Torsten Nilsson

Från Wikipedia
För tonsättaren Torsten Nilsson, se Torsten Nilsson (tonsättare).
Torsten Nilsson, cirka 1966.

Harald Torsten Leonard Nilsson, född 1 april 1905 i Nevishög, Malmöhus län, död 14 december 1997 i Oscars församling, Stockholm,[1] var en svensk socialdemokratisk politiker.

Biografi

Torsten Nilsson tog realexamen och gick därefter yrkesskola. Han fick folkhögskoleutbildning i Tyskland, varefter han var verksam som murare 1922–1929. År 1927 blev han utnämnd till sekreterare i Skånes socialdemokratiska ungdomsförbund, och var ordförande för SSU 1934–40, partisekreterare för (s) 1940–45, kommunikationsminister 1945–51, försvarsminister 1951–57, socialminister 1957–62, utrikesminister 1962–71, riksdagsledamot 1941–76.

Med sin politiska talang och realism var han en stor tillgång i Tage Erlanders regering. Han utarbetade regeringens proposition om allmän tilläggspension (ATP) och ledde de därpå följande viktiga valkampanjerna 1957 och 1958. [2]

Nilsson var son till murare Lars Nilsson och Hilda, f. Persson. Gift 1935 med Vera Edit Ingeborg Månsson. Far till Lars Edvard Nilsson, född 1941, och Kristina Agneta, gift Freyling, född 1948.

Bibliografi

Referenser

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Bra Böckers lexikon, 1978

Externa länkar

Företrädare:
Anders Nilsson 		Socialdemokraternas partisekreterare
1940–1945 		Efterträdare:
Sven Andersson
Företrädare:
Fritiof Domö 		Sveriges kommunikationsminister
1945–1951
Företrädare:
Allan Vougt 		Sveriges försvarsminister
1951–1957
Företrädare:
John Ericsson 		Sveriges socialminister
1957–1962 		Efterträdare:
Sven Aspling
Företrädare:
Östen Undén 		Sveriges utrikesminister
1962–1971 		Efterträdare:
Krister Wickman
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Torsten_Nilsson&oldid=30404460”