Vera von Kræmer

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vera von Kræmer
Vera Lindblad von Kræmer.png
Född22 februari 1878[1][2]
Visby stadsförsamlingSverige[1][3][2]
Död22 oktober 1940[1][4] (62 år)
Bromma församlingSverige[1][4]
MedborgarskapSvenskt[5]
SysselsättningÖversättare, journalist[1][5], skribent[1][5], redaktör[6]
Make/makaBoo Gustaf Hjärne
(g. 1899–)[1][3]
Hugo Tiodolf Lindblad
(g. 1924–)[1][7]
FöräldrarAnna Branting[8]
SläktingarHenry von Kræmer (syskon)
Redigera Wikidata

Vera Sofia Adelheid von Kræmer-Lindblad, född 22 februari 1878 i Visby stadsförsamling, Gotlands län, död 22 oktober 1940 i Bromma församling, Stockholm, var en svensk journalist, författare och översättare. Hon använde pseudonymerna Maudlin, Cecilia Wendel, Jane Eyre och Cecilia med nålen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hon var dotter till löjtnant Gustaf von Kræmer och författaren Anna Jäderin samt syster till författaren Henry von Kræmer. Modern gifte 1884 om sig med Hjalmar Branting och är mer känd som Anna Branting. Vera von Kræmer var gift först med ingenjör Boo Hjärne, sedan från 1905 med redaktör Hugo Lindblad (1871-1935). I det senare äktenskapet adopterades dottern Greta-Lisa "Gesa" Lindblad.

Vera von Kræmer studerade vid Whitlockska samskolan och Wallinska skolan. Hon frilansade hos Social-Demokraten under 1890-talet, var journalist vid Svenska Dagbladet 1901-1906, teateranmälare i Social-Demokraten 1906-1910 (andra fast anställda kvinnan där efter Anna Branting), redaktör för tidskrifterna Vi och vårt och Rösträtt för kvinnor och 1913-1918 medarbetare i Stockholms-Tidningen. Hon var 1918-1928 anställd hos Svensk Filmindustri. Från 1918 var hon ledamot av kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd för blinda. Vera von Kramer blev 1909 Sveriges första filmrecensent; den första som fick fast anställning som sådan var dock Elsa Danielsson-Jonason, "Marfa" på DN år 1915.[9]

Hennes författarskap består dels av flickböcker, dels av handböcker i textil- och handarbete. Boken Brantings på Norrtullsgatan (1939) är en ingående skildring av livet med modern Anna Branting och styvfadern Hjalmar Branting, som hon var mycket fäst vid, och om hennes hårda tid i Stockholm under första delen av 1900-talet. Hon var också verksam som översättare.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Romaner
  • Cecilia Wendel, Advokatens umgänge: hvardagsberättelse (1911)
  • Gud som haver barnen kär... En tidsbild (1915)
  • Båda barna Boman (1925)
  • Barna Boman och en till: berättelse för barn. Ill. av Maria Synnergren (1926)
  • De nya döttrarna (1929)
  • Vem är min hjärtas dam i år? En idyll om kärleken (1931)
  • Vägen till min vän (1932)
  • Den dumma Jolanda (1933)
  • Elfenbensasken: En bok för unga flickor (1933)
  • Vi reder oss själva: berättelse för flickor (1933), B. Wahlströms ungdomsböcker 186
  • Hon och hennes svägerskor (1934)
  • Lia vänder om: berättelse för flickor (1934), B. Wahlströms ungdomsböcker 200
  • Barnen från Snigelgatan: berättelse för flickor (1935), B. Wahlströms ungdomsböcker 211
  • Onsdagsklubben: berättelse för flickor (1939), B. Wahlströms ungdomsböcker 276
Översättningar (urval)
Varia
  • Spetssöm (1910)
  • En resa till Japan (3 delar, 1913)
  • Coué och vårt dagliga liv : En vallfart till kliniken i Nancy (1923)
  • Jane Eyre, Husliga erfarenheter (1923)
  • Jane Eyre, Amatörsömmerskan (1924)
  • Jane Eyre, Dockans kläder (1925)
  • Julgransplundring (1929)
  • Cecilia med nålen, Läder : en handbok i remsnörda, sydda och broderade läderarbeten (1930)
  • Cecilia med nålen, Modern stickbok (1931)
  • Oss anförtrodda: vi och våra döttrar (1931)
  • I nöd och lust: Alla experiment till trots (1932)
  • Vägen går vidare: Ett ord om oss som åldras (1934)
  • Husmor och hembiträde: Vad ha de rätt att fordra av varandra? (1938)
  • Brantings på Norrtullsgatan (1939)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Vera A S Kræmer-Lindblad, von, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 11742, läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] Visby domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ViLA/23085/C I/16 (1871-1878), bildid: 00013077_00207, födelse- och dopbok, läs online, läst: 24 mars 2018, ”36,Feb,22,April,4,,1,Vera Adelaid Sofia”, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, omnämnd som: Vera Adelaide Sofia, f. 1878 i Visby Gotlands län, läs online, läst: 24 mars 2018, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [a b] Bromma kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0002/F I/10 (1937-1941), bildid: 00062077_00141, död- och begravningsbok, s. 137, läs online, ”322,(okt),22,,1,Lindblad, Vera Adelaide Sofia f. von Kraemer, författarina, änkefru fr. Djupdalsvägen 61, 78 22/2 //62....Cancer ovarii”, (Källa från Wikidata)
  5. ^ [a b c] Lisbeth Larsson, Eva Haettner Aurelius & Christina Sjöblad, Kvinnors självbiografier och dagböcker i Sverige 1650-1989 : en bibliografi, Lund University Press, 1991, ISBN 978-91-7966-171-7, (Källa från Wikidata)
  6. ^ WeChangEd, läs online, (Källa från Wikidata)
  7. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, omnämnd som: Lindblad von Kraemer, Vera Sofia Adelheid, f. 1878 i Visby Gotlands län, Redaktionssekreterare, läs online, läst: 24 mars 2018, (Källa från Wikidata)
  8. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, omnämnd som: v. Kraemer, Vera Adelheid Sofia, f. 1878 i Visby, läs online, läst: 24 mars 2018, (Källa från Wikidata)
  9. ^ Berger, Margareta, Pennskaft: kvinnliga journalister i svensk dagspress 1690–1975, Norstedt, Stockholm, 1977

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]