Umberto II

Från Wikipedia
Umberto II
Umberto som kronprins på 1920-talet
Regeringstid 10 maj 1946 -
10 juni 1946 (0 år och 31 dagar)
Företrädare Viktor Emanuel III
Efterträdare Monarkin avskaffad
Gemål Marie José av Belgien
Barn Maria Pia
Viktor Emanuel av Savojen
Maria Gabriella
Maria Beatrice
Far Viktor Emanuel III
Mor Elena av Montenegro
Född 15 september 1904
Racconigi, Italien Italien
Död 18 mars 1983 (78 år)
Genève, Schweiz Schweiz


Umberto II
Serafimerorden Olav V av Norge vapen

Umberto II av Italien, född 15 september 1904, död 18 mars 1983, var kung av Italien 10 maj10 juni 1946.[1][2] Han var son till Viktor Emanuel III och prinsessan Elena av Montenegro.

Biografi

Umberto utbildade sig vid militärakademin i Turin och var vid andra världskrigets utbrott befälhavare över Italiens norra armé.[1] Vid Italiens inträde i kriget ledde han offensiven mot Frankrike 1940.[2] Då Italien kapitulerade flydde Umberto i september 1943 från det av tyskarna ockuperade territoriet till Neapel och deltog sedan på de allierades sida.

Han var sedan 1930 gift med Marie José av Belgien (1906–2001; dotter till kung Albert I av Belgien).

Umberto blev kung 10 maj 1946, då hans far abdikerade.[1][2] Han tvingades själv abdikera en månad senare, sedan en folkomröstning lett till införande av republik i Italien.[1][2] Umbertos fru, drottning Marie José, hörde till dem som röstade för republik.[källa behövs]

Umberto och hans manliga arvingar landsförvisades på livstid, och Umberto framlevde sedan resten av sitt liv i Portugal.[1][2] Hans maka föredrog att bo i Schweiz, och efter 1946 sågs de bara vid större familjehögtider som bröllop och barndop.


Barn

  1. Maria Pia (f. 1934)
  2. Viktor Emanuel av Savojen (f. 1937)
  3. Maria Gabriella (f. 1940)
  4. Maria Beatrice (f. 1943)

Utmärkelser

Referenser

Externa länkar

Företrädare:
Viktor Emanuel III
Kung av Italien
1946
Efterträdare:
Monarkin avskaffades