Wikipediadiskussion:Artikelnamn/Arkiv 2008

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikipedia

Bindestreck eller tankstreck?[redigera wikitext]

Jag upptäckte att Höger–vänster-skalan har flyttats från höger-vänster-skalan (dvs, ist.f. "-" mellan hö/vä så är det nu "–"). Jag tycker det känns konstigt. Har jag missat nåt, eller bör vi flytta tillbaka? //Skal 16 september 2006 kl. 17.33 (CEST)[svara]

Bindestreck skall naturligtvis användas --RomanNose 16 september 2006 kl. 17.38 (CEST)[svara]
Ok, då är vi överens. :-) Jag har flyttat tillbaka sidan... //Skal 16 september 2006 kl. 18.39 (CEST)[svara]
Ursäkta min förvåning, men varför är det så naturligt? Enligt tankstreck används tecknet "för att ange en kombination eller relation av något slag, exempelvis syra–bas-titrering eller Kommunal–SKFT-konflikten." Detta framgår tydligt även av TT-språkets exempel och Svenska språknämndens rekommendation.
Här har vi ju att göra med en skala som visar på ett tänkt förhållande mellan "höger" och "vänster", så det förefaller högst passande med tankstreck. Det enda argumentet för bindestreck som jag kan komma på är att tankstreck är lite svårt att skriva på de flesta tangentbord, men så länge ompekningen finns så är det ju inget att våndas över.
LX (diskussion, bidrag) 17 september 2006 kl. 06.30 (CEST)[svara]
OK, jag avsåg POMMF, i artikelns inledning är dock tankstrecket kvar, så en återflytt är relevant --RomanNose 17 september 2006 kl. 07.30 (CEST)[svara]
Varför ska POMMF tolkas så? Det handlar inte om det ena namnet används mer än det andra, och det handlar inte om en konflikt. Det handlar bara om val av tecken, och tankstreck är det korrekta på svenska. —CÆSAR 17 september 2006 kl. 08.39 (CEST)[svara]
Jag själv använder sällan tankstreck (svårt att hitta på nyckelbrädan), och i TT-språkets exempel står det också Var sparsam med tankstreck. Effekten förtas om det används för ofta. --Rosp 17 september 2006 kl. 09.11 (CEST)[svara]
Den citerade varningen ovan om att inte använda tankstreck för mycket hänvisar förstås till funktionen som förstärkt kommatecken. /dcastor 17 september 2006 kl. 09.45 (CEST)[svara]
OK, men läs gärna sista meningen i sista stycket i Svenska språknämndens rekommendation. --Rosp 17 september 2006 kl. 09.56 (CEST)[svara]

Det finns en mängd olika streck utöver bindestreck och tankstreck som det är en typografisk konst att använda på rätt sätt, för att den färdiga satsen ska bli lättläst och vacker. Det man i IT-världen måste hålla ögonen på är radbrytande ("mjuka") streck och ickeradbrytande ("hårda") streck och frågan om det ska vara något blanksteg (hårt eller mjukt) före eller efter strecket. Ett datum skrivet enligt gällande ISO 8601:1988/EN 28601får inte radbrytas vid skiljestrecken, samma sak gäller för personnummer. Ett namn, ex Anna-Lisa eller Pettersson-Berger bör inte radbrytas, men får radbrytas om andra skäl väger tyngre. Däremot är det absolut otillåtet att bryta ett sammansatt namn vid en sidbrytning. Ett minustecken i något numeriskt sammanhang får på inga villkor komma i slutet av en rad och det tal, som tecknet är operator för komma i början på nästa rad. I teckenkodtabeller för Unicode/UTF8 kan man hämta de streck man behöver, om de inte går att locka fram på enklare sätt på det tangentbord och operativsystem man arbetar med. Ett problem härvidlag, är att inte alla fonter klarar av alla dessa tecken (särskilt om man i datorn har en ålderstigen version av fonten), och då blir det ett jokertecken på skärmen (öppen eller fylld fyrkant eller något annat alltefter resurserna i den maskin man använder) i stället för den snygga typografi man hoppats på.

Här ger jag nedan några koder, allom till hjälp. I kolumnen utseende har jag omgivit teckenet med H H för att visa hur strecket ansluter till närliggande tecken. Lägg märke till hur högt över baslinjen de olika strecken kommer. (Varje font har sin syn på den saken.) "SOFT HYPHEN" syns helt korrekt inte i tabellen av den enkla anledningen att den inte står i slutet av en rad! Unicode/UTF har en del andra streck också, men dem hoppar jag över här.

Namn Unicode UTF 8 HTMLUTSEENDE

HYPHEN 2010 E2 80 90  &​#45;H‐H
NON-BREAKING HYPHEN 2011 E2 80 91 &#8208​; H‑H
SOFT HYPHEN 00AD C2 AD &​shy;H­H
FIGURE DASH 2012 E2 80 92 &​#x2012; H‒H
EN DASH 2013 E2 80 93 &​ndash; H–H
EM DASH 2014 E2 80 94 &​mdash; H—H
SMALL EM DASH FE58 EF 89 98 &​#xFE58; H—H
HORIZONTAL BAR 2014 E2 80 94 &​horbar; H―H
MINUS SIGN 2212 E2 88 92 &​minus; H−H
HYPHEN-MINUS 002D 2D H-H
SMALL HYPHEN-MINUS FE63 EF 89 A3 &​#xFE63; H﹣H
FULLWIDTH HYPHEN-MINUS  FF0D EF BC 8D &​#xFF0D; H-H
SUBERSCRIPT MINUS 207B E2 81 8B &​#x207B; H⁻H
SUBSCRIPT MINUS 208B E2 82 8B &​#x208B; H₋H
BOX DRAWINGS LIGHT HORIZONTAL 2500 E2 94 80 H─H
BOX DRAWINGS HEAVY HORIZONTAL 2501 E2 94 81 &​#x2501; H━H
HYPHEN BULLET 2043 E2 81 83 &​hybull; H⁃H

Det är "horizontal bar" som motsvarar vårt tankstreck (ibland kallat tankeminus).
82.182.149.179 9 juni 2008 kl. 05.31 (CEST)[svara]

B eller Bb[redigera wikitext]

Enligt svensk (och europeisk) standard heter tonerna: mellan A och C: A, B, H, C. Därav kommer tonarterna heta: A-dur, a-moll, B-dur, b-moll, H-dur, h-moll, C-dur och C-moll. Så vitt jag vet så har man inte anpassat den svenska konentionen till den anglosaxiska. Därför skall inte heller svenska WP hitta på egna osvenska tonartsnamn. Det känns speciellt fel om man applicerar engelska tonartsnamn på t.ex. tysk musik. Tex BWV866 heter "Praeludium und Fuge in B" (med 2b) och BWV867 "Praeludium und Fuge in b" (med 5b) och har hetat så sedan urtextens tid. Zman 19 november 2006 kl. 16.57 (CET)[svara]

I texten står "Observera att tonen H i anglosaxiska sammanhang skrivs B. I Sverige (liksom i resten av Europa) gäller som standard att...". Menar man inte angloamerikanska sammanhang? I England har man väl använt "H"? -Storebror 13 december 2006 kl. 06.17 (CET)[svara]
Jag tror B för H är en specifikt amerikansk företeelse, precis som du säger. Har funderat lite över upprinnelsen till den här skillnaden, följden ABCDE osv för "vita tangenter" är ju lite enklare att exempelvis förklara för ett barn (vilket jag försökt en del på sistone med en musikintresserad dotter) - någon som har en källa? // OlofE 14 december 2006 kl. 10.27 (CET)[svara]
Jag har hört en förklaring, men har ingen källa på det. Eftersom det är lite off topic här så tar jag det på din diskussionssida. mvh Mimarob 14 december 2006 kl. 11.37 (CET)[svara]
Biten om munken har jag inte hört förut men förklaringen verkar rimlig - tack för svaret! // OlofE 14 december 2006 kl. 12.51 (CET)[svara]
Saken verkar ha med notation att göra, olika källor ger delvis olika förklaringar. Men frågan här var motsägelsen i artikeln, "anglosaxiska sammanhang" versus "resten av Europa". -Storebror 14 december 2006 kl. 17.22 (CET)[svara]
engelska (i Storbritannien, USA, Australien etc.) heter den ton vi kallar H, B. På de flesta romanska språk (franska, italienska, katalanska, kastilianska, etc,) heter tonen Si. På de flesta övriga språk i Europa (danska, finska, holländska, polska, tyska, etc) heter tonen H. "Europeisk standard" finns alltså inte. Vad den här diskussionen handlade om från början var att jag hävdar att när man på svenska idag skriver tonen och tonarten B, skriver Bb (uttalas "be") - analogt med Db, Eb, etc - för att undvika förväxling med den engelska tonen B. Se: [1]--Körfursten 15 december 2006 kl. 01.02 (CET)[svara]
Nu är saken i alla fall utredd vad gäller den här artikeln - det finns överhuvudtaget ingen europeisk "standard" för tonnamn. Har ändrat artikeltexten. -Storebror 15 december 2006 kl. 03.36 (CET)[svara]
Ändrade "den ton som klingar en halv ton..." till "en ton som klingar..." eftersom den ton som klingar en halv ton lägre än C kan ha många namn: cess, aississ, etc.--Körfursten 15 december 2006 kl. 10.50 (CET)[svara]
Bara av intresse, Körfursten inkluderar alla engelskspråkiga områden - man använder alltså samma beteckningar i Storbritannien som i USA? Tack för all kunskap, till er alla, bra jobb. // OlofE 15 december 2006 kl. 11.12 (CET)[svara]
De engelska Wikipediaartiklarna på området ger i alla fall det intrycket, och jag kan aldrig erinra mig att jag någonsin skulle ha hört tonarten benämnas H på någon sorts engelska. LX (diskussion, bidrag) 15 december 2006 kl. 11.22 (CET)[svara]
Engelsmännen säger mycket riktigt B. Lite av bakgrundshistorien till de olika namnen kan läsas här. Ska infoga det i en artikel när jag får tid. --Hasse 24 mars 2007 kl. 23.32 (CET)[svara]

Rösta om H, B och Bess! Hur ska tonerna betecknas på wikipedia? Delta gärna i omröstningen på Wikipediadiskussion:Projekt musik#Omröstning om Bess, B och H. Mange01 8 september 2008 kl. 01.38 (CEST)[svara]

Namgivning av militära enheter[redigera wikitext]

Hur skall utländska militära enheter namnges? Som egennamn eller skall de översättas? Två exempel 82. Luftburna Divisionen, där namnet är översatt och i denna artikel Armégrupp Süd är det namngivet efter det tyska namnet. Ghostrider 3 januari 2008 kl. 17.25 (CET)[svara]

Min åsikt är att vi så långt som möjligt bör använda svenska namnformer, dock med undantag för enheter vars ursprungliga namn är så känt att det blivit "inarbetat" även på andra språk. /FredrikT 5 januari 2008 kl. 10.52 (CET)[svara]
Själv föredrar jag när ursprungliga benämningar används, dock med undantag för enheter som har ett översatt namn som är väl etablerat i det svenska språket. Den riktlinje man kan stödja sig på här är kanske WP:POMMF. Hur tror du svenskspråkiga i allmänhet förväntar sig att se namnet skrivet? Det kan nog variera från fall till fall. Jag skulle gissa att benämningar på engelska och tyska översätts i mindre utsträckning än benämningar på ungerska och swahili. --  boivie  5 januari 2008 kl. 13.01 (CET)[svara]
Jag håller här helt med Boivie --Rosp 5 januari 2008 kl. 13.16 (CET)[svara]
Jag har varit involverad i liknande diskussioner tidigare. Kan nu inte hitta dem alla, men en finns i alla fall här: [2]
Om jag får litet grand vidareutveckla mitt resonemang ovan så är min åsikt att svenska namnformer' bör brukas:
  • när vedertagna sådana redan finns; t ex Amerikanska marinkåren/USA:s marinkår, främlingslegionen, preussiska dödskallehusarerna etc
  • när förbandsnamen utgörs av lätt översatta rena teknisk-numeriska benämningar; t ex så att (fiktiva exempel) "6th US Infantery Corps" blir "Sjätte amerikanska infanterikåren", 1st British Cavallry Regiment" blir "Första brittiska kavalleriregementet" och (autentisk exempel från frågan ovan) "Armegrupp Süd" blir "Armegrupp Syd (Tyskland)" etc; i dessa fall finns det näppeligen något pedagogiskt egenvärde i att behålla ursprungsnamnen, utan resulatet blir bara en svengelsk/svermansk sillsallat.
Om däremot en mer distinkt (d v s inte rent truppslag/mummer-uppbyggd) originalnamnform som är väl känd även på svenska bör förstås denna användas i enlighet med POMMF. Ett sådant exempel skulle t ex kunna vara spanska "Guardia civil" (osäker på stavningen) eller sovjetiska "spetsnaz" (dito). /FredrikT 6 januari 2008 kl. 00.38 (CET)[svara]
Jag stödjer FredrikT:s förslag att använda etablerade svenska namn eller nationella eller översatta namn då dessa stöds av POMMF. Exemplet 82. Luftburna Divisionen är dock en halvmesyr som bör namnkorrigeras snarast enl. förslaget till t.ex. 82:a Luftburna divisionen --Rosp 6 januari 2008 kl. 21.27 (CET)[svara]

Hur Ska Låtars Titlar Versaliseras?[redigera wikitext]

I Engelska Språket Är Det Väldigt Vanligt Att Man Skriver Nästan Alla Ingående Ord I En Låts Titel Med Inledande Versal. På Svenska Ser Det, Som Ni Ser, Inte Riktigt Klokt Ut. Jag Har Skummat Igenom Svenska Wikipedias Namgivnings-Policy Och Inte Hittat Något Om Versalisering Av Låtars Titlar Så Jag Föreslår Att Vi Skaffar Oss En Åsikt Om Det. Jag föreslår att vi bestämmer att vi versaliserar enligt svenska språkets gängse regler, dvs. att versal används i början av mening samt i början av egennamn. /Dewil 1 februari 2008 kl. 09.49 (CET)[svara]

Ett förslag är att vi börjar med att titta på hur ett par renommerade pappersencylopedier som Sohlmans musiklexikon och Myggans Nöjeslexikon (som har många artiklar om enskilda populärmelodier) gör. Kanske kan de agera normgivare? /FredrikT 1 februari 2008 kl. 09.54 (CET)[svara]
Normalt låter man väl låttitelns språk avgöra sånt här? Således Lucy in the Sky with Diamonds (inte den felaktiga variant som nu finns där allt versaliseras), Ein bisschen Frieden och Fångad av en stormvind.
andejons 1 februari 2008 kl. 10.28 (CET)[svara]
Jag håller med Andejons. Se artikeln om versalisering för en genomgång av reglerna för några olika språk. —CÆSAR 1 februari 2008 kl. 11.06 (CET)[svara]
Problemet är att det inte alltid finns konsekventa regler för versalisering inom andra språk. Jag har ett par tusen 78-varvare hemma, många brittiska och amerikanska, och där förekommer alla varianter från versal på varje ord (troligen vanligast), versal på alla "viktigare" ord (men ej på små- och bindeord) till inga versaler alls. /FredrikT 1 februari 2008 kl. 12.12 (CET)[svara]
Man bör låta låttitelsn språk avgöra, och redirects fixa resten. /J 1982 1 februari 2008 kl. 12.18 (CET)[svara]
Vad som står på skivomslag följer inte alltid språkregler, utan kan lika gärna vara typografiska val... vad jag vet är språkregeln på engelska tämligen konsekvent, även om inte alla alltid klarar av att skilja ut vilka småord som inte ska versaliseras. Jag ansluter mig till Andejons, alltså. / habj 2 februari 2008 kl. 13.59 (CET)[svara]
Jag anser också att språkregeln på det aktuella språket gäller, och att det går före vad som står på skivfodralet. I alla fall när det gäller artikelns namn, när det gäller löptexten i artikeln har jag inget emot speciallösningar.Sjö 3 februari 2008 kl. 14.59 (CET) Tillägg: förutsatt att det är någon tanke bakom, och att det inte bara är en slentrianversalisering på grund av dåliga svenskakunskaper eller liknande. Jag tar en filmtitel som exempel eftersom jag inte kommer på något bra exempel på en låttitel: Stålmannen går på en kryptoNIT tycker jag är OK i löptext, men inte Stålmannen Går På en Kryptonit.Sjö 7 februari 2008 kl. 22.03 (CET)[svara]
Jag håller också med Andejons och Dewil. Alltså: titlar på svenska versaliseras som man gör i svenskan nuförtiden (och inte som man kanske gjorde på stenkakorna). Titlar på andra språk versaliseras som man normalt gör på de språken nuförtiden (och inte som man kanske gör på skivomslagen). /NH 7 februari 2008 kl. 23.50 (CET)[svara]
På spanska verkar det inte finns någon klar regel. Några förslag på hur vi kan göra i det fallet? //Salsero 9 februari 2008 kl. 23.57 (CET)[svara]

Förbundsdagsvalet i Västtyskland 1972[redigera wikitext]

Fortsätter Användardiskussion:Thuresson#Val om förbundsdagsvalet i Västtyskland 1972. / J 1982 9 februari 2008 kl. 13.09 (CET)[svara]

Förstår Johan1982:s idé, men tycker liksom Thuresson att titlarna blir omöjliga. En oortodox lösning vore kategoriserade omdirigeringssidor. /NH 10 februari 2008 kl. 00.01 (CET)[svara]
Jag håller med Thuresson. Johan1982 prioriterar övertydlighet framför WP:POMMF. Kategori:Val i Tyskland torde vara tillräcklig för att sortera ut artiklarna. Sedan skulle mallen {{Förbundsdagsval i Tyskland}} kunna döpas om till {{Förbundsdagsval}} eller det krångligare men mer beskrivande {{Nationella val i Tyskland}} --Rosp 10 februari 2008 kl. 08.49 (CET)[svara]

Musikgrupper[redigera wikitext]

Fortsätter från Diskussion:Nirvana (band), är inte (musikgrupp) bättre, så vi slipper tänka på vad som är "band" och inte. / J 1982 15 februari 2008 kl. 19.41 (CET)[svara]

Frågan handlar om särskiljning av Nirvana och som det ser ut nu kan man använda antingen Nirvana (band) eller Nirvana (musikgrupp). Vilket artikelnamn som leder direkt eller via redirect är som jag ser det inte så viktig. --Rosp 15 februari 2008 kl. 23.11 (CET)[svara]
Efter att ha kollat och även ändrat Nirvana flyttade jag Nirvana (band) till Nirvana (musikgrupp) eftersom det senare hade flest referenser --Rosp 15 februari 2008 kl. 23.33 (CET)[svara]
Aha, om så är fallet kastar jag in handduken. Genom antalet googleträffar eller? ‎‎‎‎xenus disk, bidrag 16 februari 2008 kl. 10.46 (CET)[svara]
Jag kollade inte Google utan jämförde detta med detta --Rosp 16 februari 2008 kl. 11.44 (CET)[svara]


Division I i fotboll[redigera wikitext]

Sveriges högstadivision i fotboll för herrar kallades officiellt Division I fram till 1987. Låt artiklarna för säsongerna 1924/1925-1986 heta Division I i fotboll x-säsong. Många äldre känner till det, de talar ofta om Gamla Division I och Gamla Division II, och så vidare. Den som söker på "Fotbollsallsvenskan" kan ändå få hjälp av redirect. Dåtida sportresultat, till exempel årsboken "Horisont" 1976 säger Division I. J 1982 20 februari 2008 kl. 17.56 (CET)[svara]

Enligt WP:POMMF är jag mot förslaget. Allsvenskan är ett vedertaget namn för den högsta divisionen i fotboll, och även om man använder redirect tror jag att det kan skapa förvirring i och med att Division 1 numera associeras med en lägre division. Mvh Tooga - D - B 20 februari 2008 kl. 21.16 (CET)[svara]
Man kan börja artiklarna med texter som Division I i fotboll 1986 var Sveriges högstadivision i fotboll 1986, och liknanade. J 1982 20 februari 2008 kl. 22.02 (CET)[svara]
Inget bra förslag. Redan då kallades högsta serien nästan alltid allsvenskan. Och de underliggande serierna var Div II norra och södra. Jag minns dock inte när man började fippla och kalla nästhögsta serien Div I. /rrohdin 20 februari 2008 kl. 22.40 (CET)[svara]
Jag håller med rrohdin, högsta serien hette inte/kallades inte "division I" utan "allsvenskan" och under den fanns "division II" --Rosp 20 februari 2008 kl. 22.51 (CET)[svara]
Titta på här, hur man använde begreppet då (bland annat "Allsvenska serien division II"). Allsvenskan verkar ha varit ett namn på hela seriesystemet (eller i alla fall de högre divisionerna). Namnet ändrades för övrigt 1987. Årsböcker från den tiden, som "Horisont 76" säger också Division I. J 1982 20 februari 2008 kl. 23.22 (CET)[svara]
Du och Bromölla får ursäkta men högsta serien har hela tiden kallats "allsvenskan" (WP:POMMF) men den näst högsta serien i fotboll har haft olika benämningar. Se också [3] och [4] --Rosp 21 februari 2008 kl. 06.46 (CET)[svara]

Olympiska spelen[redigera wikitext]

Utgår från [5]. Skall det vara stort eller lite "o" vid "Bågskytte vid Olympiska sommarspelen 2008" och liknande. J 1982 30 juni 2008 kl. 21.33 (CEST)[svara]

Flerordiga namn[redigera wikitext]

Det finns en diskussion från 2006 ovan vilken verkat var utgångspunkten till skrivelsen som finns idag. Jag tror den skrivlesen inte stämmer, det är inte organisationen skrivning med versaler som avgör. Vi bör fotsätta driva att krava att när ordet används i sin generiska betydelse skall det vara liten begynnelsebokstav. Farstas hembygdsförening bör ha liten bokstav i hembygdsförening inte stor som de själv har. samma sak med jj folkhögskola. Rädda Barnen skall dock ha stor bokstav då Rädda barnen får en annan betydelse. Wanpe 27 november 2008 kl. 20.59 (CET)[svara]