Wilhelm Tell

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För en opera, se Wilhelm Tell (Rossini). För en film, se Wilhelm Tell (film).
Staty över Wilhelm Tell i Altdorf, Uri, Schweiz.

Wilhelm Tell är en legendarisk schweizisk nationalhjälte, sannolikt uppdiktad.

Berättelsen[redigera | redigera wikitext]

Enligt sägnen levde Wilhelm Tell i Bürglen under tidigt 1300-talet, under Albrekt I:s regeringstid, och var känd för sin förmåga att hantera armborstet. Schweiz var på den tiden styrt av habsburgarna. Tell vägrade buga för den nye habsburgske fogden Hermann Gesslers hatt, som hängts upp på en påle. Bugningen skulle vara en symbol för att schweizarna underkastade sig honom.

Gessler tänkte ut ett hemskt straff. Eftersom Tell nu skulle vara så skicklig med sitt vapen skulle han få bevisa det genom att träffa ett äpple, som placerades på huvudet på hans son. Om skytten misslyckades skulle båda dö.

Wilhelm tog då upp två pilar och sköt sedan mot sin son. Han lyckades förstås. När Gessler frågade varför Tell hade två pilar, svarade han att den andre var för fogden om den första dödat sonen. Gessler slängde Tell i fängelse, men han lyckades fly - och kunde senare döda fogden med den andra pilen. Tells uppror påstås ha skapat det uppror som slutligen ledde till bildande av Gamla schweiziska edsförbundet, föregångaren till dagens statsbildning.[1][2]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Wilhelm Tell är en viktig symbol för schweizarna, men berättelsen är sannolikt fiktiv. Berättelsens proveniens går tillbaka till 1470-talet i Weisses Buch von Sarnen (men då utan namnet som däremot förekommer i den samtida balladen Tellenlied, men det var ett århundrade senare som skriftställaren Aegidius Tschudi nedtecknade eller hittade på många av de utstakande detaljerna i berättelsen.[1][2]

I konst och litteratur[redigera | redigera wikitext]

På historien om Wilhelm Tell byggde Friedrich von Schiller ett av sina främsta skådespel och Gioacchino Rossini sin sista opera, Guillaume Tell. Tell har också varit motiv för surrealisten Salvador Dalí, i den berömda målningen Wilhelm Tells gåta (1933).[3] En radikal och provokativ omtolkning av Tell-myten gjorde den schweiziske författaren Max Frisch i Wilhelm Tell für die Schule (1971, sv. Wilhelm Tell för skolan).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Tell, Wilhelm” (på tyska). Meyers Konversations-Lexikon. Verlag des Bibliographischen Instituts. 1885–1892. sid. 576–77. http://www.retrobibliothek.de/retrobib/seite.html?id=115594. Läst 20 oktober 2020. 
  2. ^ [a b] Mowbray, Sean (21 december 2017). ”A Brief History of the Legend of William Tell” (på engelska). Culture Trip. https://theculturetrip.com/europe/switzerland/articles/a-brief-history-of-the-legend-of-william-tell/. Läst 20 oktober 2020. 
  3. ^ ”Moderna Museet - Collection”. Moderna Museet. http://sis.modernamuseet.se/view/objects/asitem/items$0040:3698. Läst 25 juli 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]