Tidningsformat

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jämförelse av några vanliga tidnings- och pappersformat.

Tidningar trycks i olika tidningsformat. Vid tryckningen får man först ut arken i råformat som oftast skärs ned till formatstorleken man önskar.

Från att det fram till 1990-talet fanns en klar formatgräns mellan morgon- och kvällspressen har det idag utvecklats så att nära nog samtliga nyhetstidningar i Sverige trycks i tabloidformat.[1] Tidigare använde morgonpressen stora format som var ett resultat av en skattereform i Storbritannien på 1700-talet, där beskattningen ökade linjärt med antalet sidor tidningarna hade. Formatet Berliner är från kejsartidens tyska postväsende, som bestämde formatet för landets tidningar. Halvberliner är lämpat för ovikta brevlådeförsändelser.

Övergång till tabloid[redigera | redigera wikitext]

Sedan mitten av 1990-talet har många dagstidningar gått ifrån de större formaten fullformat till tabloidformat, tidigare huvudsakligen använt av kvällstidningar som då ofta refererades till som just tabloidpressen.

Den första av de större morgontidningarna att byta format från fullformat till tabloid var Svenska Dagbladet, vilken snart följdes av andra morgontidningar såsom Dagens Nyheter och Göteborgsposten. Tabloidformatets lättlästhet och folks ändrade läsvanor framfördes som argument för omformateringen av morgonpressen.[2]

Jönköpings-Posten gav ut sina sista tidning i fullformat den 6 november 2013 och gick sedan över till tabloidformat. Tidningen var den sista etablerade dagstidningen i Sverige att lämna fullformatet.[3]

Exempel på vanliga tidningsformat[redigera | redigera wikitext]

  • Broadsheet är inget exakt format, utan kan variera mellan olika tryckerier. Exempel på broadsheetformat är 385 x 560 mm med en tryckyta på 360 mm + 12 mm bunt x 524 mm.
  • Fullformat är 385–410 x 560 mm och användes fram till 2000-talet av de stora morgontidningarna.
  • Tabloidformat är inget exakt format, utan kan variera mellan olika tryckerier. Exempel på tabloidformat är 280 x 385 mm med en tryckyta på 252 mm + 10 mm bunt x 360 mm.
  • Minimagasin, falsad tabloid, det vill säga tabloidformat vikt på mitten. Formatexempel: Renskuret: 188 x 260 mm. Utfallande: 175 x 255 mm. I bunten finns en limsträng på cirka 1–2 mm. Klamring kan också förekomma 18 mm.
  • Minitabloid, en skuren tabloid, där råformatet 280 x 385 mm har skurits ned till vanligtvis 250 x 350 mm.
  • Berlinerformat refererar till ett sexspaltigt tabloidformat (till skillnad från normalt femspaltiga). Vanligt format är 315 x 470–490 mm. Limhäftas.
  • Halvberliner, 235 x 315 mm. Det minsta tidningsformatet. Klammerhäftas.
  • Magasinformat. Vanligaste formatet på exempelvis fack- och specialtidningar är 190–225 x 280–300 mm

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Andersson, Ulrika (2013). Från fullformat till tabloid : Om formatets betydelse för nyhetsjournalistiken. DEMICOM, Mittuniversitetet. https://www.miun.se/siteassets/forskning/center-och-institut/demicom/demicomrapporter/2013_13_demicomrapport_fran-fullformat-till-tabloid.pdf 
  2. ^ Alexandra Hernadi (5 oktober 2004). ”Tabloiden har erövrat tidningsvärlden”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/tabloiden-har-erovrat-tidningsvarlden. Läst 12 oktober 2016. 
  3. ^ Mats Ottosson (5 oktober 2013). ”JP blir tabloid 7 november”. Jönköpings-Posten. http://www.jp.se/article/kronika-jp-blir-tabloid-7-november/. Läst 12 oktober 2016.