Teknikbegrepp inom fordonsbelysning

Från Wikipedia

Denna artikel avhandlar teknikbegrepp, klasser, kategorier, koder m.m. när det gäller fordonsbelysning.

Hänvisningar till UNECE[redigera | redigera wikitext]

Denna artikel har omfattande hänvisning till delar ur UNECE avseende fordonsbelysning där det sammanlänkande dokumentet är ECE-reglemente 48[1][2]. Nedan är en lista över de olika föreskrifter som refereras i denna artikel.

Godkännande[redigera | redigera wikitext]

UNECE (E-märkning)[redigera | redigera wikitext]

Märkning E-godkännande

Detta är ett godkännandemärke som ursprungligen gällde för europa, men numera är världsomfattande och hanteras genom Förenta Nationerna (FN) genom FN:s ekonomiska kommission för Europa. Det finns vissa diskussioner om huruvida det skall ändras till ett annat märke för att undvika association till europa.[20]

Godkännandemärket består av ett E i en cirkel eller ett e i en rektangel och ett nummer. Numret indikerar i vilket land som godkännandet har utförts.

Se vidare under Lyktmärkning.

USA: National Highway Traffic Safety Administration[redigera | redigera wikitext]

Godkännande sker enligt Federal Motor Vehicle Safety Standard 108.[21]

Klasser[redigera | redigera wikitext]

Huvudstrålkastare med asymmetriskt halvljus[redigera | redigera wikitext]

Huvudstrålkastare med asymmetriskt halvljus delas in i olika klasser beroende på intensitet.

Notera att Huvudstrålkastare med gasurladdningslampa (HID) är beskrivet i ECE Regulation No. 98[15] och saknar klassindelning. Denna typ av lampa är oftast en Xenonlampa.

Klass Kommentar
A Vanligen klassiskt glödtrådsljus. (Volframlampa)
B Vanligen halogenljus (Halogenlampa), kan även vara LED.
HID Gasurladdningslampa. (Ej en egen klass i ECE Regulation No. 112)

Huvudstrålkastare med symmetriskt halvljus[redigera | redigera wikitext]

Huvudstrålkastare med symmetriskt halvljus delas in i olika klasser beroende på intensitet.

Dessa förekommer normalt endast på motorcyklar och andra tvåhjuliga fordon samt veteranfordon.

Klass Min Intensitet Halvljus (lumen) Max Intensitet Halvljus (lumen) Kommentar
A 150 900 Vanligen klassiskt glödtrådsljus (volframlampa)
B 350 1000
C 500 2000
D 1000 2000
E 2000 - Vanligen gasurladdningslampor (HID).

Reflexer[redigera | redigera wikitext]

Klassnumrering med romerska siffror.

Klass Benämning
I A Fristående icke-triangulär reflex.
I B Icke-triangulär reflex integrerad i lykta eller annan del av fordonet.
III A Fristående triangulär reflex.
III B Triangulär reflex integrerad i lykta eller annan del av fordonet.
IV A Fristående icke-triangulär reflex med en yta på minst 25 cm².

Med "icke-triangulär reflex" accepteras former på reflexen i form av O, I, U eller 8. Den skall inte vara lätt att förväxla med en bokstav eller en siffra.

Reflekterande Märkmaterial[redigera | redigera wikitext]

  • Reflekterande Märkmaterial är beskrivet i ECE Regulation No 104[16].
Klass Benämning
C För reflekterande material avsett för kontur / strip-märkning.
D För reflekterande material avsett för distinkta markeringar / grafik inom en begränsad yta.
D/E För reflekterande material avsett för distinkta markeringar eller grafik som bas eller bakgrund i tryckningsprocess för fullt färgade logotyper och märkningar av klass "E" som uppfyller kraven för klass "D".
E För reflekterande material avsett för distinkta markeringar / grafik inom en större yta.

Lyktmärkning[redigera | redigera wikitext]

Lyktmärkningen anger vilket syfte lyktan har. D.v.s. det godkända användningsområdet.

Signal och positionslyktor[redigera | redigera wikitext]

Kategori Benämning
1 Främre lykta för Körriktningsvisare avsedd att monteras minst 40 mm från Huvudstrålkastare.
1a Främre lykta för Körriktningsvisare avsedd att monteras 20 till 40 mm från Huvudstrålkastare.
1b Främre lykta för Körriktningsvisare avsedd att monteras som mest 20 mm från Huvudstrålkastare.
2a Bakre lykta för Körriktningsvisare.
2b Bakre lykta för Körriktningsvisare med variabel ljusstyrka.
5 Sidomonterad lykta för Körriktningsvisare.
6 Sidomonterad lykta för Körriktningsvisare som är specifik för fordonssida höger eller vänster.
A Främre positionslykta.
AM Främre breddmarkeringslykta.
AR Backningsstrålkastare.
B Dimbaklykta.
F Dimbaklykta, uppdaterade prestandakrav.
IA Retro-reflektor. (Reflex)
K Kurvtagningslykta.
L Skyltlykta.
R Bakre positionslykta.
R1 Bakre positionslykta, fast ljusstyrka.
R2 Bakre positionslykta, variabel ljusstyrka.
RM Bakre breddmarkeringslykta.
RL Varsellykta.
S1 Stopplykta (Vänster eller höger), fast ljusstyrka.
S2 Stopplykta (Vänster eller höger), variabel ljusstyrka.
S3 Stopplykta (Högt mittmonterad), fast ljusstyrka.
S4 Stopplykta (Högt mittmonterad), variabel ljusstyrka.
SM1 Sidomarkeringslykta, högprestanda. (Större fordon)
SM2 Sidomarkeringslykta, lågprestanda. (Personbil)
Txn Rundstrålande Varningslykta där:
x={A=Orangegult, R=Rött, B=Blått} sken.
n={1=Class 1; en ljusstyrka, 2=Class 2; två ljusstyrkor}.
Xxn Riktad Varningslykta där:
x={A=Orangegult, R=Rött, B=Blått} sken.
n={1=Class 1; en ljusstyrka, 2=Class 2; två ljusstyrkor}.
  • Bokstaven D anger att enheten är en del av en lampa med två ljuskällor.
  • Bokstaven Y anger att enheten är en del av ett ömsesidigt beroende system av lampor.

Strålkastare[redigera | redigera wikitext]

Kod Klass Benämning
B Främre Dimljus
C A Halvljus
CR A Helljus och Halvljus, båda ljustyperna får lysa samtidigt.
C/R A Helljus och Halvljus, endast en ljustyp får lysa åt gången.
DC HID Halvljus.
DCR HID Helljus och Halvljus, båda ljustyperna får lysa samtidigt.
DC/R HID Helljus och Halvljus, endast en ljustyp får lysa åt gången.
DR HID Helljus / Extraljus.
F3 Främre Dimljus, uppdaterade prestandakrav.
HC B Halvljus.
HCR B Helljus och Halvljus, båda ljustyperna får lysa samtidigt.
HC/R B Helljus och Halvljus, endast en ljustyp får lysa åt gången.
HR B Helljus / Extraljus.
MB Strålkastare för motorcykel.
MD Integrerad LED Modul.
R A Helljus / Extraljus.
RL Varsellykta (DRL).
  • Kod PL avser plastlins för Strålkastare och kan finnas som tillägg till ovanstående koder.
  • Strålkastare av Sealed Beam-typ har inga specifika koder, men kan ha texten "Sealed Beam".
  • Halogenstrålkastare godkänd för motorcykel skall ha märkning med / efter halvljuskoden.[12] Detta innebär att HC/R är tillåtet, men inte HCR.

Pilmarkering[redigera | redigera wikitext]

På vissa lyktor kan det finnas en pil . Denna avser vilken sida som lyktan är godkänd för montering[8] där pilen skall peka utåt.

Undantag är för halvljuslyktor[17] där följande gäller:

Kod Benämning
(Ingen pil) Lyktan avsedd för högertrafik.
(Enkelpil) Lyktan avsedd för vänstertrafik.
(Dubbelpil) Lyktan omställbar mellan vänstertrafik och högertrafik.
I detta fall bör det stå i fordonets handbok hur man ställer om lyktan.

Märkning enligt SAE/DOT[redigera | redigera wikitext]

Följande funktionskoder för lyktor enligt SAE J759:

Kod Beskrivning
A Reflex
A2 Bredvinklig Reflex
C Halvljuslykta motorcykel
D Körriktningsvisare motorcykel
E Sidomonterad Körriktningsvisare på fordon längre än 12 meter.
E2 Sidomonterad Körriktningsvisare på fordon kortare än 12 meter.
F Dimstrålkastare
F2 Dimbaklykta.
F3 Dimstrålkastare, uppdaterade prestandakrav.
G Lastbelysning (Arbetsbelysning).
H Huvudstrålkastare av "Sealed Beam"-typ.
HG Huvudstrålkastare med gasurladdningslampa.
HH Huvudstrålkastare med "Sealed Beam"-kapsling.
HL Huvudstrålkastare med LED-lampa.
HR Huvudstrålkastare med utbytbar halogenlampa.
I Körriktningsvisare, främre.
I3 Körriktningsvisare, främre, avstånd 75 till 99 mm från halvljuslyktan.
I4 Körriktningsvisare, främre, avstånd 60 till 74 mm från halvljuslyktan.
I5 Körriktningsvisare, främre, avstånd mindre än 60mm från halvljuslyktan.
I6 Körriktningsvisare, bakre (även främre om fordonet har en bredd på minst 2032 mm (80 tum).
I7 Körriktningsvisare, främre, avstånd mindre än 60mm från halvljuslyktan om fordonet har en bredd på minst 2032 mm (80 tum).
K Främre kurvtagningslykta.
K2 Bakre kurvtagningslykta.
L Skyltlykta.
M Huvudstrålkastare motorcykel.
N Huvudstrålkastare moped.
O Arbetsbelysning, sökarljus.
P Främre positionslykta.
P2 Breddmarkeringslykta, Sidomarkeringslykta och/eller Identifieringslykta.
P3 Breddmarkeringslykta, Sidomarkeringslykta och/eller Identifieringslykta om fordonet har en bredd på minst 2032 mm (80 tum).
PC Kombinerad Breddmarkeringslykta och/eller Sidomarkeringslykta. (lastbil)
PC2 Kombinerad Breddmarkeringslykta och/eller Sidomarkeringslykta om fordonet har en bredd på minst 2032 mm (80 tum).
R Backningsstrålkastare.
S Stopplykta.
S2 Stopplykta om fordonet har en bredd på minst 2032 mm (80 tum).
T Bakre positionslykta.
T2 Bakre positionslykta om fordonet har en bredd på minst 2032 mm (80 tum).
U Kompletterande högt monterad Stopplykta och Körriktningsvisare.
U2 Kompletterande högt monterad Stopplykta och Körriktningsvisare om fordonet har en bredd på minst 2032 mm (80 tum).
U3 Högt placerat mittmonterat bromsljus för personbil.
W varningslykta för utryckningsfordon och underhållsfordon.
W2 Röd eller orangegul varningslykta för skolbuss.
W3 Rundstrålande varningslykta
W4 varningslykta/varningsenhet för utryckningsfordon
W5-1 Rundstrålande varningslykta av blixtljustyp, klass 1.
W5-2 Rundstrålande varningslykta av blixtljustyp, klass 2.
W5-3 Rundstrålande varningslykta av blixtljustyp, klass 3.
Y Extraljus.
Y2 Varsellykta.
Z Kompletterande halvljusstrålkastare.

Ljusbild[redigera | redigera wikitext]

En viktig egenskap hos Strålkastare är ljusbilden[22][23][24]. Den hänger samman med referenstalet, men ger mer information om var huvuddelen av ljuset placeras från strålkastaren i form av en eller två grafer. Dessa grafer är betydligt mer användbara och nyttiga än referenstalet.

Den vanligaste grafen som representerar ljusbilden för en strålkastare är den som anger utbredningen. Men även den graf som visar genomskärningen av ljusbilden är intressant eftersom den tydligare visar hur pass användbar ljusbild som strålkastaren ger.

Ljusbilden anger hur huvuddelen av ljuset fördelas. En ljusbild kan i grunden vara kort och bred eller lång och smal. Men ljusbilden kan också ha olika fördelning i höjd och här ser man skillnad på kvalitet hos lyktor. Ljuset skall vara bredare än det är högt och vara symmetriskt, men vissa lyktor har antingen en icke-symmetrisk täckning eller så är täckningen helt cirkulär.

En annan viktig faktor är att det skall vara så litet ströljus från extraljusen som möjligt - de skall inte belysa vägen nära fordonet och inte heller alla kraftledningar och broar 25 meter framför fordonet utan ljuset skall riktas långt fram så att faror och hinder upptäcks i god tid.

Referenstal[redigera | redigera wikitext]

Extraljus använder ett värde som kallas för Referenstal.[25][26][27] Detta referenstal anger maximal ljusstyrka för en viss lykta. Anges inget referenstal för en lykta kan man anta att värdet är 20.[28] Referenstalet används i vissa länder för att bestämma vilken typ och antal av extraljus som får monteras. Ofta inkluderas även referenstalet för befintliga helljusstrålkastare i beräkningen.

Ströljus[redigera | redigera wikitext]

Ströljus[29] är ljus som inte är önskvärt. Dels så är det förlorat ljus som skulle kunna lysa upp vägen och omgivningen bättre där det är önskvärt, och dels så kan det störa genom att lysa upp oönskade delar så att sikten försämras. En liten mängd ströljus på vägen nära bilen kan försämra ögats förmåga att se svagare upplysta föremål på långt håll - som älgar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • Billamptyper - De standardtyper av lampor som kan användas i fordonsbelysning. Det kan finnas ytterligare specialvarianter i ett fordon förutom standardvarianterna.
  • Ljuskällor - De olika ljuskällor (generella typer av lampor) som en lykta kan ha.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”UNITED NATIONS ECE Regulation No. 48; UNIFORM PROVISIONS CONCERNING THE APPROVAL OF VEHICLES WITH REGARD TO THE INSTALLATION OF LIGHTING AND LIGHT-SIGNALLING DEVICES”. http://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/main/wp29/wp29regs/r48r6e.pdf. 
  2. ^ ”Föreskrifter nr 48 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser för typgodkännande av fordon med avseende på installering av belysnings- och ljussignalanordningar”. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:42007X0530(01)&from=SV. 
  3. ^ [a b] ”UNITED NATIONS ECE Regulation No. 1; Uniform provisions concerning the approval of motor vehicle headlamps emitting an asymmetrical passing beam and/or a driving beam and equipped with filament lamps of category R2”. https://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/main/wp29/wp29regs/2009/r001r4e_1.pdf. 
  4. ^ [a b] ”UNITED NATIONS ECE Regulation No. 3; UNIFORM PROVISIONS CONCERNING THE APPROVAL OF RETRO-REFLECTING DEVICES FOR POWER-DRIVEN VEHICLES AND THEIR TRAILERS”. http://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/main/wp29/wp29regs/r003r3e.pdf. 
  5. ^ [a b] ”UNITED NATIONS ECE Regulation No. 4; Uniform provisions concerning the approval of devices for the illumination of rear registration plates of power-driven vehicles and their trailers”. http://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/main/wp29/wp29regs/r003r3e.pdf. 
  6. ^ [a b] ”UNITED NATIONS ECE Regulation No. 5; UNIFORM PROVISIONS CONCERNING THE APPROVAL OF POWERDRIVEN VEHICLE'S SEALED-BEAM HEADLAMPS (SB) EMITTING A EUROPEAN ASYMMETRICAL PASSING BEAM OR A DRIVING BEAM OR BOTH”. http://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/main/wp29/wp29regs/r005r4e.pdf. 
  7. ^ [a b] ”UNITED NATIONS ECE Regulation No. 6; Uniform provisions concerning the approval of direction indicators for power-driven vehicles and their trailers”. http://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/main/wp29/wp29regs/R006r5e.pdf. 
  8. ^ [a b c] ”UNITED NATIONS ECE Regulation No. 7; Uniform provisions concerning the approval of front and rear position lamps, stop-lamps and end-outline marker lamps for motor vehicles (except motor cycles) and their trailers”. https://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/main/wp29/wp29regs/2015/R007r6e.pdf. 
  9. ^ [a b] ”UNITED NATIONS ECE Regulation No. 8; UNIFORM PROVISIONS CONCERNING THE APPROVAL OF MOTOR VEHICLE HEADLAMPS EMITTING AN ASYMMETRICAL PASSING BEAM OR A DRIVING BEAM OR BOTH AND EQUIPPED WITH HALOGEN FILAMENT LAMPS (H1, H2, H3, HB3, HB4, H7, H8, H9, HIR1, HIR2 and/or H11)”. http://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/main/wp29/wp29regs/r008r4e.pdf. 
  10. ^ [a b] ”UNITED NATIONS ECE Regulation No. 20; UNIFORM PROVISIONS CONCERNING THE APPROVAL OF MOTOR VEHICLE HEADLAMPS EMITTING AN ASYMMETRICAL PASSING BEAM OR A DRIVING BEAM OR BOTH AND EQUIPPED WITH HALOGEN FILAMENT LAMPS (H4 LAMPS)”. http://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/main/wp29/wp29regs/r020r3e.pdf. 
  11. ^ [a b] ”UNITED NATIONS ECE Regulation No. 31; UNIFORM PROVISIONS CONCERNING THE APPROVAL OF POWER-DRIVEN VEHICLE'S SEALED-BEAM HEADLAMPS (SB) EMITTING AN EUROPEAN ASYMMETRICAL PASSING BEAM OR A DRIVING BEAM OR BOTH”. http://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/main/wp29/wp29regs/r031r2e.pdf. 
  12. ^ [a b c] ”UNITED NATIONS ECE Regulation No. 57; Uniform provisions concerning the approval of headlamps for motor cycles and vehicles treated as such”. http://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/main/wp29/wp29regs/r057r1e.pdf. 
  13. ^ [a b] ”UNITED NATIONS ECE Regulation No. 65; Uniform provisions concerning the approval of special warning lamps for power-driven vehicles and their trailers”. https://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/main/wp29/wp29regs/2011/r065r2e.pdf. 
  14. ^ [a b] ”UNITED NATIONS ECE Regulation No. 72; Uniform provisions concerning the approval of headlamps for motor cycles and vehicles treated as such”. http://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/main/wp29/wp29regs/r057r1e.pdf. 
  15. ^ [a b c] ”UNITED NATIONS ECE Regulation No. 98; Uniform provisions concerning the approval of motor vehicle headlamps equipped with gas-discharge light sources”. http://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/main/wp29/wp29regs/R098r3e.pdf. 
  16. ^ [a b] ”UNITED NATIONS ECE Regulation No. 104; UNIFORM PROVISIONS CONCERNING THE APPROVAL OF RETRO-REFLECTIVE MARKINGS FOR VEHICLES OF CATEGORY M, N AND O”. http://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/main/wp29/wp29regs/r104rev.1.e.pdf. 
  17. ^ [a b c d] ”UNITED NATIONS ECE Regulation No. 112; Uniform provisions concerning the approval of motor vehicle headlamps emitting an asymmetrical passing-beam or a driving-beam or both and equipped with filament lamps and/or light-emitting diode (LED) modules”. http://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/main/wp29/wp29regs/2013/R112r3e.pdf. 
  18. ^ [a b c] ”UNITED NATIONS ECE Regulation No. 113; Uniform provisions concerning the approval of motor vehicle headlamps emitting a symmetrical passing beam or a driving beam or both and equipped with filament, gas-discharge light sources or LED modules”. http://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/main/wp29/wp29regs/2013/R113r3e.pdf. 
  19. ^ [a b] ”UNITED NATIONS ECE Regulation No. 119; Uniform provisions concerning the approval of cornering lamps for power-driven vehicles”. http://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/main/wp29/wp29regs/R119r1e.pdf. 
  20. ^ ”The End of the 'ECE' Era?”. Arkiverad från originalet den 2 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130302124302/http://www.drivingvisionnews.com/news/lighting/78-regulations/3290-the-end-of-the-ece-era-. Läst 20 oktober 2013. 
  21. ^ ”§ 571.108: Standard No. 108; Lamps, reflective devices, and associated equipment.”. http://www.gpo.gov/fdsys/pkg/CFR-2011-title49-vol6/pdf/CFR-2011-title49-vol6-sec571-108.pdf. 
  22. ^ ”Auto Motor Sport Extraljustest”. Arkiverad från originalet den 5 april 2016. https://web.archive.org/web/20160405042406/http://egmont-media.s3-website-eu-west-1.amazonaws.com/ams/biltester_pdf/072104.pdf. 
  23. ^ ”Test extraljus, Budget”. Arkiverad från originalet den 22 december 2012. https://web.archive.org/web/20121222041909/http://www.biltema.se/Documents/produkttester/vb_42362_01-2008.pdf. Läst 17 oktober 2013. 
  24. ^ ”BCMoT: Inspection & approval protocol for vehicle lamps, lights, and reflectors”. Arkiverad från originalet den 6 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160706014049/http://www.th.gov.bc.ca/cvse/vehicle_inspections/pdf/2009_vehicle_lighting_protocol.pdf. 
  25. ^ ”Hellas extraljusskola, Referenstal”. Arkiverad från originalet den 9 november 2013. https://web.archive.org/web/20131109185225/http://www.hella.se/Teknik-och-kvalite/Hellas-extraljusskola/. Läst 17 oktober 2013. 
  26. ^ ”Hella Headlamp Systems, The number and letter combinations on Headlamps and Tail lamps”. Arkiverad från originalet den 22 december 2013. https://archive.is/20131222110954/http://www.hella.co.nz/70/. 
  27. ^ ”Daniel Stern Lighting, Lens Markings Decoded”. http://www.danielsternlighting.com/tech/lights/codes/codes.html. 
  28. ^ ”Bilist Faktapaketet/Belysning”. Arkiverad från originalet den 20 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110120172622/http://a-katsastus.fi/sites/swedish/BilistInfo/BilistFaktapaketet/Sidor/Belysning.aspx. 
  29. ^ ”Vi Bilägare: Bilfrågan; Tillräckligt ljus?”. http://www.vibilagare.se/bilfragan/bilfragan-tillrackligt-ljus.