Tristramstormsvala

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tristramstormsvala
Status i världen: Nära hotad[1]
Tristram's storm petrel on Nihoa Island (26642384862).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljNordstormsvalor
Hydrobatidae
SläkteOceanodroma
ArtTristramstormsvala
O. tristrami
Vetenskapligt namn
§ Oceanodroma tristrami
AuktorSalvin, 1896
Synonymer
  • Hydrobates tristrami
  • Tristrams stormsvala
Hitta fler artiklar om fåglar med

Tristramstormsvala[2] (Oceanodroma tristrami) är en fågel i familjen nordstormsvalor inom ordningen stormfåglar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Tristramstormsvalan är en relativt stor och långvingad medlem i familjen med en kroppslängd på 24 centimeter. Fjäderdräkten är helmörk med en något blekare övergump och ett blekgrått band på ovansidan av vingen.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar i västra Hawaiiöarna, Izuöarna och Boninöarna.[5] Före andra världskriget häckade de även i Vulkanöarna.[6] Utanför häckningstid lever den pelagiskt i Stilla havet. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier visar att stormsvalan (Hydrobates pelagicus) är inbäddad i Oceanodroma, systerart till grå stormsvala. Vissa auktoriteter inkluderar därför Oceanodroma i Hydrobates, som har prioritet. De flesta internationella auktoriteter har dock inte implementerat denna nya forskning ännu.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Tristramstormsvalan är strikt havslevande och besöker endast häckningskolonierna nattetid.[4] Fågeln häckar på vintern, i Hawaii från december till juni,[7] i hålor i sand eller guano, under en större tuva eller i en försänkning i talus.[8] Den lever av bläckfisk och fisk.[8] Arten har konstaterats bli åtminstone 14 år gammal.[9]

Status[redigera | redigera wikitext]

Tristramstormsvalan har en världspopulation på endast 20.000 vuxna individer, men utbredningsområdet är stort och populationen verkar stabil. Fram till 2019 kategoriserade internationella naturvårdsunionen IUCN arten som nära hotad, men den har därefter nedgraderats till den lägsta hotnivån, livskraftig.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågeln har fått sitt vetenskapliga och svenska namn som en hyllning till den engelska prästen och ornitologen Henry Baker Tristram (1822-1906).[10]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2014 Hydrobates tristrami Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 26 november 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  4. ^ [a b] Brooke, M. (2004). Albatrosses And Petrels Across The World Oxford University Press, Oxford, UK ISBN 0-19-850125-0
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  6. ^ Chiba, H.;Kawakami, K.; Suzuki, H.; Horikoshi, K. 2007. The distribution of seabirds in the Bonin Islands, southern Japan. J. Yamashina Inst. Ornithol. 39: 1-17.
  7. ^ McClelland, G. T. W.; Jones, I. L.; Lavers, J. L.; Sato, F. 2008. Breeding biology of Tristram's Storm-petrel Oceanodroma tristrami at French Frigate Shoals and Laysan Island, Northwest Hawaiian Islands. Marine Ornithology 36(2): 175-181.
  8. ^ [a b] Brooke, M. de L. 2004. Albatrosses and Petrels Across the World. Oxford University Press, Oxford.
  9. ^ Marks, J. S.; Leasure, S. M. 1992. Breeding biology of Tristram's Storm-petrel on Laysan Island. Wilson Bulletin 104: 719-731.
  10. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]