von Saltza

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
von Saltza
UrsprungTyskland
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1731
Gradätt nr 241
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1750

von Saltza är en svensk adelsätt som fortlever i friherrlig och grevlig rang.

Ättens vapensköld

Ättens stamfader anges vara Heinrich von Salza som på 1500-talet besatt Brücken i Sangerhausen. Hans ättlingar flyttade till Estland och inkom därefter till Sverige på 1700-talet, med två söner till Anton Fredrik von Saltza till Sainkull och Odenkat och hans hustru Anna Dorotea Taube af Odenkat, Edvard Fredrik och Jacob Ludvig von Saltza.

Edvard Fredrik von Saltzas gren, adliga ätten nr 1849[redigera | redigera wikitext]

Edvard Fredrik von Saltza

Edvard Fredrik von Saltza var överstelöjtnant vid Jämtlands regemente och gift von Platen. År 1731 naturaliserades han som svensk adelsman och introducerades samma år på nummer 1849. Han fick en dotter, Eva Helena, som gifte sig med majoren Karl Gustaf Modée varmed hans ätt slockande på svärdssidan vid hans egen död 1750.

Jacob Ludvig von Saltzas grenar[redigera | redigera wikitext]

Jacob Ludvig von Saltza var major vid Östgöta infanteriregemente, generalmajor och landshövding i Jönköpings län. Han naturaliserades tillsammans med sin bror ovan och introducerades på samma nummer. År 1755 upphöjdes han emellertid till friherre varmed den adliga ätten kom att bli utgången. Hans söner introducerades i den rangen år 1766 på nummer 260. Jacob Ludvig von Saltzas hustru var friherrinnan Anna Charlotta Kruuse af Verchou, som via ätten Törnsköld var Bureättling. De fick sex barn. Yngste sonen Hugo Herman von Saltza upphöjdes till greve på nummer 96, men slöt sonlös den ätten själv. Hans syster friherrinnan stiftsfröken Lovisa Charlotta von Saltza gifte sig med Germund Carl Cederhjelm och var mor till Germund Ludvig Cederhielm.

Den friherrliga ätten fortlevde med dessa äldste bror, kammarherren friherre Carl Fredrik von Saltza, gift Danckwardt-Lillieström. Av deras sex barn vara det endast en som gifte sig, överstekammarjunkaren, friherre Edvard Fredrik von Saltza (1775-1859). Han var gift med friherrinnan Beata Hamilton af Hageby. Den 25 februari 1843 upphöjdes han i grevlig värdighet jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar grevlig rang. Ätten är den sista som upphöjts och introducerats i grevlig värdighet. Ätten introducerades som grevlig 3 februari 1845. Grevebrevet i original är i privat ägo.

Hugo Herman von Saltza

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
  • Riddarhusets ätt- och vapendatabas

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]