Ufa (stad)
| Ufa (Уфа) | |||
| Өфө (Basjkiriska) Өфе (Tatariska) | |||
| Stad | |||
.jpg) | |||
|
|||
| Land |  Ryssland
| ||
|---|---|---|---|
| Federalt distrikt | Volgaområdets federala distrikt | ||
| Delrepublik |  Basjkirien
| ||
| Landmärke | Uralbergen | ||
| Koordinater | 54°44′00″N 55°58′00″Ö / 54.73333°N 55.96667°Ö | ||
| Area | |||
| - kommun | 707,93 km²[1] | ||
| Folkmängd | |||
| - centralort | 1 105 667 (1 januari 2015)[2] | ||
| - kommun | 1 115 885 (1 januari 2015)[2] | ||
| Befolkningstäthet | |||
| - kommun | 1 576 invånare/km² | ||
| Grundad | 1574 | ||
| Borgmästare | Pavel Kachkayev | ||
| Tidszon | YEKT (UTC+6) | ||
| Postnummer | 450000—450999 | ||
| Riktnummer | +7 347 | ||
| Geonames | 479561 | ||
  | |||
| Webbplats: Ufas officiella webbplats | |||
Ufa (basjkiriska: Өфө, Öfö; ryska: Уфа; tatariska: Уфа, Өфә eller Өфе; tjuvasjiska: Ěпхӳ) är huvudstaden i delrepubliken Basjkirien, belägen längst österut i den europeiska delen av Ryssland, invid Uralbergens västra sluttningar, där floderna Belaja och Ufa möts. Staden har cirka 1,1 miljoner invånare.[när?] Staden har ett universitet, grundat 1957. Dansaren Rudolf Nurejev kom från Ufa.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Ivan IV lät grunda ett fort på platsen år 1574, som ursprungligen bar samma namn som kullen det stod på: Tura-Tau. Staden började så småningom kallas Ufa, med betydelsen "liten" på turkspråk, av ortsborna. Orten blev stad 1586, och tjänade under 1600-talet som en viktig handelspostering mellan Moskva och Sibirien. År 1788 blev Ufa administrativt centrum för islam i Ryssland och räknas fortfarande ofta som landets muslimska mittpunkt, med bland annat Ljalja-Tjulpan-moskén. År 1802 blev Ufa huvudorten i Basjkirien och år 1922 officiellt huvudstad.
Ufa tillhörde svältdistrikten under den terrorhungernöd 1921-1922 som förorsakats av bolsjevikernas tvångsrekvisitioner av säd till städerna vilket sammanföll med missväxt på sommaren och stark kyla på vintern. Vid samtal med dödgrävare vid Ufa:s begravningsplats framkom att det dagligen i medeltal begrovs 200-300 personer. Sedan sommaren 1921 hade sammanlagt 50000 människor fått sitt sista vilorum vid kyrkan. Endast under de första veckorna i september hade 6000 barn begravts.[3] Andra orter i hungerdistriktet var Samara, Orenburg och Sterlitamak.
Ufa blev omtalat 1989 på grund av en katastrofal järnvägsolycka där två tåg antändes av läckande gas och över 500 människor omkom.
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Ufa är indelad i sju stadsdistrikt.
| Stadsdistrikt | Invånarantal 9 oktober 2002[4] | Invånarantal 14 oktober 2010[5] | Invånarantal 1 januari 2015[2] |
|---|---|---|---|
| Demskij | 53 002 | 64 294 | 71 588 |
| Kalininskij | 197 233 | 197 451 | 201 281 |
| Kirovskij | 141 955 | 147 062 | 160 546 |
| Leninskij | 70 456 | 77 362 | 84 535 |
| Oktiabrskij | 231 651 | 234 152 | 241 238 |
| Ordzjonikidzevskij | 175 551 | 168 615 | 168 956 |
| Sovetskij | 172 589 | 173 383 | 177 523 |
| TOTALT | 1 042 437 | 1 062 319 | 1 105 667 |
Utöver detta så administrerar staden mindre landsbygdsområden utanför centralorten, med totalt 7 042 invånare år 2002,[4] 9 321 invånare vid folkräkningen 2010,[5] och 10 218 invånare i början av 2015.[2]
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Bland näringar märks produktion av gruv- och elektrisk utrustning, syntetiskt gummi och livsmedel, oljeraffinering samt petrokemisk industri; staden är centrum för ett av Rysslands viktigaste oljedistrikt. Staden har på grund av sin höga industrialiseringsgrad höga inkomstnivåer i förhållande till övriga Ryssland, men upplever samtidigt omfattande miljöförstöring.
Sport
[redigera | redigera wikitext]- FK Ufa;
- Neftiannik stadion
- Ishockeyklubben Salavat Julajev Ufa har sin bas i staden.
- Staden stod som värd för JVM i ishockey 2013.
- Travbanan Akbuzat
Vänorter
[redigera | redigera wikitext]
Ankara, Turkiet
Halle an der Saale, Tyskland
Jakutsk, Ryssland- Jekaterinburg, Ryssland
- Kazan, Ryssland
- Leipzig, Tyskland
- Orenburg, Ryssland
- Perm, Ryssland
Shenyang, Kina- Sterlitamak, Ryssland
Suchumi, Abchazien- Tjeljabinsk, Ryssland
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Federalnaja Sluzjba Gosudarstvennoj Statistiki; Baza dannych pokazatelej munitsipalnych obrazovanij Arkiverad 3 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. Databas över ryska administrativa enheter. Läst 9 maj 2010.
- ^ [a b c d] ЧИСЛЕННОСТЬ ПОСТОЯННОГО НАСЕЛЕНИЯ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ ПО МУНИЦИПАЛЬНЫМ ОБРАЗОВАНИЯМ на 1 января 2015 года (komprimerad fil, .rar) Arkiverad 5 november 2021 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2015. Läst 9 augusti 2015.
- ^ Popoff, George (1924). Under Sovjetstjärnan. sid. 260
- ^ [a b] Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil) Arkiverad 31 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 9 maj 2010.
- ^ [a b] Tjislennost naselenija rossii, federalnych okrugov, subjektov rossijskoj federatsii, gorodskich okrugov, munitsipalnych rajonov, gorodskich i selskich poselenij (excelfil) Arkiverad 6 oktober 2021 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 14 oktober 2010 (slutgiltiga resultat). Läst 12 juni 2012.
- ^ Vänorter på Ufas nätsidor, läst 13.12.2015 Arkiverad 5 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Best neighborhoods to live in Ufa, rating (på ryska)
Wikimedia Commons har media som rör Ufa.
| |||||