Thai

Thai
ภาษาไทย phasǎa thai
Talas i	Thailand
Region	Sydöstasien
Antal talare	46–50 miljoner
Språkfamilj	Thai
Officiell status
Officiellt språk i	Thailand
Språkmyndighet	The Royal Institute
Språkkoder
ISO 639‐1	th
ISO 639‐2	tha
ISO 639‐3	–
SIL	tha

Thai, eller thailändska är det officiella språket i Thailand. Tidigare har språket även kallats siamesiska.

Thai tillhör språkfamiljen Tai vars ursprung är omtvistat, men vissa lingvister delar in den i den större gruppen tai–kadaispråk. Språket thai talas av 46-50 miljoner människor.

Grammatik

Thai har en relativt enkel grammatik utan ordböjningar, och där till exempel tempus- och pluralisböjningar inte existerar.

Uttal

Varje stavelse i thai har någon av fem fonemiska (betydelseskiljande) toner: låg ton, hög ton, medelton, fallande ton och stigande ton. I thai kan samma ord ha helt olika betydelser beroende på vilken ton som används.

Detta kan vara svårt att lära sig för västerlänningar när det gäller att lära sig uttal, eftersom fonemiska toner sällan förekommer i europeiska språk. I romanska språk (franska och italienska) kan skillnaden mellan en fråga med ja/nej-svar se likadan ut som det jakande svaret genom att olika accenter används, men detta är inte samma sak. I svenska och norska finns en betydelseskiljande tonaccent i vissa tvåstaviga ord, till exempel anden i betydelsen fågeln och anden i betydelsen sagofiguren. Toner används även till att betona och förtydliga budskapet även om det framgår ändå, t.ex. engelska "You are home now, right" där "right" uttalas med en höjning av tonen.

I transkription visar tecknen ovanför vokalerna vilken ton stavelserna har:

• ´ ovanför vokalen uttalas i hög ton
• ` uttalas i låg ton
• ^ uttalas med fallande ton
• ˅ uttalas med stigande ton.

Stavelser utan dessa tecken uttalas med medelton.

Skriftspråk

Thai skrivs med det thailändska alfabetet som förmodligen härstammar från äldre khmerskrift vilket i sin tur är ett brahmiskt skriftsystem i den indiska skriftspråksgruppen. Modern thaiskrift har 44 konsonanttecken (äldre thai hade 46 konsonanttecken) som representerar 21 distinkta konsonantljud, och ett antal vokaltecken som kombineras för att åstadkomma de vokaler och diftonger som finns i språket. Dessutom finns fyra stycken tonmärken och tre andra specialsymboler: upprepning, förkortning och etcetera. Thailändska skrivs från vänster till höger. Varje stavelse har en inledande konsonant, som dock inte alltid är det tecken som skrivs först i stavelsen, eftersom de olika vokaltecknen skrivs både före, efter, ovanför, på eller under konsonanterna. Vokalljudet är också underförstått i vissa situationer.

Grammatik

Thai är liksom flera andra språk i Asien ett tonspråk. I thai finns fem fonemiska (betydelseskiljande) toner - normal, hög, låg, stigande och fallande ton. Beroende på om man säger ett ord med exempelvis stigande eller fallande tonhöjd så kan det alltså betyda helt skilda saker. Toner kan vara svårt att lära sig uttala perfekt för västerlänningar, eftersom fonemiska toner inte förekommer i europeiska språk. Grammatiken är enkel. Meningsstrukturen bygger på rak ordföljd: subjekt+verb+objekt, och adjektiv följer efter substantiv. Pluralform och tempus saknas. Ett ord eller två kan läggas till för att ange dåtid eller framtid. I thailändska finns ordet "Artighet" som för det mesta adderas i slutet av allt du säger. För män är det är "Khrap", och för kvinnor är det "kha". Med direkt översättning har ordet litet betydelse men thailändare uppskattar det mycket om man använder det ordet.

Variationer

Dialekterna inom thai skiljer sig så pass mycket att vissa lingvister klassar dialekterna som olika språk.

Centralthai är riksspråket som används i tv- och radiosändningar. Detta är också den thai som används i skolundervisningen. Därför förstår alla thailändare grundläggande centralthai. Centralthai ligger också till grunden för skriftspråket. Språket karakteriseras av ett noggrant skriftspråksliknande uttal med till exempel tydlig skillnad på R- och L-ljud, fullständigt uttal av inledande konsonantkluster och en formellare talstil med fler lånord från pali, sanskrit och khmer i stället för de vanligare och mer informella ord som har sina rötter i språkfamiljen tai.

Bangkokthai ligger nära centralthai och anses av vissa lingvister vara samma dialekt, men den byter ofta ut R-ljud mot L-ljud och har mindre distinkt uttal av inledande konsonantkluster samt ändrar ibland fallande eller stigande toner till höga samt förkortar vokalerna i vissa ord.

Nordöstthai eller Isǎn är den thai som talas i nordöstra Thailand och ligger mycket nära lao ifråga om uttal och vokabulär. Rent lingvistiskt sett är isǎn en dialekt av lao men på grund av politiska skäl kallas det för isǎn. 33 % av thailändarna talar isǎn. Dialekten karakteriseras av vissa regelbundna ton- och ljudförändringar gentemot centralthai samt en egen vokabulär. Exempel: ljudet 'ch' på centralthai motsvaras av 's' på Isǎn, så att elefant på centralthai heter cháang ช้าง medan det på nordöstthai heter sâang ซ้าง. Nordöstthai har använt sig av ett eget alfabet, men antalet som kan läsa och skriva detta har marginaliserats.

Nordthai eller kham muang är ytterligare en dialektgrupp som talas i nordligaste delen av Thailand, vilket tidigare var ett oberoende kungadöme under namnet Lanna (en miljon risfält). Detta rike omfattade bland annat de nuvarande provinserna Chiang Mai, Chiang Rai, Mae Hong Son, Nan, Phrae och Lampang samt områden i nuvarande Laos. Nordthai har ett eget skriftspråk som dock är på tillbakagång och idag används nästan uteslutande i ceremoniella syften. Dialekten karakteriseras av vissa regelbundna ton- och tonförändringar gentemot centralthai samt en egen vokabulär, och den har vissa likheter med lao och Isǎn. Den nordthai som talas kring Chiang Mai har i högre grad påverkats av centralthai än andra varianter av nordthai, och denna förändring tycks tillta i och med den växande migrationen till staden och dess relativt kosmopolitiska prägel.

Sydthai eller pak tai är samlingsnamnet på de dialekter som talas i sydligaste Thailand. Dialekten karakteriseras av att många ord som på centralthai har två stavelser, får en stavelse på sydthai.

Språkpolitik

Thai har lånat mycket från pali och sanskrit. Även om många av dessa lånord är gamla kommer majoriteten från sena 1800-talet då kung Rama IV ansåg att thai fått så många engelska lånord som var illa avpassade för thailändskt uttal att han tillsatte ett råd som fick till uppgift att studera de engelska ordens stammar, som oftast kom från grekiska eller latin, och byta ut dessa stammar mot de indiska språkens motsvarigheter.

Språkträd

• Tai–kadaispråk (70 olika språk)
  • Kam-Taispråkgrenen (59 olika språk)
    • Be-Taispråkgruppen (49 olika språk)
      • Tai-Sekspråkgruppen (48 olika språk)
        • Taispråken (47 olika språk)
          • Sydvästliga taispråk (29 olika språk)
            • Östligt centrala taispråk i den sydvästliga gruppen (21 olika språk)
              • Chiang Saengspråk (8 olika språk)
                • Thai (det officiella språket i Thailand) [Språkkod: THJ]

Språkstudier

Under perioden 1983-2004 togs studenter in till Lunds universitet, institutionen för östasiatiska språk, för att studera thai, men under självutvärderingen 23 mars 2005 slogs det fast att undervisningen i thai skulle läggas ner, på grund av bristande studentunderlag, efter att de som redan påbörjat sina studier fått avsluta dem.

Siffror

Siffra	Thaiskrift	Transkription
0	๐	"soon"
1	๑	"nüng"
2	๒	"sǎạng"
3	๓	"sǎam"
4	๔	"sìi"
5	๕	"hâa'"
6	๖	"hòk"
7	๗	"djèt"
8	๘	"pææd"
9	๙	"gâaw"
10	๑๐	"sìp"
11	๑๑	"sìp-èt"
12	๑๒	"sìp-sǎạng"
20	๒๐	"yìisìp"
21	๒๑	"yìisìp-èt"
30	๓๐	"sǎamsìp"
40	๔๐	"sìisìp"
50	๕๐	"hâasìp"
60	๖๐	"hòksìp"
70	๗๐	"cètsìp"
80	๘๐	"pæætsìp"
90	๙๐	"kâawsìp"
100	๑๐๐	"nüng-rạạy"
101	๑๐๑	"nüng-rạạy-èt"
200	๒๐๐	"sǎạng-rạạy"

• 1000-tal: "phan" (ex: 1006 "nüngphan-hòk")
• 10000-tal: "müün" (ex: 12345 "nüngmüün-sǎangphan-sǎamrrạạy-sìisìphâa")
• 100000-tal: "sææn" (ex: 804 000 "pæætsææn-sìiphan")
• 1000000-tal: "láan" (ex: 3 000 000 "sǎam-láan")

Det thailändska sättet att skriva siffror används enbart i formella sammanhang.

Externa länkar

• Svensk-Thailändskt lexikon, Virtuellt Thailändskt Tangentbord, Forum om Thailand