Ulf Gran

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ulf Gran
Ulf Gran år 2018
Ulf Gran år 2018
Född2 juni 1928
Malmö, Sverige
Död8 maj 2016 (87 år)
Malmö, Sverige
År som aktivRegissör:
1965–2018
Betydande verkTeater:
Över etthundra uppsättningar på de turnerande teatrarna Teater Proteus och Mercuriusteatern.
IMDb

Ulf Gran, född 2 juni 1928 i Malmö, död 8 maj 2016 i Malmö,[1] var en svensk författare och regissör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gran verkade i sin yngre dag som lärare (bland annat vid läroverket i Lycksele och Hässleholm där han startade en under några år framstående teaterverksamhet) och blev fil. lic. i litteraturhistoria. Han knöts på 1960-talet som universitetslärare till den av professor Ingvar Holm skapade utbildningen i drama-teater-film vid Lunds universitet.[2] Under den tiden var han också regissör vid Lunds studentteater/Lilla teatern och skapade 1965 en egen fri, turnerande teater med sitt ursprung ur denna akademiska grund, Teater Proteus. 1981 hade ensemblen växt och ombildades till Mercuriusteatern med säte i Lund och Malmö och turnéverksamhet i landet.

1983 avtalades med Skaraborgs län om en länsteater i Skövde, och hälften av ensemblens produktioner förlades dit. Man hade sedan starten totalt producerat drygt ett hundratal uppsättningar av olika slag – klassiker, nyskrivet, barnteater, mindre kända äldre verk – då teatern 1988 med länsstyrelsen där formellt bildade Stiftelsen Skaraborgs länsteater, där Gran kvarstod som dess teaterchef till 1990. Hela tiden har han varit den drivande kraften i verksamheten och i sin regi eftersträvat en avskalad, asketisk närhet till publiken, inspirerad bland annat av existentialismen.[3] Gran medverkade även som skådespelare i Marianne Ahrnes långfilm Långt borta och nära (1976).

Gran har fungerat som dramaturg, översättare, artikelförfattare och bidragit med en stor mängd inslag i radioprogram som OBS Kulturkvarten. Han har också skrivit ett antal böcker. På 2000-talet har han även arbetat med en ny studentteatergrupp, Teater Lombroso med dramaturgi och regi.

2005 blev han promoverad till hedersdoktor vid Lunds universitet.[4]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Perspektiv på teater: Ur svensk regi- och iscensättningshistoria. Dokument och studier samlade av Ulf Gran och Ulla-Britta Lagerroth, 1971
  • Emellan oss: Om de svenska uppsättningarna av Witold Gombrowicz "Vigseln", av Janina Ludawska, 1991
  • Kriget: En snapphanepojkes berättelse, roman av Ulf Gran, 1996
  • Hercules i Lund - Bakom kravallstaket och poliser: Ett slags föreställningsanalys, artikel i Svenska teaterhändelser 1946-1996 (om när Teatersällskapet Proteus uppförde en pantomim vid Lunds universitets 300-årsjubileum den 13 juni 1968), av Sara Granath, 1996
  • Käket & Moralen: Teatersällskapet Proteus/Mercurius från studentteater till länsteater, av Sara Granath, 1997
  • Skånes litteraturhistoria 2; 1900-talets senare del, medförfattare Ulf Gran, 1997
  • Mostrarna: En malmöroman, av Ulf Gran, 2005
  • De åtta dödssynderna: Under senare delen av 1900-talet, av Ulf Gran, 2008
  • Säg ett ord så kommer vi – en egen teaterhistoria, av Ulf Gran om hans och hans gruppers verksamhet, Absalon 2015. ISBN 978-91-87833-58-8

Teater[redigera | redigera wikitext]

Regi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1969 Backanterna
Βάκχαι, Bakchai
Euripides Teater Proteus[5]
George Dandin, eller Den konfunderade äkta mannen
George Dandin ou le Mari confondu
Molière
Översättning Allan Bergstrand
Teater Proteus[5]
1972 En skön juvel
Turcaret ou le Financier
Alain-René Lesage Teater Proteus[6]
1974 Den unge Werthers nya lidanden
Die neuen Leiden des jungen W.
Ulrich Plenzdorf
Översättning Ulf Gran
Teater Proteus[7]
1976 Victoria Ulf Gran Teater Proteus[8]
Den godmodige djävulen
Der gemütliche Teufel, oder Die Geschichte vom Bauer und von der Bäuerin
Johann Nestroy
Översättning Ulf Gran
Teater Proteus[9]
Högsta vinsten
Der böse Geist Lumpacivagabundus
Johann Nestroy
Översättning Ulf Gran
Teater Proteus[9]
Historien om en soldat
L'histoire du soldat
Igor Stravinskij och C.F. Ramuz Teater Proteus[10]
Nalle Puh
Winnie-the-Pooh
A.A. Milne Teater Proteus[11]
1977 Mannen som likna en kung
Struensee var her
Sven Holm
Översättning Ulf Gran
Teater Proteus[12]
1982 Don Ranudo de Colibrados Ludvig Holberg
Översättning Ulf Gran
Mercuriusteatern[13]
1983 Talismanen
Der Talisman
Johann Nestroy
Översättning Ulf Gran
Mercuriusteatern[14]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Välkänd teaterman död”. Norra Skåne. 13 maj 2016. Arkiverad från originalet den 14 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160514110710/http://www.nsk.se/2016/05/13/valkand-teaterman-dod/. Läst 9 juni 2016. 
  2. ^ LUM, Lunds Universitet, drama-teater-film historik Arkiverad 24 maj 2006 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ ”Föreläsningsserie Malmö, Gran om existentialismen”. Arkiverad från originalet den 10 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150610200909/http://veckobladet.info/pdf/Seminarieserie.pdf. Läst 20 mars 2011. 
  4. ^ Lunds Universitet, Hedersdoktor 2005
  5. ^ [a b] Hans Axel Holm (6 november 1969). ”Molièrefebern verkar lite rådvill – men låt gå för den”. Dagens Nyheter: s. 28. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-11-06/301/28. Läst 13 februari 2022. 
  6. ^ Ruth Halldén (26 juni 1972). ”Hos Proteus i Lund döljer sig ett fynd”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1972-06-26/170/16. Läst 13 februari 2022. 
  7. ^ Ruth Halldén (6 juni 1974). ”'Werthers nya lidanden': Aktuell och väsentlig”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1974-06-06/151/18. Läst 13 februari 2022. 
  8. ^ Betty Skawonius (20 februari 1976). ”Proteus till Kulturhuset: Två Victoria Benedictsson gestaltar kvinnlig splittring”. Dagens Nyheter: s. 17. https://arkivet.dn.se/tidning/1976-02-20/49/17. Läst 13 februari 2022. 
  9. ^ [a b] Ruth Halldén (7 juli 1976). ”Proteus går sin egen väg – lyckas”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1976-07-07/181/12. Läst 13 februari 2022. 
  10. ^ Ruth Halldén (2 november 1976). ”Här finns den goda teatern!: Experiment, kunnande hos Skånegrupper”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1976-11-02/299/16. Läst 13 februari 2022. 
  11. ^ Nytt om Nöjen”. Dagens Nyheter: s. 18. 21 december 1976. https://arkivet.dn.se/tidning/1976-12-21/347/18. Läst 13 februari 2022. 
  12. ^ Ruth Halldén (2 april 1977). ”Depraverade kungar gör sig på scenen”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1977-04-02/90/20. Läst 13 februari 2022. 
  13. ^ Per Allan Olsson (4 juli 1982). ”Stolthet intill döden”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1982-07-04/177/12. Läst 13 februari 2022. 
  14. ^ Bengt Jahnsson (8 juli 1983). ”Lund ett problem för kulturrådet: Förnyelsen står på spel”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1983-07-08/181/12. Läst 13 februari 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]