Vitahavskanalen

Från Wikipedia
Karta över Vitahavskanalen
Fil:Belomorkanal.png
Fångarbetare under byggnationen, 1931-1933
Ryska cigaretter av märket Belomorkanal, observera kartan över kanalens sträckning på asken

Vitahavskanalen eller Vitahavs-Östersjökanalen(ryska: Беломорско-Балтийский канал, Belomorsko-Baltiyskiy kanal; ББК/BBK), är en rysk kanal som förbinder Vita havet med sjön Onega och Östersjön. Kanalen byggdes under omänskliga förhållanden av slavarbetare ur Gulag, de sovjetiska strafflägren.

Kanalen går från sjön Onega via Vygozerosjön till Vita havet. Dess längd är 227 km. Det ursprungliga namnet (till 1961) var Belomorsko-Baltiyskiy Kanal imeni Stalina (ung: Vita havet-Östersjökanalen uppkallad efter Stalin). Kanalen, som har 19 slussar, invigdes den 2 augusti 1933 efter endast 20 månaders byggtid. Kanalen har idag endast ringa trafik, 10-40 båtar/dag. Dess ekonomiska nytta är numera liten, eftersom kanalen endast är 3-4 meter djup (så att få havsgående fartyg passar) och är istäckt mellan oktober och maj. Slussarnas storlek är 135 meters längs, 14,3 meters bredd och 3,5 meters djup. Sjön Onega är sedan tidigare förbunden med havet via Volga–Östersjökanalen som ger fartygsförbindelser med Östersjön, Kaspiska havet och Svarta havet, de två senare via floderna Volga och Volga–Donkanalen.