termen gäller en person som upprätthåller en tjänst, när den ordinarie befattningshavaren tillfälligt är frånvarande på grund av tjänsteresa, semester, kortvarig sjukdom e.dyl. Ofta innebär det att en underordnad tillfälligt tar ett steg uppåt i karriären, "när chefen är borta"; ibland med lönetillägg på grund av tjänstgöring i högre befattning. Den tjänsteförrättande har att "i chefens anda" och enligt instruktion besluta i alla rutinärenden. Om omständigheterna medger det (exempelvis tidsskäl), kan, för att "olyckliga beslut" ska undvikas, den tjänsteförrättande skjuta upp större beslut av principiell natur till dess den ordinarie befattningshavaren åter är i tjänst.

Befogenheterna hos den som beslutat ska alltid framgå genom förkortningarna tf och tjf (eller motsvarande fullt utskrivet) i anslutning till undertecknandet av beslutshandlingen.

Andra termer i sammanhanget är enligt uppdrag och på uppdrag som kan åtfölja ett undertecknande.

  • Enligt uppdrag innebär att en underställd, ofta en sekreterare, instruerats att i ett enstaka ärende meddela, vad chefen anser i frågan, när chefen inte har tid att själv hantera ärendet.
    I utländsk brevväxling motsvaras detta av p. p. NN xx, där p. p. är latin för "per persona" (för personen), NN namnet på den som har befogenheten i ärendet, och XX står för den som författat skrivelsen, t.ex. en sekreterare.
  • På uppdrag innebär en delegering till en underordnad att på eget ansvar och med full giltighet besluta i en angiven typ av ärenden. En delegering ska alltid vara protokollförd på ett eller annat sätt, så att det går att kontrollera beslutsfattarens befogenheter.

En person som upprätthåller posten som statschef i en monarki utan att vara ordinarie monark, kallas riksföreståndare. För en regeringschef kan det finnas en ställföreträdande regeringschef utsedd, som träder in när regeringschefen är frånvarande.

Referenser[redigera | redigera wikitext]