Hoppa till innehållet

Talja

Från Wikipedia
Talja
Taljans funktion. Figur 3 visar fyra upplägg (med utväxling inom parentes):[1][2]

Talja är två block som som arbetar i par för att bilda en drag-, hiss- eller spännanordning som ger utväxling mellan kraft och väg för att underlätta hur mycket dragkraft behöver gå i förhållande till verkan.[3]

Fördjupning: Block (enkel maskin)

På en talja är löparen fastgjord i ena blockets hundsvott, en stropp (eller dylikt) fäst i blocket för fastgöring av löparens fasta ände,[4][5] och löper sedan fram och tillbaka mellan blocken, turvis runt de båda blockens skivor. När man sedan drar i repet fördelas den inhämtade repmängden jämnt på var och en av slingorna, och ju fler slingor, desto mindre blir alltså avståndsminskningen mellan blocken då man drar in en viss mängd rep. Enligt grundläggande mekaniska samband ger detta en multiplikation av den insatta dragkraften – Det man vinner i lyftkraft får tas igen i ökad längd lina att dra hem.

Till totalresultatet måste anmärkas att taljans massa ökar den totala massa som måste hissas upp, varför den erforderliga dragkraften vid användande av tung talja inte utan vidare kan beräknas som kvoten mellan nyttolastens vikt och antalet slingor. Man måste också tillfoga den extra friktion som tillförs av att ytterligare en repslinga dras runt ytterligare en skiva.

Tackel/Tackla

[redigera | redigera wikitext]
Uppslagsorden ”Tackel” och ”Tackla” leder hit. För rep, se Tågvirke. För angrepp, se Tackling.

Tackel eller tackla kallas inom sjöfart grövre taljor, vanligen anbringade i riggen, som avses för lyftning av tyngre last (jämför ”tackling” för riggen och ”tackel” för tågvirket i riggen).[6]