Vresros

Från Wikipedia
Version från den 8 september 2016 kl. 13.31 av Paracel63 (Diskussion | Bidrag) (kb)
Vresros
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRosordningen
Rosales
FamiljRosväxter
Rosaceae
UnderfamiljRosoideae
SläkteRossläktet
Rosa
ArtVresros
R. rugosa
Vetenskapligt namn
§ Rosa rugosa
AuktorThunberg, 1784

Vresros (Rosa rugosa) är en art av rosor från nordöstra Asien med stora mörkt rosenröda blommor, som är vanlig i trädgårdar och parker. Den är populär på grund av sin härdighet.

Historik

Vresrosen kom till Sverige cirka 1780 med Linnés lärjunge Carl Peter Thunberg som varit i Japan där den växer vilt.

I Danmark och runt Nordsjön har den odlats som sandbindare i dynområden, och har med havsströmmarna spritts längs de svenska kusterna. Den påträffas bland annat på sandstränder från Bohuslän till Gästrikland, och även på moränstränder på västkustens kobbar och skär.

Beskrivning

Vresrosen är en 1-2 m hög rosbuske med ett utbrett och starkt förgrenat växtsätt. Den sprider sig genom jordiska utlöpare och bildar kompakta mattor i sandiga kustlandskap. Grenarna är täckta av vassa, borstliknande taggar, som unga och oförvedade är de filthåriga. Bladen är mörkgröna och blanka, med en rynkig ovansida, undersidan är gråaktig och filthårig. Varje blad har 7-9 småblad.

Blomningstiden är lång, blommorna är stora (6–8 cm i diameter), väldoftande, med mörkt ceriseröda kronblad. Frukterna, nyponen, är stora, C-vitaminrika, tillplattade runda och mjuka i fruktköttet. I Japan kallas de för sjö- eller strandaubergine.

Vresrosor räknas till de mest lättskötta rosorna och kan odlas i hela Sverige då de klarar köldknäppar på −45 °C. De kräver dock stort utrymme då de är bredväxande, och blir något högre än Gallicarosorna.

Ett användningsområde är till häckar.

Den vita formen är vanlig även bland vilda bestånd.
Rosa Vresros (Rosa rugosa).

Varieteter och odlade sorter

Varieteter

  • var. rugosa - grenarna är tätt taggiga. Delbladen är taggiga på undersidan, de blir 1,5–4,5 cm långa och 1–2,5 cm breda, de är ludna på undersidan.
  • var. chamissoniana - har grenar som är mindre taggiga och oftast inte alls nära basen. Delbladen är nästan tagglösa, de är mindre, 2–3,5 cm långa och 1–1,8 cm breda, de saknar nästan rynkor och har ljusa hår på undersidan.

Odlade sorter

Fylldblommiga exemplar kallas ibland R. rugosa f. plena, men det är bättre att använda sig av sortnamnet 'Plena' när det rör sig om trädgårdsformer.

Hybrider

Många vresrosor som säljs på den svenska marknaden är hybrider med andra rosor och förs till rugosarosorna (Rosa Rugosa-gruppen). De finns i de flesta färger, sorterna 'Agnes' och 'Dr Eckener' i gult sedan början av 1900-talet genom korsningar med persisk gulros (R. (Foetida-Gruppen) 'Persiana') och tehybridrosor (R. Tehybrid-Gruppen).

Vresros har korsats med andra rena arter och en del av dem har fått vetenskapliga namn:

Synonymer

Svenska synonymer

  • Vrestörne

Vetenskapliga synonymer

var. rugosa

Rosa ferox Lawr., 1799
Rosa pubescens Baker
Rosa regeliana Linden & André, 1871
Rosa rugosa f. plena (Regel) Bijh.
Rosa rugosa var. alba Rehder
Rosa rugosa var. alboplena Rehder
Rosa rugosa var. plena Regel
Rosa rugosa var. rosea Rehder
Rosa rugosa var. rubroplena Rehder

var. chamissoniana C.A.Mey.

Rosa coruscans Waitz ex Link
Rosa rugosa var. coruscans (Waitz) Koehne
Rosa rugosa var. subinermis C.A.Mey.

Externa länkar