Vera von Kræmer

Vera Sofia Adelheid von Kræmer-Lindblad, född 22 februari 1878 i Visby stadsförsamling, Gotlands län, död 22 oktober 1940 i Bromma församling, Stockholm, var en svensk journalist, författare och översättare. Hon använde pseudonymerna Maudlin, Cecilia Wendel, Jane Eyre och Cecilia med nålen.

Biografi

Hon var dotter till löjtnant Gustaf von Kræmer och författaren Anna Jäderin samt syster till författaren Henry von Kræmer. Modern gifte 1884 om sig med Hjalmar Branting och är mer känd som Anna Branting. Vera von Kræmer var gift först med ingenjör Boo Hjärne, sedan från 1905 med redaktör Hugo Lindblad (1871-1935). I det senare äktenskapet adopterades dottern Greta-Lisa "Gesa" Lindblad.

Vera von Kræmer studerade vid Whitlockska samskolan och Wallinska skolan. Hon frilansade hos Social-Demokraten under 1890-talet, var journalist vid Svenska Dagbladet 1901-1906, teateranmälare i Social-Demokraten 1906-1910 (andra fast anställda kvinnan där efter Anna Branting), redaktör för tidskrifterna Vi och vårt och Rösträtt för kvinnor och 1913-1918 medarbetare i Stockholms-Tidningen. Hon var 1918-1928 anställd hos Svensk Filmindustri. Från 1918 var hon ledamot av kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd för blinda. Vera von Kramer blev 1909 Sveriges första filmrecensent; den första som fick fast anställning som sådan var dock Elsa Danielsson-Jonason, "Marfa" på DN år 1915.

Hennes författarskap består dels av flickböcker, dels av handböcker i textil- och handarbete. Boken Brantings på Norrtullsgatan (1939) är en ingående skildring av livet med modern Anna Branting och styvfadern Hjalmar Branting, som hon var mycket fäst vid, och om hennes hårda tid i Stockholm under första delen av 1900-talet. Hon var också verksam som översättare.

Bibliografi

Romaner Cecilia Wendel, Advokatens umgänge: hvardagsberättelse (1911) Gud som haver barnen kär... En tidsbild (1915) Båda barna Boman (1925) Barna Boman och en till: berättelse för barn. Ill. av Maria Synnergren (1926) De nya döttrarna (1929) Vem är min hjärtas dam i år? En idyll om kärleken (1931) Vägen till min vän (1932) Den dumma Jolanda (1933) Elfenbensasken: En bok för unga flickor (1933) Vi reder oss själva: berättelse för flickor (1933), B. Wahlströms ungdomsböcker 186 Hon och hennes svägerskor (1934) Lia vänder om: berättelse för flickor (1934), B. Wahlströms ungdomsböcker 200 Barnen från Snigelgatan: berättelse för flickor (1935), B. Wahlströms ungdomsböcker 211 Onsdagsklubben: berättelse för flickor (1939), B. Wahlströms ungdomsböcker 276 Översättningar (urval) Thomas Hardy: Tess af släkten d'Urberville: en renhjärtad, äkta kvinnas roman (Tess of the d'Urbervilles) (Bonnier, 1900) Thomas Hardy: Jude Fawley: en själ från djupet (Jude the obscure) (Beijer, 1900) Henryk Sienkiewicz: Från Neros dagar ("Quo vadis?") (Quo vadis?) (Bonnier, 1898) Martin Andersen Nexø: Pelle Erövraren (Pelle Erobreren) (Framtiden, 1921-1922) Karel Čapek: Dasjenka: en hundvalps levnad (Dǎšeňka) (Geber, 1936) Sigrid Undset: Den lyckliga åldern (Dahlberg, 1913)

Varia Spetssöm (1910) En resa till Japan (3 delar, 1913) Coué och vårt dagliga liv : En vallfart till kliniken i Nancy (1923) Jane Eyre, Husliga erfarenheter (1923) Jane Eyre, Amatörsömmerskan (1924) Jane Eyre, Dockans kläder (1925) Julgransplundring (1929) Cecilia med nålen, Läder : en handbok i remsnörda, sydda och broderade läderarbeten (1930) Cecilia med nålen, Modern stickbok (1931) Oss anförtrodda: vi och våra döttrar (1931) I nöd och lust: Alla experiment till trots (1932) Vägen går vidare: Ett ord om oss som åldras (1934) Husmor och hembiträde: Vad ha de rätt att fordra av varandra? (1938) Brantings på Norrtullsgatan (1939)

Referenser

Övriga källor

• Svenskt författarlexikon 1900-1940 (1942)
• von Kræmer-Lindblad, Vera i Vem är det 1925

Externa länkar

• Vera von Kræmer i Libris