Tai nüa
Utseende
Tai nüa | |
ᥑᥣᥛᥰᥖᥭᥰᥖᥬᥳᥑᥨᥒᥰ | |
Talas i | Kina, Laos, Myanmar, Thailand |
---|---|
Region | Yunnan-provinsen |
Antal talare | 360 000 |
Språkfamilj | Tai nüa |
Officiell status | |
Språkmyndighet | Ingen |
Språkkoder | |
ISO 639‐1 | Ingen |
ISO 639‐2 | tai |
ISO 639‐3 | tdd |
SIL | TDD |
Denna artikel innehåller tai le. Utan rätt teckenkodning, typsnitt och stöd för komplex textlayout riskerar tecknen att visas felaktigt. Om tecknen visas som fyrkanter eller frågetecken kan du få hjälp här. |
Tai nüa (ᥑᥣᥛᥰᥖᥭᥰᥖᥬᥳᥑᥨᥒᥰ [xaːm˥tai˥ taɯ˥˧xoŋ˥]; också kallat tai le, tai taü xoong eller dehong dai) är ett av flera språk som talas av daifolket i Yunnan-provinsen i Kina. Denna form av daispråket talas främst i den autonoma prefekturen Dehong samt i häradena Gengma, Shuangjiang, Cangyuan, Zhenkang, Jinggu och Jingdong.
Skrift
[redigera | redigera wikitext]Liksom andra skriftsystem i Brāhmī-familjen så är tai nüa en abugida vilket innebär att varje konsonant, om inget annat anges, har en medföljande vokal (i det här fallet a [a]).
Vokaler
[redigera | redigera wikitext]Tecken | IPA | Tecken | IPA | Tecken | IPA | |||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
ᥣ | aa | [a:] | ᥤ | i | [i] | ᥥ | ee | [e] |
ᥦ | eh | [ɛ] | ᥧ | u | [u] | ᥨ | oo | [o] |
ᥩ | o | [o] | ᥪ | ü | [ɨ, ɯ] | ᥫ | e | [ə] |
ᥬ | aü | [aɨ, aɯ] | ᥭ | ai | [ai] |
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]Tecken | IPA | Tecken | IPA | Tecken | IPA | Tecken | IPA | Tecken | IPA | |||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
ᥐ | k | [k] | ᥑ | x | [x] | ᥒ | ng | [ŋ] | ᥓ | c | [ts] | ᥔ | s | [s] |
ᥕ | y | [j] | ᥖ | t | [t] | ᥗ | th | [tʰ] | ᥘ | l | [l] | ᥙ | p | [p] |
ᥚ | ph | [pʰ] | ᥛ | m | [m] | ᥜ | f | [f] | ᥝ | v | [w] | ᥞ | h | [h] |
ᥟ | q | [ʔ] | ᥠ | kh | [kʰ] | ᥡ | ch | [tsʰ] | ᥢ | n | [n] |
Toner
[redigera | redigera wikitext]Ursprungligen skrevs toner inte ut. 1956 infördes diakritiska tecken, lånade från det latinska alfabetet, för att markera toner och i en senare stavningsreform år 1988 ersattes dessa av speciella bokstäver.
1956 | 1988 | Nummer | IPA |
---|---|---|---|
ᥖ | ᥖ | 1 | [˨˦] |
ᥖ̈ | ᥖᥰ | 2 | [˥˧,˥˥] |
ᥖ̌ | ᥖᥱ | 3 | [˩˩] |
ᥖ̀ | ᥖᥲ | 4 | [˧˩] |
ᥖ̈ | ᥖᥳ | 5 | [˦˧,˥˧] |
ᥖ́ | ᥖᥴ | 6 | [˧˧] |
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Wang Jun, red, Zhuang-Dong yuzu yuyan jianzhi (Beijing: Minzu chubanshe: Xinhua shudian faxing, 1984).