Torsbjergsfyndet

Torsbjergsfyndet är ett av de viktigaste skandinaviska järnåldersfynden, och består av en stor mängd depositioner och vapenoffer, placerade i Torsbjergsmossen 100–500 e.Kr. Fyndet består av vapen, kläder, rustning med mera och är av samma dignitet som de danska mossfynden i Illerup och Vimose. Torsbjerg mosse, (tyska: Thorsberger Moor, danska: Thorsberg Mose eller Thorsbjerg Mose, Tosbarch, Tåsbjerre "Tors berg"), ligger nära Süderbrarup i Angeln i Schleswig-Holstein i Tyskland.

Platsen undersöktes arkeologiskt 1858–1861 av läraren Helvig Conrad Engelhardt från Flensburg. Fynden från denna undersökning är utställda på arkeologimuseet på Gottorps slott. Ytterligare cirka 500 fynd är utställda på Nationalmuseet i Köpenhamn.

Offrandet pågick cirka 100–500 e.Kr.,^[1] och offren är tydliga votivgåvor.^[2] Dock är det inte säkert att de var tillägnade Tor. Ortsnamnet Torsbjerg har troligen yngre ursprung, och härstammar snarare från vikingatidens daner, än anglerna under romersk järnålder. Engelhardt noterade att även om torshammarssymboler finns på flertalet fynd, så är denna symbol förekommande hos en mängd ickegermanska folk, till och med hos indianer i Amerika.^[3] Fynden inkluderar tidiga exempel på både germanska och romerska kläder, ett par fotbeklädda byxor som vanligen daterats till 300-talet, men som på senare tid bedömts vara från senast år 300;^[4] romerska hantverk, bland annat två phaleræ, militära dekorationer i form av rikt utsmyckade guldskivor (13,2 cm i diameter) gjorda på 300-talet hos hantverkaren Saciro nära Köln, vilka är smyckade med en bild av en sittande man med ett spjut, antagligen en representation av Mars;^[5] samt germanska hantverk, bland annat Torsbjerg-doppskon, en bit av en svärdsskida som bär en av de tidigaste runinskrifterna man funnit. Några av de germanska fibulorna och romersktillverkade sköldbucklorna verkar ha kommit från germanska stammar i söder, som hade mer direkt kontakt med romarna.^[6] Efter 200 e.Kr. blev vapendeponeringarna allt fler, möjligen på grund av konflikter med stammar som Markomannerna (166-180 e.Kr.); anledningen till konflikterna är möjligen romerska påtryckningar. Många objekt, speciellt vapen, har gjorts obrukbara genom våld.

Utöver fynd som vapen och andra tillverkade föremål kan även nämnas isolerat benmaterial.^[7]

I närheten av mossen finns en gravhög från järnåldern samt en domarring.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ Thomas Birkmann, Von Ågedal bis Malt: die skandinavischen Runeninschriften vom Ende des 5. bis Ende des 9. Jahrhunderts, Ergänzungsband zum Reallexikon der germanischen Altertumskunde 12, Berlin: de Gruyter, 1995, ISBN 3-11-014510-3, s. 45.(tyska)
^ Malcolm Todd,The Early Germans, Oxford: Blackwell, 1995, ISBN 0-631-19904-7, s. 261.
^ Conrad Engelhardt, Thorsbjerg Mosefund: beskrivelse af de oldsager, som i aarene 1858-61 ere udgravede af Thorsbjerg mose ved Sønder-Brarup i Angel, Copenhagen: Gad, 1863, s. 71 (danska)
^ Graham Sumner, Roman Military Clothing (2): AD 200-400, Botley: Osprey, 2003, ISBN 1-84176-559-7, s. 35 Arkiverad 27 juni 2014 hämtat från the Wayback Machine..
^ Herbert Schutz, Tools, Weapons and Ornaments: Germanic Material Culture in Pre-Carolingian Central Europe, 400-750, Leyden/Boston: Brill, 2001, ISBN 90-04-12298-2, pp. 185-86.
^ Birkmann, s. 46.
^ Herbert Jankuhn, Nydam und Thorsberg: Moorfunde der Eisenzeit, Neumünster: Wachholtz, 1983, ISBN 3-529-01603-9, s. 22 (tyska): "Vereinzelt kamen . . . auch Tierknochen vor, so einige Pferdeknochen und ein Rinderhorn" (Animal bones also occurred in isolation . . . such as a few bones from horses and a bovine horn).

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Conrad Engelhardt. Thorsbjerg Mosefund: beskrivelse af de oldsager, som i aarene 1858-61 ere udgravede af Thorsbjerg mose ved Sønder-Brarup i Angel. Copenhagen: Gad, 1863. OCLC 249241131. Reissued with introduction by Mogens Ørsnes. Thorsberg Mosefund. Sønderjyske og funske Mosefund vol. 1. Copenhagen: ZAC, 1969. OCLC 256851199 (danska)
Michael Gebühr and Claus von Carnap-Bornheim. Nydam und Thorsberg: Opferplätze der Eisenzeit. Exhibition Catalogue. Schleswig: Archäologisches Landesmuseum, Verein zur Förderung des Archäologischen Landesmuseums e. V., Schloss Gottorf, 2000
Herbert Jankuhn. Nydam und Thorsberg: Moorfunde der Eisenzeit. Neumünster: Wachholtz, 1962 (tyska)
Klaus Raddatz. "Der Thorsberger Moorfund-Katalog. Teile von Waffen und Pferdegeschirr, sonstige Fundstücke aus Metall und Glas, Ton- und Holzgefäße, Steingeräte". In Offa-Bücher 65. Neumünster: Wachholtz, 1987. ISBN 3-529-01165-7 (tyska)
Klaus Raddatz. Der Thorsberger Moorfund: Gürtelteile und Körperschmuck. Neumünster: Wachholtz, 1957 (tyska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

[1] Thomas Birkmann, Von Ågedal bis Malt: die skandinavischen Runeninschriften vom Ende des 5. bis Ende des 9. Jahrhunderts, Ergänzungsband zum Reallexikon der germanischen Altertumskunde 12, Berlin: de Gruyter, 1995, ISBN 3-11-014510-3, s. 45.(tyska)

[2] Malcolm Todd,The Early Germans, Oxford: Blackwell, 1995, ISBN 0-631-19904-7, s. 261.

[3] Conrad Engelhardt, Thorsbjerg Mosefund: beskrivelse af de oldsager, som i aarene 1858-61 ere udgravede af Thorsbjerg mose ved Sønder-Brarup i Angel, Copenhagen: Gad, 1863, s. 71 (danska)

[4] Graham Sumner, Roman Military Clothing (2): AD 200-400, Botley: Osprey, 2003, ISBN 1-84176-559-7, s. 35 Arkiverad 27 juni 2014 hämtat från the Wayback Machine..

[5] Herbert Schutz, Tools, Weapons and Ornaments: Germanic Material Culture in Pre-Carolingian Central Europe, 400-750, Leyden/Boston: Brill, 2001, ISBN 90-04-12298-2, pp. 185-86.

[6] Birkmann, s. 46.

[7] Herbert Jankuhn, Nydam und Thorsberg: Moorfunde der Eisenzeit, Neumünster: Wachholtz, 1983, ISBN 3-529-01603-9, s. 22 (tyska): "Vereinzelt kamen . . . auch Tierknochen vor, so einige Pferdeknochen und ein Rinderhorn" (Animal bones also occurred in isolation . . . such as a few bones from horses and a bovine horn).

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]