von Feilitzen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Adelsätt Feilitzens vapen

von Feilitzen är en svensk släkt härstammande från Brandenburg. Släktens äldste kände medlem är rådmannen i Neuruppin Bartholomeus Vielitz, död omkring 1573. Traditionsuppgifter om samband med den bayerska ätten von Feilitzsch synas sakna all grund.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Släktens svenske stamfader Adam von Feilitzen (1601-1669) var page ("Edelknabe") hos kurfurst Johan Sigismund av Brandenburg och åtföljde dennes dotter, den blivande drottning Maria Eleonora till Stockholm i oktober 1620. Han blev page hos Gustaf II Adolf och deltog som officer i fälttågen i Livland (Lettland), där han av kungen 1628 i förläning fick godset Tirsen (Tirza). Han bosatte sig där och tog 1636 avsked som kapten och chef för Österbottens regementes slottsgarnisonskompani i Riga. Under två år var han assessor vid lanträtten i Kokenhusens län. Han deltog vid Gustaf II Adolfs begravning och drottning Kristinas kröning som deputerad av den livländska adeln.

Sonen Adam Johan blev svårt skadad i slaget vid Narva och blev senare överste och kommendant i Kristianstad, där han avled 1721. Dennes äldre broder Matthias Fredrik (1659-1702) förde befälet över Västmanlands regemente i slaget vid Narva och avled under fälttåget i Polen som överstelöjtnant och kommendant i Pinczow. I samband med Carl XI:s reduktion återgick Tirsen 1688 till kronan, men Matthias Fredrik hade fått behålla godset som arrende. Hans son Carl Gustaf (1698-1757) deltog i det norska fälttåget och belägringen av Fredrikshald och tog 1740 avsked som kapten vid Västmanlands regemente. 1723 återfick han Tirsen efter beslut av den kejserliga ryska restitutionskommissionen. Han flyttade dit, sålde fädernegården Väster Munga (Romfartuna socken) och återuppbyggde Tirsens 1702 nedbrända kyrka. 1730 sålde han godset och återvände till Sverige, där han köpt Minsjö säteri (V. Husby socken, numera Norrköpings kommun). Han blev därmed aldrig inskriven i den första livländska adelsmatrikeln, vilken upprättades först 1747.

Hans sonson majoren Johan (1769-1837) introducerades 1818 på Riddarhuset, men släktgrenen är utslocknad. Dennes bror majoren Olof von Feilitzen (1773-1828) ägde Åkerstad (Skeda socken, numera Linköpings kommun), som i hundra år var i släktens ägo. Han sökte aldrig introduktion och är stamfader för den nu levande ointroducerade ätten.

Den 31 december 2014 var 69 personer med namnet von Feilitzen bosatta i Sverige.[2]

Personer med efternamnet von Feilitzen[redigera | redigera wikitext]

Alfabetisk lista, biograferade personer[redigera | redigera wikitext]

Kronologisk lista[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140730022217/http://sok.riksarkivet.se/SBL/Presentation.aspx?id=15216. Läst 29 juli 2014. 
  2. ^ Namnsök, Statistiska centralbyrån
  3. ^ Dödsannons i Dagens Nyheter
  • Ointroducerad adel 2010, Kalender över Ointroducerad adels förening (2009)