Walter Liska
| Walter Liska | |
 Sturmbannführer | |
|---|---|
| Född | 11 december 1899 Berlin, Provinsen Brandenburg, Preussen, Kejsardömet Tyskland |
| Död | 15 februari 1949 (49 år) Lublin, Polen |
| Inträde | 1936 |
| Tjänstetid | 1936–1945 |
| Befäl | Chef för Gestapo i distriktet Lublin i Generalguvernementet |
Walter Liska, född 11 december 1899 i Berlin, död 15 februari 1949 i Lublin, var en tysk SS-Sturmbannführer och dömd krigsförbrytare. Under andra världskriget var han chef för Gestapo i distriktet Lublin i Generalguvernementet, det polska territorium som lades under tysk ockupation 1939.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Liska, som först gick en utbildning till köpman, sadlade om och blev 1927 kriminalkommissarie. I början av 1930-talet var han verksam inom kriminalpolisen i Köslin och Lauenburg i Pommern.
Den 30 januari 1933 utnämndes Adolf Hitler till Tysklands rikskansler och två månader senare inträdde Liska i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP). Under mitten av 1930-talet tjänstgjorde Liska vid Gestapo i Köslin och Stettin och 1935 övertog han ledarskapet för underrättelseavdelningen inom Geheime Staatspolizeiamt (Gestapa).
Andra världskriget[redigera | redigera wikitext]
- Generalguvernementet
Den 1 september 1939 anföll Tyskland sin östra granne Polen och andra världskriget bröt ut. Den 26 oktober 1939 inrättades Generalguvernementet, det polska territorium som lades under tysk ockupation. Detta indelades i fyra distrikt: Krakau, Lublin, Radom och Warschau. Efter Tysklands anfall mot den forna bundsförvanten Sovjetunionen, Operation Barbarossa, tillkom i Generalguvernementet i augusti 1941 ett femte distrikt — Galizien.
Liska kommenderades initialt till kommendören för Sicherheitspolizei (Sipo) och Sicherheitsdienst (SD) i Krakau (KdS Krakau). I december 1941 utnämndes han till chef för Gestapo i distriktet Lublin.[1]
År 1944 blev Liska chef för Gestapo i Osnabrück, som ingick i Bremens ämbetsområde. I andra världskrigets slutskede greps han av allierade trupper och hamnade i krigsfångenskap. Han utlämnades 1946 till Polen, där han i Lublin den 20 augusti 1948 dömdes till döden. Han avrättades genom hängning den 15 februari 1949.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. sid. 374. ISBN 978-3-596-16048-8
- Mallmann, Klaus-Michael; Böhler, Jochen; Matthäus, Jürgen (2008) (på tyska). Einsatzgruppen in Polen: Darstellung und Dokumentation. Stuttgart: Wissenschaftliche Buchgesellschaft. ISBN 978-3-534-21353-5