Vittofsad näshornsfågel

Från Wikipedia
Vittofsad näshornsfågel
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHärfåglar och näshornsfåglar
Bucerotiformes
FamiljNäshornsfåglar
Bucerotidae
SläkteBerenicornis
ArtVittofsad näshornsfågel
Berenicornis comatus
Vetenskapligt namn
§ Berenicornis comatus
Auktor(Raffles, 1822)
Synonymer
  • Vithuvad hornkorp
  • Vithuvad näshornsfågel
  • Aceros comatus (Raffles, 1822)[2][3]

Vittofsad näshornsfågel[4] (Berenicornis comatus)[5][3][6] är en fågelart som först beskrevs av Thomas Stamford Raffles 1822 och som ingår i familjen näshornsfåglar.[7][8]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Vittofsad näshornsfågel är en stor (75–80 cm) medlem av familjen med högrest spretig tofs på huvudset, svart på rygg och lår, en lång, avsmalnad stjärt och vita spetsar på svarta vingar. Hanen är vit på huvud, tofs, hals och undersida. Näbben är svart med gulaktig anstrykning längst in. Den för familjen unika kasken på näbben är rätt låg och svartaktig. Runt ögat och på strupen syns blå bar hud. Honan har också vit tofs, men ansikte, hals och hela kroppen är svart.[9]

Lätet består av en serie ugglelika hoanden som inleds med några enkla ljud och avslutas med mer rytmiska trestaviga fraser: ”hooo..hooo..hooo..whu-hu-hooo..whu-hu-hooo...”.[9]

Utbredning och status[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i allra sydligaste Myanmar, på Malackahalvön, Sumatra och Borneo.[10] Inga underarter finns listade.[7]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Vittofsad näshornsfågel hittas framför allt i låglänt ursprunglig städsegrön skog, men kan också ses i intilliggande plantage och tät ungskog. Den uppträder vanligen under 900 meters höjd, men har påträffats upp till 1680 meter. En stor del av födan är animalisk, bestående av insekter, ormar, ödlor och småfåglar. Den tar också olika sorters frukt. Fågeln ses födosöka i täta klängväxter, ofta nära marken.[9]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Fågeln lever kollektivt i grupper om tre till åtta fåglar som håller kontakt med mjuka kuttrande läten. Bara den dominanta honan häckar och jagar bort andra honor i gruppen. Honan lägger två ägg, men vanligen överlever endast en unge.[9]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten tros minska mycket kraftigt i antal på grund av skogsavverkningar och jakt. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den globalt som starkt hotad.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2018 Berenicornis comatus . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018-2. Läst 10 mars 2018.
  2. ^ (1998) , website, Zoonomen - Zoological Nomenclature Resource
  3. ^ [a b] Dickinson, Edward C., ed. (2003) , The Howard and Moore Complete Checklist of the Birds of the World, 3rd edition
  4. ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024. 
  5. ^ Gill, Frank, and Minturn Wright (2006) , Birds of the World: Recommended English Names
  6. ^ (2006) , website, Zoonomen - Zoological Nomenclature Resource, 2005-05-07
  7. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  8. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  9. ^ [a b c d] Kemp, A. C. och P. F. D. Boesman (2020). White-crowned Hornbill (Berenicornis comatus), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.whchor2.01
  10. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]