Brokpipare
| Brokpipare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Familj | Pipare Charadriidae |
| Släkte | Hoploxypterus |
| Art | Brokpipare H. cayanus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Hoploxypterus cayanus | |
| Auktor | (Latham, 1790) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Brokpipare[2] (Hoploxypterus cayanus) är en fågel i familjen pipare inom ordningen vadarfåglar.[3] Den förekommer i låglänta områden i Sydamerika utmed floder och savanndammar. Beståndet anses vara livskraftigt.
Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]
Brokpiparen gör skäl för sitt namn genom sin prydligt tecknade fjäderdräkt i svart och vitt. Vingarna är grå, benen orangeröda och runt ögat syns en röd ögonring. Tidigare har den associerats med viporna (därav det tidigare svenska namnet brokvipa), men den förhållandevis lilla storleken (21–24 cm) och beteendet att springa snabbt för att plötsligt stanna till gör att den mer påminner om en pipare än en vipa. Lätet är ett behagligt tvåstavigt "kee-oo", med andra stavelsen mörkare. Under spelfykten hörs upprepade "klee".[4]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Fågeln förekommer i Sydamerika öster om Anderna till sydöstra Brasilien och nordöstra Argentina.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]
Brokipiparen placeras allt oftare som ensam art i släktet Hoploxypterus.[3] Tidigare inkluderades den bland viporna i Vanellus, under det svenska namnet brokvipa.[6] Genetiska studier visar dock att arten är mycket avlägset släkt med viporna, möjligen närmast arterna rostbröstad pipare och diadempipare.[7]
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Brokvipan ses vid lerslätter och sandbankar i savanndammar och utmed floder. Där födosöker den enstaka eller i par. Den har även setts utmed kuster.[4]
Status och hot[redigera | redigera wikitext]
Artens population har inte uppskattats och dess populationstrend är okänd, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.[1]
Namn[redigera | redigera wikitext]
Brokpiparen har även kallats brokvipa, men BirdLife Sveriges taxonomikommitté justerade namnet grundat på att arten inte verkar vara närbesläktade med viporna.[2]
Bilder[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Birdlife International 2012 Vanellus cayanus Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 26 januari 2015.
- ^ [a b] BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.2.
- ^ [a b] Wiersma, P. and G. M. Kirwan (2020). Pied Lapwing (Vanellus cayanus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.pielap1.01
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ Cerny D, Natale R. 2022. Comprehensive taxon sampling and vetted fossils help clarify the time tree of shorebirds (Aves, Charadriiformes). Mol. Phylogenet. Evol. 177: 107620.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör brokvipa.
Wikispecies har information om brokvipa.- Läten på xeno-canto.org
|