Tyrolen
Tyrolen, tyska Tirol, är en region i Mellaneuropa i västra Österrike och norra Italien. Namnet kommer ursprungligen från Tirols slott i orten Tirolo nära Merano, som under medeltiden var säte för grevarna av Grevskapet Tyrolen. Tyrolen var från slutet av 1300-talet fram till början av 1900-talet under huset Habsburgs styre men delades efter första världskriget upp i förbundslandet Tyrolen i Österrike och italienska Sydtyrolen, idag en del av den italienska autonoma regionen Trentino-Alto Adige. De olika delarna som tillsammans utgör Tyrolen samarbetar genom Europaregionen Tirol-Südtirol/Alto Adige-Trentino, en egen juridisk person.
Tyrolens delning
Tyrolen splittrades 1919 då södra delen, Südtirol och Welschtirol (idag Trentino-Alto Adige), som en följd av första världskriget och upplösningen av Österrike-Ungern, tillföll Italien, medan Nordtirol och Osttirol (idag förbundslandet Tyrolen), fortsatte att vara en del av Österrike. Senare försök att återförena det tysktalande Sydtyrolen med övriga Tyrolen, framförallt åren efter andra världskriget, har misslyckats.
- Se vidare Sydtyrolens historia.
Geografi
Tyrolens största städer
Stad | Invånarantal | ||
---|---|---|---|
1 | Innsbruck | 120 147 | |
2 | Trient | 112 142 | |
3 | Bozen | 104 029 | |
4 | Meran | 37 673 | |
5 | Rovereto | 37 549 | |
6 | Brixen | 20 512 | |
7 | Pergine Valsugana | 20 122 | |
8 | Kufstein | 17 388 | |
9 | Arco | 16 364 | |
10 | Leifers | 16 161 | |
11 | Riva del Garda | 15 818 | |
12 | Telfs | 14 626 | |
13 | Bruneck | 14 535 |
Tyrolens historia
Uppror i Tyrolen
1809 skedde ett uppror, Tiroler Volksaufstand, mot den bayerska politiken i Tyrolen. Upproret leddes av Andreas Hofer, Josef Speckbacher och prästen Joachim Haspinger. 1814 kom Tyrolen tillbaka till Österrike och huset Habsburg. Tyrolen hamnade senare under italienskt och franskt styre.
Tyrolens vapen
-
Vapen för det österrikiska kronlandet furstliga grevskapet Tyrolen.
-
Vapen för furstbiskopdömet Trient eller Trento.
-
Vapen för furstbiskopdömet Brixen eller Bressanone.
Furstbiskopen betraktade sig inte som landsfurstens (den habsburgske monarken som greve av Tyrolen), undersåte, utan landsfursten var biskoparnas beskyddare och dessa hade med honom ingått ett frivilligt skyddsförbund. Han var också länsherre för vissa av deras världsliga besittningar.[1] -
Vapen för det nuvarande österrikiska förbundslandet Tyrolen.
-
Vapen för den nuvarande italienska autonoma provinsen Sydtyrolen.
-
Vapen för den nuvarande italienska autonoma provinsen Trentino, det tidigare Welschtirol.
Tyrolens regenter
Grevar av Tyrolen
- Albert
- 1028-1140 Albrekt I
- 1140-1165 Albrekt II, från 1141 greve av Tyrolen
- 1165-1180 Berthold, från 1141 greve av Tyrolen
- 1180-1190 Henrik I
- 1202-1253 Albrekt III
Grevar av Görz-Tyrolen
Habsburg Äldre Tyrolenlinjen
Ferdinand II av Tyrolen och habsburgska ståthållare
- 1564-1595 Ferdinand II av Tyrolen
- 1602-1618 Maximilian III av Habsburg, ståthållare
Yngre Tyrolenlinjen
- 1619-1632 Leopold V av Habsburg, ståthållare, från 1626 landsfurste
- 1646-1662 Ferdinand Karl
- 1663-1665 Sigismund Franz
Se även
Externa länkar
Referenser
- ^ GRANICHSTAEDTEN-CZERVA, Rudolf - "Brixen - Reichsfürstentum und Hofstaat", Wien 1948. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304103724/http://www.coresno.com/literatur/117-gra-geschichte/1872-gra-brixen.html. Läst 23 september 2010. 2010-09-23