Jönköpings län

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jönköpings län
Län
Jönköping län vapen.svg
Vapensköld för Jönköpings län tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Landskap Småland, Västergötland
Läge 57°45′N 14°12′Ö / 57.750°N 14.200°Ö / 57.750; 14.200
Residensstad Jönköping
Area Rankad 12:e
 - Totalt 10 475 km²
 - Andel vatten 14 % km²
Folkmängd Rankad 6:e
 - Totalt 356 291 (2017-09-30) [1]
Befolkningstäthet
 - Totalt 34 invånare/km²
Inrättat 1639/1687
Landsting Jönköpings läns landsting
Landshövding Håkan Sörman[2]
Länskod 06
GeoNames 2702976
Länsbokstav F
Karta SCB geodata
Jönköpings läns läge i Sverige.
Jönköpings läns läge i Sverige.

Jönköpings län är ett av Sveriges län och omfattar den nordvästra delen av landskapet Småland. Residensstad är Jönköping. Jönköpings läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Före 1634 förkommer Jönköpings län som namnet på ett slottslän, Jönköpings slottslän. I 1634 års regeringsform §24 bildades Sveriges län och här ingår det nutida länet som en del av Smålands län vilket beskrivs som bestående av Tiohärads lagsaga och "Jöneköpings län", med residens i Kronoberg[3] och där Jönköpings län då avser slottslänet. Ur Smålands län utbröts 1639 Jönköpings län som en separat del med egen landshövding. 1654 kom området åter att tillsammans med Kronobergs län bilda ett gemensamt län, kallat Jönköpings och Kronobergs län, som sedan flera gånger delades och återskapades, där Jönköpings län när det fanns separat, vid några tidpunkter även omfattade områden i nuvarande Kronobergs län. 1679-1680 kom även området för nutida Kalmar län ingå i ett storlän kallat Smålands län. Från 1687 kom Jönköpings län slutgiltigt att bli ett fristående län. Länets södra delar tillhörde från 1634 Tiohärads lagsaga och dess norra del i Kalmar läns och Ölands lagsaga intill dessa upplöstes 1849.

I samband med kommunreformen 1971/74 överfördes de delar i Hylte kommun som legat i Jököpings län till Hallands län. I samband med bildandet av Västra Götalands län 1998 överfördes komunerna Mullsjö och Habo till detta län.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Jönköpings län 1970–2015
År Invånare
1970
  
309 279
1975
  
313 758
1980
  
317 759
1985
  
316 525
1990
  
325 163
1995
  
329 595
2000
  
327 829
2005
  
330 179
2010
  
336 866
2015
  
347 837
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Landskap och stift[redigera | redigera wikitext]

Länet omfattar nordvästra delen av landskapet Småland och delar av sydöstra Västergötland.

Länets delar tillhörde Tiohärads lagsaga och Kalmar läns och Ölands lagsaga intill dess upplöstes 1849. 1718-1719 var denna lagsaga i detta län ersatt av Jönköpings löns lagsaga och Eksjö läns lagsaga.

Huvuddelen av länet ingår i Växjö stift. Mindre områden i väster (tidigare Mo härad) ingår i Skara stift, liksom delarna Habo och Mullsjö kommuner. I nordost ingår områden i Linköpings stift.

Folkland, härader och städer (före 1970)[redigera | redigera wikitext]

Städer med stadsprivilegier som inrättades som stadskommuner när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft var: Eksjö stad, Jönköpings stad, Gränna stad. Köpingarna Huskvarna blev stad 1911, Nässjö 1914, Tranås 1919, Vetlanda och Värnamo 1920, Sävsjö 1947 men dessa fick då ingen egen jurisdiktion.


Socknar, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter[redigera | redigera wikitext]

Se respektive härad.

Kommuner 1952-1971[redigera | redigera wikitext]

Kommuner i Jönköpings län 1952. Notera att länsgränsen har ändrats sen dess. Hylte landskommun och Unnaryds landskommun(utom Bolmsö socken) överfördes till Hallands län på 1970-talet, likaså Tannåkers socken samt ö-delen av Bolmsö till Kronobergs län. Dessutom har Habo kommun och Mullsjö kommun tillkommit 1998 från Skaraborgs län.

Städer (9 st):

Köpingar (6 st):

Landskommuner (39 st):

Förändringar 1952–1970[redigera | redigera wikitext]

Kommuner från 1971[redigera | redigera wikitext]

Översikt Jönköpings Län.svg

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Angränsande län[redigera | redigera wikitext]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

De största tätorterna i länet enligt SCB 2015:

Nr Tätort Folkmängd
1 Jönköping 93 797
2 Värnamo 19 061
3 Nässjö 17 719
4 Tranås 14 550
5 Vetlanda 13 430

Residensstaden är i fet stil

Sjöar[redigera | redigera wikitext]


Natur[redigera | redigera wikitext]

Landskapet i Jönköpings län är varierat, men till största delarna täcks det av skog och landskapet präglas inte minst av att det är situerat på Småländska höglandet. Det finns mer än 2 300 sjöar och flera stora vattendrag, däribland Lagan och Emån. Länets största och djupaste sjö är Vättern vars södra del når Jönköping. I södra delen av länet ligger Store Mosse nationalpark som är Sveriges största myrområde söder om Lappland. Den högsta punkten är Tomtabacken som reser sig 377 meter över havet.

Kommunikationer och näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Den stora trafikleden är E4:an, går i nord-sydlig riktning, och ansluter till riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg. Riksväg 27, som passerar Värnamo och Gislaved på sin väg mellan Karlskrona och Göteborg, är en annan viktig väg.

Södra stambanan går rakt genom länet och passerar Nässjö - en av landets största järnvägsknutar

Jönköpings län anses ofta som småföretags- och entreprenörslänet, vilket återfinns i den så kallade Gnosjöandan, som kännetecknas av att hitta otraditionella lösningar, om att samarbeta och framför allt om att våga.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Politiska majoriteter i Jönköpings län[redigera | redigera wikitext]

Jönköpings län har sedan lång tid tillbaka varit ett starkt borgerligt fäste, även om Socialdemokraterna varit relativt starka i många av industri- och järnvägsstäderna. Den borgerliga orienteringen tros ha flera förklaringar såsom ett starkt privat näringsliv och stor andel egenföretagare, frikyrkornas starka ställning och den småländska mentaliteten, med lågt bidragstagande som följd.[4] Idag är borgerliga partier med i styret av elva av tretton kommuner i Jönköpings län, och innehar posten som kommunstyrelsens ordförande i åtta. Jönköpings län är även Kristdemokraternas starkaste område i Sverige och Jönköpings läns valkrets är den valkrets vari Kristdemokraterna har sitt starkaste stöd. I Riksdagsvalet 2014 erhöll partiet 10% av rösterna i Jönköpings läns valkrets, vilket var en tillbakagång med drygt två procentenheter. I kommunalvalet erhöll partiet mellan 7% och 24% i samtliga kommuner i länet förutom Gislaved.

Region Jönköpings län[redigera | redigera wikitext]

Se artikeln Region Jönköpings län

Länsstyrelsen i Jönköpings län[redigera | redigera wikitext]

Se länsstyrelsen
Länsstyrelsen, med Munksjön i förgrunden

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2017”. Statistiska centralbyrån. 8 november 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2017/. Läst 8 november 2017. 
  2. ^ ”Håkan Sörman blir ny landshövding i Jönköpings län”. Länsstyrelsen i Jönköpings län. 7 juli 2016. http://www.lansstyrelsen.se/Jonkoping/Sv/nyheter/2016/Pages/H%C3%A5kan-S%C3%B6rman-blir-ny-landsh%C3%B6vding-i-J%C3%B6nk%C3%B6pings-l%C3%A4n.aspx. Läst 29 november 2016. 
  3. ^ https://sv.wikisource.org/wiki/Regeringsform_1634#23
  4. ^ Svt - Svenska dialektmysterier, 2012-04-11

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]