Wikipediadiskussion:Relevanskriterier/Arkiv 2015

Personer på internet

En kategori människor som vi inte har några tydliga specifika regler för är personer som är kända på internet. Jag syftar då på YouTube-kändisar, bloggare, twittrare, etc. Det kan vara personer som "läses" av fler personer än många dagstidningsjournalister, i vissa fall. Jag säger inte att vanliga riktlinjer såsom externa källor eller kändisskap från andra områden inte kan spela in, utan bara att det skulle vara bra att lägga till mer specifikt vad vi letar efter, exempelvis någonting sånt här:

"Personen är relevant om något av följande kriterier är uppfyllt...

• har minst X prenumeranter
• har vunnit ett kvalificerat pris, till exempel Y
• har uppmärksammats på ett betydande sätt av oberoende källor (med andra ord inte enbart som en person i en lista)
• har framställt minst två verk (blogginlägg, YouTube-videor, etc) som var för sig är kulturhistoriskt/allmänt välbekanta
• ..."

Ett lackmustest för att se om reglerna fungerar är ifall Pewdiepie och Vsauce kvalar in. Se även Kategori:Internetpersonligheter för fler exempel.

Poängen med det här är att göra något vi kan hänvisa folk till när de funderar över ifall deras lilla YouTube-kanal gör dem relevanta.

Vad tycker ni andra?//Hannibal (diskussion) 31 december 2014 kl. 02.15 (CET)

Det behövs. Bloggare tror jag kunna ha en känsla för om/nä relevans men Youtubefolk känner jag stor osäkerhet för. idag hade jag en 14 åring som pratar om 100000 tals klick men inte har en enda externa referens som pekar på uppmärksamhet. Och om jag raderar dessa kommer mycket ofta kommentaren att Wikipedia inte hänger med vår tid och systematisk underskattar dessas uppmärksamhet.Yger (diskussion) 31 december 2014 kl. 08.38 (CET)

Jag är ju ingen större vän av ordningen med relevanskriterier överhuvud taget, men inser att de finns och att vi till dess att vi lärt oss att göra mer individuella bedömningar måste förhålla oss till det systemet. Så jag skickar bara med en synpunkt: Kriterierna bör i så hög grad som möjligt bygga på enskilda bedömningar och kvalitativa egenskaper (genomslag, deltagande och uppmärksamhet i kultur- och samhällsdebatt, trendsättande, personernas medverkan i andra sammanhang o s v), och mindre på enkelt avlästa kvantitativa mått som antal följare/prenumeranter, upplaga o s v. Sådana siffror säger mycket lite om vikt och värde, "betydenhet" och allmänintresse. Speciellt besvärligt blir det när enkla lätt mätta kvantitativa mått används som argument för exkludering, trots att det finns andra (kanske otydligare och mer svårbedömda) egenskaper som bör kunna tala för ämnets relevans. Janders (diskussion) 31 december 2014 kl. 11.26 (CET)

Instämmer. Och skall det finnas numeriska kriterier måste de vara någorlunda pålitliga. Följare på sociala media är ett alldeles för osäkert mått.

andejons (diskussion) 31 december 2014 kl. 12.07 (CET)

Intressanta synvinklar. Jag avstår från att kommentera relevanskriteriernas relevans just nu, men noterar att det kan vara en bra vidare fråga framöver. I övrigt: Ja, vi får ta höjd för köpta följare, automatiska följare, etc, men jag tänker att sådant brukar avslöjas ganska fort. Å andra sidan finns sedan länge rykten och ibland mer substantiella berättelser om "stödköp" av musiksinglar. Vart det resonemanget leder till vet jag inte riktigt (eftersom vi inte kan förväntas undersöka sådan fakta), mer än att det som vanligt hamnar i en diskusion om inklusionism/exklusionism. :-)//Hannibal (diskussion) 1 januari 2015 kl. 01.09 (CET)

Remissinstans

Vi anger ju att en ideell organisations fråga om relevans kan ökas om den är remissinstans. Men hur blir man formellt remissinstans? Detta skulle jag vilja ha belyst och bekräftat innan vi sätter det som relevansgrundande argument. Riggwelter (diskussion) 11 mars 2015 kl. 14.56 (CET)

Det är påfallande svårt att hitta några regler för hur remissinstanser utses. Tror det helt enkelt är så att regeringen utser dem efter eget skön, från fall till fall. Här är en beskrivning från en organisation som har skrivit till rgeringskansliet och frågat: [1]. Lsj (diskussion) 11 mars 2015 kl. 15.09 (CET)

Som relevanskriterierna ser ut för tillfället inte bara ökas relevansen. Den är tillräcklig för relevans. Jag tycker att regeringens handläggare och utredare är tillräckligt etablerade och oberoende och har tillräcklig status för att föreningar de utser till remissinstanser också i fortsättningen per automatik ska vara relevanta för en artikel på Wikipedia.--LittleGun (diskussion) 11 mars 2015 kl. 17.14 (CET)

Jag har samma intryck som Lsj. Det finns ingen "remissinstans-status" för organisationer, utan det finns bara sändlistor för enskilda utredningsr, där ett antal organisationer (som handläggaren eller någon annan känner till) inbjuds att komma med remissvar. Samtidigt kan vem som helst lämna in ett remissvar på eget initiativ. Tomas e (diskussion) 11 mars 2015 kl. 17.33 (CET)

En remissinstans är trots allt tillfrågad av regeringen och deras utredare. De som handlägger har naturligtvis koll på och tillgång till folk som har koll på vilka organisationer som är relevanta för dom. Det är det erkännandet som skapar relevans för Wikipedia. Det måste inte betyda att de får ett certifkat eller annan typ av diplom, att de hamnar på en officiell lista eller att det finns någon "status som ordinarie remissinstans" som motorcykelintresseföreningen tänker sig.--LittleGun (diskussion) 11 mars 2015 kl. 17.50 (CET)

Jag håller med LittleGun här om regeringens handläggares experter. Adville (diskussion) 11 mars 2015 kl. 19.01 (CET)

Instämmer även jag. Remissinstans, källbelagt med regeringens egen remisslista, är relevansgrundande. Lsj (diskussion) 11 mars 2015 kl. 19.12 (CET)

Instämmer med Little Gun och Lsj. /FredrikT (diskussion) 11 mars 2015 kl. 20.26 (CET)

Jag kan också instämma förvisso. Dock uppstår den kniviga frågeställningen – om detta ska avgöra huruvida en organisation på svWP betraktas som relevant eller inte – angående de organisationer som ännu inte varit tillfrågade såsom remissinstans, då deras område under dess verksamhetstid kanske inte varit föremål för någon utredning. Ska dessa artiklar då plötsligt bli relevanta om de blir remissinstans i en ny utredning inom deras område? Jag håller med Tomas e ovan om hanteringsrutinerna rörande remissinstanser, jag har själv medverkat som "extra remissinstans" inom en kulturutredning och det är en del av det demokratiska systemet att "makten utgår från folket". Det finns alltid vissa stora, återkommande remissinstanser i samhällssystemet och sedan en mängd tillfälliga sådana, som kanske bara tillfrågas i ett särskilt sammanhang men inte automatiskt återkommande. Vad jag är ute efter är, att vi inte borde stirra oss blinda på enskilda "relevanskriterier" utan "hellre fria än fälla" om inte en artikel är uppenbart malplacerad på WP.--Bemland (diskussion) 12 mars 2015 kl. 03.29 (CET)

Jag förstår inte det kniviga i frågeställningen. Svaret är: Ja, föreningar som inte ansetts vara relevanta blir plötsligt relevanta om de utses som remissinstans. Precis som en författare plötsligt blir relevant när hon ger ut sin andra bok.

Det hade heller inte varit knivigt om det visat sig att gemenskapen tyckt relevanskriteriet "remissinstans" är för svagt, trots att det funnits som ett av många tillräckliga kriterium i mer än fem år. Det hade bara betytt att användaren som la dit kriteriet missuppfattat konsensus, så justerar vi det och raderar de organisationer som inte uppfyller något annat kriterium. Vilket troligtvis inte är en enda.

Jag har inga problem med att Wikipedia lämnar till regeringen vilka organisationer vars "specialkunskaper förväntas kunna ge lagstiftaren ökad kunskap om ett lagförslags nytta och konsekvenser" och därmed automatiskt blir relevanta av den anledningen. Precis som vi lämnar till bokförläggarna vilka författare som automatiskt är relevanta

Nu gillar jag relevanskriterierna och poängen med kriterierna är inte att vi ska stirra oss blinda på dom, tvärtom, de ska underlätta. Ifrågasätts en förening så är det lätt att gå igenom de tillräckliga kriterierna. Uppfylls dom, så är relevansen klar. Uppfylls dom inte måste relevans påvisas på annan grund.--LittleGun (diskussion) 12 mars 2015 kl. 07.57 (CET)

Det känns som om vi har klarat ut innebörden bakom begreppet remissinstans. Är någon av en avvikande mening, eller kan vi anse frågan utredd? Riggwelter (diskussion) 12 mars 2015 kl. 10.41 (CET)

Nämnas kan att kriteriet om "remissinstans" lades till 2009 av Yvwv med motiveringen "ett par nya kriterier, som borde vara entydiga och oförargliga" och vad jag se utan någon annan diskussion. Tomas e (diskussion) 13 mars 2015 kl. 14.09 (CET)

"Noveller, dikter och liknande texter"

Nu finns en ny kategori, föreslagen och diskuterad på Bybrunnen. Modifiera gärna kriterierna, om det behövs.--Paracel63 (diskussion) 8 juni 2015 kl. 14.29 (CEST)

Omskrivning

Mange01 har gjort en total omskrivning av relevanskriterierna. Vi meniga wikipedianer har nu att försöka förstå vad detta innebär. Jag har inte tid att gå igenom artikeln och lägga gamla och nya kriterier mot varandra. På de områden som jag själv specielllt intresserar mig för, akademiker och forskare respektive konstnärer ser jag att det är fråga om en skärpning av kraven.

Det första området diskuterades senast i år, och då verkade det vara relativ enighet om de hittills gällande kriterierna.

För konstnärer är problemet enligt min mening att kraven inte efterlevs. Det finns tillräckligt många som menar att de bör sänkas för att artiklar skall kunna raderas. Nu försvinner kravet om representation på nationellt museum, som jag själv menar är en giltig och okontroversiell orsak till inkludering. Hur man överhuvudtaget skall kunna skriva om arkitekter och skulptörer, som skapat offentliga verk, förstår jag inte.

Om inte hela omskrivningen skall förkastas utan dksiussion av delarna, måste vi få en lista från författaren, där han visar område för område vilka ändringar han har gjort och motiverar varför. Diskussionen kan sedan föras i skilda avsnitt för varje område.

Om vi inte får en sådan motiverad lista, menar jag att förslaget till nya relevanskriterier från Mange01 bör rullas tillbaka. Roufu (diskussion) 17 juni 2015 kl. 09.29 (CEST)

Det här är pinsamt men jag råkade redigera en gammal version. Ber om ursäkt. Jag avsåg bara att lägga till att musiker som inte gett ut skiva måste ha varit känd i flera år för att vara relevant. Diskussioner om det passar nog bäst på Wikipediadiskussion:Att skriva om musik.Mange01 (diskussion) 17 juni 2015 kl. 10.35 (CEST)

Internationella pris?

I kriterierna står det att "Skådespelare, programledare, journalist med mera som belönats med något etablerat, nationellt pris, till exempel Guldmasken, Kristallen, Stora journalistpriset med mera." Varför endast nationella pris? Borde inte internationella pris vara minst lika relevanta?--Politikuserna (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 17.54 (CEST)

Det är nog bara miss hos den som skrivit texten, som jag tror är till för att exkludera regionala priser. Jag tror att det vore okontroversiellt att lägga till internationella priser eller helt sonika ändra till priser. Sedan är frågan vad som menas med "etablerat". Möjligen skulle man förtydliga med större eller mer kända priser.--FBQ (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 23.14 (CEST)

Man kan väl helt enkelt säga att priset som sådant måste vara Wikipedia-relevant för att vara relevansgrundande för den som får det. Lsj (diskussion) 19 augusti 2015 kl. 08.07 (CEST)

Enklast är att ändra till "etablerat nationellt eller internationellt pris", om vi inte vill ändra kriteriet i sak. Ja är litet rädd för Wikipedia-relevant, då ändringar i kriterierna för en klass artiklar lätt leder till oförutsedda ändringar i andra klasser. Det är möjligt att det fungerar här, men är det säkert? --LPfi (diskussion) 19 augusti 2015 kl. 22.18 (CEST)

Överläkare

Jag hade tänkt skapa ett par artiklar om överläkare men vill bara höra mig för om överläkare räknas som relevanta här per automatik? Och hur är det med chefsöverläkare? Obelix (diskussion) 7 december 2015 kl. 16.33 (CET)

I praktiken är överläkare en erfaren läkare i viss lednings- och chefställning. Det finns mängder av dem inom i alla fall den svenska sjukvården. Chefsöverläkare är en titel som i Sverige egentligen bara används inom psykiatrin, och används för läkare med chefsställning på kliniknivå. Sen finns begreppet chefläkare. Den personen är oftast en del av sjukhusledningen (eller motsvarande), och arbetar t ex med kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor, vårdflöden o s v. Med detta sagt - jag ser inget skäl till att ha automatisk relevans för överläkare (eller andra seniora yrkesgrupper som har kommit en bit upp i sin yrkeshierarki). Lindansaren (diskussion) 7 december 2015 kl. 16.54 (CET)

Instämmer väsentligen med Lindansaren. Överläkare är i sig "bara" en chef på en mellannivå som normalt inte ger relevans i andra branscher. Däremot finns säkert många överläkare som uppfyller relevanskriterierna på andra grunder, t.ex. som forskare. Och de högsta cheferna inom vården, typ sjukhuschefer, bör vara relevanta. Lsj (diskussion) 7 december 2015 kl. 17.03 (CET)

Den här typen av lite högre tjänstemän är av betydelse för att kunna rita upp strukturen på, i det här fallet, sjukvården. För att få en överblick över den svenska sjukvårdens historia är det rimligt med ett ganska stort antal personer i chefsställning. Nuvarande relevanskriterier leder till intrycket att historien skapats av enskilda stora män. Edaen (diskussion) 7 december 2015 kl. 17.07 (CET)

Tack för svaren! Då hittar jag något annat projekt. Obelix (diskussion) 7 december 2015 kl. 17.23 (CET)