Terebint

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Terebint
Terebint med frukter och bladverk
Terebint med frukter och bladverk
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Kinesträdordningen
Sapindales
Familj Sumakväxter
Anacardiaceae
Släkte Pistacia
Art Terebint
P. terebinthus
Vetenskapligt namn
§ Pistacia terebinthus
Auktor Linné
Utbredning
Blommande terebint
Blommande terebint
Hitta fler artiklar om växter med

Terebint, även kallat terpentinträd (Pistacia terebinthus),[1] är en art i familjen sumakväxter. Växten är en sommargrön buske, ibland som träd, som blir upp till och med 6 meter högt. Medelhavsområdet. Den avger en starkt hartsartad lukt och har använts för utvinning av så kallad "grön terpentin". Frukterna är syrliga och ätliga.

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Arten delas in i följande underarter:[2]

  • P. t. palaestina
  • P. t. terebinthus

Terebint i litteraturen[redigera | redigera wikitext]

Terebint omnämns på flera ställen i Gamla Testamentet, bland annat i Första Moseboken: i 12:6 om hur Abraham när han anlände till Kanaan byggde ett altare vid Mores terebint (den så kallade orakelterebinten i Shekem), i 13:18, 14:13 samt i 18:1 om Mamres terebintlund. I Domarboken omnämns den i 4:11 och 6:11. Vidare omnämns arten i Andra Samuelsboken 18:9 om striden mellan kung David och hans son Absalom: "Och Absalom stötte på några av Davids tjänare. Han red då på sin mulåsna. När mulåsnan kom in under en stor terebint med täta grenar, fastnade hans huvud i terebinten, och han blev hängande mellan himmel och jord, medan mulåsnan som han satt på gick vidare."

Claudius Aelianus nämner i sin Varia Historia (3.39) att perserna är särskilt förtjusta i terebint och kardemumma, som de använder i sin kokkonst.



Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Standard Report Page: Pistacia terebinthus (på engelska). ITIS. 2011. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=506469. Läst 18 april 2014. 
  2. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (19 juli 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16822112. Läst 26 maj 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]