Wash (kung)
 |
Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2023-06) Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Wash kan ha varit en kung under den fördynastiska perioden i det antika Egypten, för ungefär 5 000 år sedan. Hans existens är dock ifrågasatt då han endast nämns en gång som en fånge på Narmerpaletten.
Bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Huruvida Wash faktiskt existerat är oklart. Paletten han nämns på upptäcktes av de brittiska arkeologerna James E. Quibell och Frederick W. Green. under deras utgrävningar vid Horustemplet i Nekhen 1897–98 e.Kr[2][3]. Palettens baksida visar en knästående fånge med ett underligt utseende som klubbas ihjäl av en långt större Narmer[4][5]. På palettens framsida står två symboler vid Narmer (en kattfisk och en mejsel) och på baksidan står två symboler istället skrivna vid fången, dessa symboler är en harpun och en sjö. Genom att tillämpa samma rebus-princip som gett namnet "Narmer" från kombinationen av ordet för "havskatt", n'r med ordet för "mejsel", mr har harpunen och sjön kombinerats till att ge namnet Wash eller Washi vilket i så fall skulle kunna vara namnet på en fångad konung. Att notera är dock att namnet även skulle kunna vara en hänvisning till harpun-nomos (länet). Ett område som låg i nordvästra Nildeltat vid gränsen till Libyen[6][5].
Om Wash var en verklig person kan han ha varit den siste härskaren i en nedre egyptisk dynasti baserad i Buto och Narmer är just känd för att möjligen ha varit den kung som enade nedre och övre Egypten. Paletten behöver dock inte handla om en verklig händelse utan skulle kunna vara en allegori för Narmers makt och rätt till att härska[7].
Arkeologen Edwin van den Brink har hävdat att figuren på paletten egentligen är en annan fördynastisk kung i nedre Egypten, Hedju Hor, och att dennes serekh (heraldiska symbol) som liknar symbolerna vid fången helt enkelt misstolkats som namnet Wash. [8]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Egypt,” Encyclopædia Britannica (11th ed.), v. 9, 1911, plate II (between pp. 64 and 65),#23.
- ^ [1] J. E. Quibell, Hierakonpolis pt. I. Plates of discoveries in 1898 by J. E. Quibell, with notes by W. M. F. Petrie, Quaritch, 1900
- ^ [2] J. E. Quibell, Hierakonpolis pt. II. Plates of discoveries, 1898–99, with Description of the site in detail, by F. W. Green., Quaritch, 1902
- ^ Teeter, Emily, red (2011). ”The Narmer Palette: A New Interpretation”. Before the Pyramids: The Origins of Egyptian Civilization. The Oriental Institute of the University of Chicago. ISBN 978-1885923-82-0., p.148
- ^ [a b] Heagy, Thomas C. (2014). ”Who was Menes?”. Archeo-Nil 24: sid. 59–92. http://www.narmer.org/menes., p.66
- ^ Helck, Wolfgang (1987). Untersuchungen zur Thinitenzeit. Ägyptologische Abhandlungen 45. Wiesbaden., p.98
- ^ Wilkinson, Toby (1999). Early Dynastic Egypt. Routledge. ISBN 0-203-20421-2., pp.40–41
- ^ Spencer, Alan J., red (1996). ”The Incised Serekh-signs of Dynasties 0–1, Part I: Complete Vessels”. Aspects of Early Egypt. London: British Museum Press. Sid. 140–158. ISBN 0714109991., p.147