Slaget vid Badr

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Slaget vid Badr
Badr campaign.svg
Karta föreställande de färder som tillryggalades i samband med Slaget vid Badr
Ägde rum 17 mars 624
Plats Hi jazArabiska halvön.
Stridande
Muslimer under Muhammed Den meckanska polyteismens styrkor
Befälhavare/ledare
Muhammed

Slaget vid Badr utkämpades 17 mars 624 (17 ramadan år 2 A.H.) i HijazArabiska halvön. Slaget var en viktig händelse i islams tidigare historia och har än idag en speciell betydelse för muslimer världen över då segern anses ha varit mirakulös, och utgjorde en vändpunkt i Muhammeds konflikt med Qureish i Mecka. I slaget stod monoteismens styrkor under Muhammed mot den meckanska polyteismens.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Då samfundet i Medina började ta form som religiös-politisk stat riktade dess ledare Muhammed sin uppmärksamhet mot Arabiens religiösa, politiska, ekonomiska och intellektuella centrum, Mecka. I nya uppenbarelser hade Muhammed fått Mecka utpekat som mål för böneriktningen (qibla) och den muslimska vallfärden (hajj). Mot Muhammeds muslimer stod Meckas mäktiga stammar som brännmärkt muslimerna som förrädare och separatister. Muhammed började nu göra räder (razzior) mot karavaner på väg till Mecka för att störa den meckanska ekonomin. Flera strider utkämpades mellan Mecka och det muhammedledda medinasamfundet.

Skildring i Koranen och slaget som muslimsk symbol[redigera | redigera wikitext]

I Koranen, sura 8:42ff, 3:123, berättas om hur Gud skickade en osynlig armé av änglar för att säkra Muhammeds seger mot förtryck och vantro.

Koranens vittnande om Guds ingripande gjorde slaget vid Badr till en helig symbol som har kommit att användas under den islamiska historien. Det arabisk-israeliska kriget 1973 fick av Egyptens president Anwar Sadat kodnamnet ”Operation Badr” i ett försök att stärka och inspirera sina soldater genom tron på en slutgiltig islamisk triumf.

Källor[redigera | redigera wikitext]