Takbīr

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Allahu akbar (arabiska, الله أكبر), "Gud är större", är ett uttryck som på arabiska kallas takbir (تَكْبِير) (lingvistiskt 'takbīr') och är en vanlig fras som används av muslimer.

Frasen används dagligen som inledning till böneutropet från moskén vid tidebönerna som förrättas fem gånger om dagen och ingår även som del i tidebönen.

Irans, Iraks och Afghanistans flaggor bär inskriften Allahu akbar.

Historiskt användes uttrycket av profeten Muhammed som ett stridsrop vid slaget vid Badr och har under senare år anammats av islamiska extremister vid genomförande av sina grymheter.

Takbīr ingår i en mängd andra olika sammanhang, till exempel för att understryka rädsla eller oro, för att uttrycka glädje eller framgång eller för att uttrycka fast beslutsamhet (speciellt i politiska sammanhang).

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Allah är det arabiska ordet för Gud. Roten till verbet "akbar" är "k-b-r" (ك,ب,ر), och takbīr (تَكْبِير) är infinitiv (maṣdar) av verbform II. Kabir betyder stor, mäktig, enorm, allvarlig, äldre och akbar betyder större, överlägsen, mäktigare, störst.[1] Allahu akbar är en förkortad form av den arabiska frasen Allahu akbar min kulli shay, som betyder "Gud är större än allt", det vill säga att Gud är störst.

Ordet akbar fungerar som adjektiv i en kompareringsgrad som kallas elativ. Den förekommer inte i svensk adjektivböjning. Akbar är i elativ komparationsgrad för adjektivet kabīr.

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • Insha'Allah, "Om Gud vill"
  • SAW, "Guds frid och välsignelser vare med honom"

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ (Dr. Rohi Baalbaki, 1995) / (F. Steingass, 1970)