Wilhelm Tell

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Staty över Wilhelm Tell i Altdorf, Uri, Schweiz.

Wilhelm Tell är en uppdiktad schweizisk nationalhjälte. Enligt schweiziska sägner levde Tell i Bürglen1300-talet och var känd för sin förmåga att hantera armborstet. Schweiz var på den tiden ockuperat av habsburgarna. Tell vägrade buga för den nye habsburgske fogden Hermann Gesslers hatt, som hängts upp på en påle. Bugningen skulle vara en symbol för att schweizarna underkastade sig honom.

Gessler tänkte ut ett hemskt straff. Eftersom Tell nu skulle vara så skicklig med sitt vapen skulle han få bevisa det genom att träffa ett äpple, som placerades på huvudet på hans son. Om skytten misslyckades skulle båda dö.

Wilhelm tog upp två pilar och sköt sedan mot sin son. Han lyckades förstås. När Gessler frågade varför Tell hade två pilar, svarade han att den andre var för fogden om den första dödat sonen. Gessler slängde Tell i fängelse, men han lyckades fly - och kunde senare döda fogden med den andra pilen.

Wilhelm Tell är en viktig symbol för schweizarna, men berättelsen är fiktiv.

På historien om Wilhelm Tell byggde Friedrich von Schiller ett av sina främsta skådespel och Gioacchino Rossini sin sista opera, Guillaume Tell. Tell har också varit motiv för surrealisten Salvador Dalí, i den berömda målningen Wilhelm Tells gåta (1933).[1] En radikal och provokativ omtolkning av Tell-myten gjorde den schweiziske författaren Max Frisch i Wilhelm Tell für die Schule (1971, sv. Wilhelm Tell för skolan).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Moderna Museet - Collection”. Moderna Museet. http://sis.modernamuseet.se/view/objects/asitem/items$0040:3698. Läst 25 juli 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]