Transsubstantiation

Från Wikipedia
Enligt romersk-katolsk lära innebär transsubstantiation att brödet och vinet i sanning förvandlas till Kristi kropp och blod.

Transsubstantiation är en romersk-katolsk lära om eukaristin. Enligt denna lära förvandlas brödet och vinet till Kristi kropp och blod. Brödets och vinets väsen (substans) förvandlas till Kristi kropp och blod, men dess utseende, smak, lukt etc. kvarstår oförändrade. Accidenserna (den yttre formen, det vetenskapen kan väga och mäta etc., det vi kan förnimma genom syn, lukt och känsel) förblir bröd och vin, men det konsekrerade (förvandlade) brödet och vinet är Kristi kropp och blod, brödet och vinet finns inte längre.

Ordet transsubstantiation antyder att substansen, enligt Aristoteles uppdelning ett tings väsen, förändras. Substans har här således en ontologisk och inte materiell innebörd; substansen betecknar tingets innersta väsen. (Ordet transformation antyder att det är formen, accidensen enligt Aristoteles uppdelning, som förändras.)

Transsubstantiationsläran definierades första gången 1079 av Hildebert, ärkebiskop av Tours. Vid Fjärde Laterankonciliet 1215 fastställdes att:

Kristi kropp och blod i sanning finns i altarets sakrament under bröds och vins gestalter, sedan brödet transsubstantierats till kropp och vinet till blod genom Guds makt.
– NE

1311 infördes Kristi lekamensfest, som utgjorde höjdpunkten av alla kyrkans högtider.

En del Bibelställen som används som stöd för läran är bl.a. (Matt 26:26-28, Mark 14:22-24, Luk 22:19-20, 1 Kor 11:24-25).

Från protestantiskt håll tar man avstånd från transsubstantiationsläran. Olika protestantiska kyrkor och samfund har olika syn på läran kring nattvarden. En del protestantiska ser nattvarden som enbart symbolisk och andra tror på realpresens därtill finns ett antal andra läror.

Sammanfattande definition

Genom konsekrationen sker transsubstantiationen, väsensförvandlingen, av bröd och vin till Kristi kropp och blod. Under de konsekrerade gestalterna av bröd och vin är Kristus själv, levande och ärorik, närvarande på ett sant, verkligt och substantiellt eller väsensmässigt sätt, hans kropp och blod är närvarande, tillsammans med hans själ och gudom.
Katolska Kyrkans Katekes, nr 1413

Källor

Se även