Äpple

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om äpple. För trädet, se äppelträd.
Äpple
Red Apple.jpg

Ett äpple av sorten Gala.


Äpple är frukten från trädgårdsapel, Malus domestica, en domesticerad art i familjen rosväxter som är ett av de mest odlade fruktträden. Arten ingår i apelsläktet och familjen rosväxter.[1][2] Det är ett fruktträd som har odlats i Asien och Europa i tusentals år och som förekommer i mer än 1 000 sorter. Det är inte fastställt vilken eller vilka av flera möjliga arter i släktet Maʹlus som ingår i kulturväxten.[3]

Tidigare ansågs arten vildapel (M. sylvestris) ha spelat en stor roll i utvecklingen av äpple, men numera anses en annan art, M. sieversii från Centralasien ha spelat större roll.[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Varifrån äpplet kommer, eller när man började äta det, är okänt. Det finns dock belägg för att ympning av äpplen har förekommit i minst 2 000 år. Talrika fynd av äppelrester har gjorts vid boplatser från yngre stenåldern och bronsåldern i Centraleuropa. Om äppelodlingar i Grekland och i romerska riket berättar de homeriska hymnerna.[3]

I Norden nämns äpplen tidigast i Snorre Sturlassons Edda. Under medeltiden förekom tillverkning av äppelvin i Norden.[3] Redan i skrifter från Babylon som skapades 800 år före Kristus betecknas äpplet som medicinalväxt. Samma gäller för skrifter från medeltiden. De äpplesorter som användes vid dessa tider hade troligtvis en annan smak än dagens äpplesorter, de var oftast syrligare, grövre och hade större mängd garvsyra. Ibland går det inte att avslöja vad de gamla skrifterna syftade på. Men som exempel har påståtts att frukt med skal är ett laxermedel och kan döda vissa skadliga bakterier.[5]

De äldsta beskrivningarna av äppelsorter i Europa kommer från ett brittiskt kloster år 1204.[6] Européer förde med sig äpplet till sina kolonier, såsom Australien och Amerika.[7]

I Sverige har man hittat ett förkolnat äpple vid utgrävningar i Alvastra nära Omberg i Östergötland som är daterat till 2 500 år f.Kr. Under vikingatiden åt man också mycket äpple.[6] I Cajsa Wargs kokbok från 1755 finns det ett recept på skånsk äppelkaka med äppelmos.[8]

Äpplen har länge ansetts vara nyttiga. I Storbritannien lyder ett gammalt talesätt An apple a day keeps the doctor away (svenska: Ett äpple om dagen är bra för magen). Även tillägget And ten a day gives you a tooth decay (Tio om dagen till mål ger dig i tänderna hål) förekommer. Under 1950-talet myntades i Sverige begreppet Tänderna borsta var morgon och kväll – ät gärna ett äpple men ej karamell.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Trädet[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Äppelträd
Äpplen på ett äppelträd

Trädet, ibland kallat apel, är relativt litet, cirka 5–12 meter högt, med en rikt förgrenad krona. Det översållas i maj–juni av vita eller rosa blommor.

I Sverige finns två äppelarter som räknas till vår vilda flora: vildapel (Malus silvestris) och apel eller äppelträd (Malus domestica). Apeln härstammar ursprungligen från Malus sieversii som ännu växer vild i Centralasiens bergstrakter. När och hur apeln kom till Sverige vet vi inte, kanske via människor som kom invandrande.

Förr fick äppelsorterna ofta namn efter yttre och inre egenskaper som kantäpple, glasäpple, druväpple och järnäpple.

Den vilda apeln förekommer i Norden ganska allmänt i lövdungar och hagar inom södra och mellersta Sverige och Norge (upp till Gästrikland och Trondheimsfjorden) samt sydvästliga Finland. Den finns också på skogskullar över hela Europa och Nordasien.

Frukten[redigera | redigera wikitext]

Äpple
Äpplen av sorten Granny Smith
Näringsvärde per 100 g
Vatten 85,2 g
Energi 56 kcal / 232 kJ
Protein 0,3 g
Kolhydrater 12,4 g
Varav sockerarter 10,8 g
Kostfiber 1,8 g
Fett 0,1 g
Tiamin (B1) 0,01 mg
Riboflavin (B2) 0,02 mg
Niacin (B3) 0,1 mg
Pyridoxin (B6) 0,03 mg
Askorbinsyra (C) 12 mg
Alfatokoferol (E) 0,19 mg
Mineraler
Kalcium 4 mg
Järn 0,14 mg
Magnesium 5 mg
Kalium 115 mg
Natrium 1 mg
Fosfor 12 mg
Antioxidanter
β-karoten 22 μg[9]

Äpplen är knytnävsstora och söta (sura förekommer [10]) vanligen röda, gula eller gröna skenfrukter som äts i hela världen.[11] De kan ätas både råa och tillagade.[10] Man äter oftast inte kärnhuset, det så kallade äppelskruttet eller äppelskrotten.[11]

Ett äpple består av ungefär 50 miljoner olika slags celler, varje slag med viss funktion. Exempelvis är skalet sammansatt av en hinna, epidermis och flera lager som bildar hypodermis. Dessa lager innehåller de pigment, som ger olika äppelsorters karakteristiska färg på skalet.[12] Det röda pigmentet heter idaein (cyanidin-3-galactoside)[13]

Eftersom pistillen har fem märken blir kärnhuset femrummigt. I varje rum bildas en eller två kärnor, till att börja med blekgula, men övergående till brunt, när äpplet är moget. Kärnhuset är förbundet till skaftet med en sträng.

Äpplen, framförallt äppelskalet, innehåller flavonoider, kalium och rikligt med C-vitamin.[14]

Flera hundra aromsubstanser har hittats i äpple.[15] De viktigaste är hexylacetat och hexenal.[16]

Julita gård i Sörmland finns en lång tradition av att odla äpplen, och idag finns där Nordiska museets klonarkiv, bestående av hundratals fruktträd av över hundra sorter.[17] Där hålls årliga äppeldagar med bland annat försäljning av trädgårdens olika äppelsorter och hjälp med sortbestämning av besökarnas egna äpplen.[18]

En teckning av ett äppelskrutt

Användning[redigera | redigera wikitext]

Aroma äpplen i korg

Man kan äta äpplen råa eller i sallad eller tillagade, till exempel i paj eller kaka eller som must eller cider, där det är en råvara.[19]

Ett matäpple, eller köksäpple (det vill säga hushållsfrukt), är ett äpple som inte i första hand äts färskt utan används till pajer, puddingar äppelmos med mera. Många maträtter, både traditionella och nyskapade, innehåller äpple tillsammans med exempelvis fläskkött, vitkål eller potatis.[20]

Smaken hos äpplen kan beskrivas i termer av syra och arom, och balansen mellan dessa smaker skiljer sig mellan olika matäpple. Några exempel:

Filippa, Arthur Turner och Golden Noble har en angenäm arom. Belle de Boskoop har bitter smak, skapad av mycket tannin och polyfenoler. Den. liksom Bramley, Boiken och Wellington är välkända matäpplesorter att användas efter nyår. Folke är en ny svensk matäpplesort. Kim, Charlamovsky och Cox Pomona användes ofta som köksäpple. De flesta höstmatäpplen kokar sönder snabbt och lätt och passar därför bra till äppelmos. Vintersorterna (att användas efter nyår) är däremot oftast fasta. Äpple avsedda att göra stekta äpplen av skall tåla värme utan att kollapsa.[21]

Ett ätäpple är ett äpple som är avsett att ätas färskt, utan tillagning. Äldre beteckningar för dessa äpplen är bordsäpple eller dessertäpple.Industriellt tillverkad äpplemos göres nuförtiden nästan alltid från andrasortering av ätäpple.[21]

Ett cideräpple har ofta hög sockerhalt och hög tanninhalt. I Sverige förekommer knappast någon ciderproduktion. Cideräpplen innehåller ca fem gånger mer procyanidiner än "vanliga" äpplen. Detta ger den bittra smaken åt cidern.

Vissa sorter är bra både som "matäpple" och "ätäpple"; exempelvis Gravensteiner, James Grieve, Signe Tillisch, Blenheim, och Mutso (även stavat Mutzo).

De äpplen som inte kan lagras färska, på grund av kort hållbarhet (sommaräpplen) eller brist på svala luftiga förvaringsutrymmen, kan sparas i form av:

  • fruset eller konserverat äppelmos med eller utan socker (askorbinsyra kan tillsättas för att mosets ursprungliga ljusa färg inte p.g.a. oxidering ska övergå i brunt)
  • torkade äpplen
  • konserverade äppelhalvor som serveras till efterrätt med vispgrädde eller glass
  • frysas i mycket tunna klyftor för att snabbt mixas med mixerstav till glass tillsammans med grädde/mjölk, kanel och socker
  • styckfrysas i tjockare klyftor till äppelkaka och -paj
  • pressas eller centrifugeras till äppelmust,

Till sötat äppelmos, paj och kaka kan i stort sett alla äpplen oavsett mognadsgrad användas. Det går helt enkelt åt mer socker för omogna sura äpplen. Till osockrat äppelmos, torkade äpplen, julmust och glass är det en fördel om äpplena är mogna och söta. Vid torkning får de dock inte vara det minsta övermogna eftersom de då blir bruna och torkar långsamt, vilket ger dålig kvalitet (risk för mögel och annat otrevligt). Detta är sannolikt anledningen till att många påstår att sommarfrukt inte passar för torkning: det är viktigt att bara använda de äpplen som är lagom mogna, vilket är mer ansträngande med sommarfrukt. Den lagom mogna sommarfrukten ger lika bra torkningsresultat som senare sorter.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

Äppeltyper[redigera | redigera wikitext]

Det finns huvudsakligen tre typer av äpplen: sommaräpplen, höstäpplen och vinteräpplen. Exempel på sommaräpplen är Gyllenkroks astrakan, stor klar astrakan, Hampus, Sylvia, Gladstone, Säfstaholm och Transparente blanche. De bör ätas direkt från trädet och har mycket kort hållbarhet - smaken försämras efter bara någon dag i rumstemperatur, men de kan förvaras någon vecka i kylskåp. Alla sommaräpplen mognar inte samtidigt på trädet utan det gäller att hitta dem, just när de börjat bli mjukare och sötare. Några dagar senare är de övermogna, mjöliga och smaklösa. Sena sommaräpplen, till exempel Oranie och Alice kan däremot sparas ett par veckor.

Höstäpplen ska skördas trädmogna (fortfarande hårda och sura men kärnorna har då börjat bli bruna), eftermognas några veckor och de håller sig sedan fina till slutet av november–december, om de förvaras svalt och luftigt, gärna utomhus under tak på ett bord där mössen inte kan ta sig upp. Vidare är nät att förorda, så att inte fåglar förser sig. Exempel på höstäpplen är Lobo, Gravensteiner, James Grieve, Signe Tillisch, Gul Rickard. Mognande äpplen avger eten som kan orsaka allelopati.

Vinteräpplen ska också skördas trädmogna. De blir ätmogna efter ca en månads lagring och kan sparas i flera månader, om man har kall och luftig men frostfri förvaring. Exempel på vinteräpplen är Ingrid Marie, Cox Orange, Ribston och Belle de Boskoop.[14]

I Sverige är de mest odlade sorterna Aroma, Ingrid Marie och Cox Orange; vanliga importerade sorter är Braeburn, Elstar, Holsteiner Cox, Jona gold, Jonagored, Gala, Pink Lady, Granny Smith, Golden Delicious och Red Delicious.

Förr delades äpplen in i olika grupper exempelvis kalviller, renetter och rosenäpple. Kalviller har tunt skal fet yta, är kantiga och oftast smultron- eller hallonarom. Exempel på kalvill är Signe Tillisch. Exempel på rosenäpple är Sävstaholm. Indelningen var inte enkel att göra eftersom det fanns mellanting mellan dessa grupper.

Äppelsorter[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Lista över äppelsorter

Produktion[redigera | redigera wikitext]

Världens 15 största producenter av äpplen
Nr Område Produktion
(ton)
Andel (%)
1 Kina Kina &&&&&&&040923200.&&&&&040 923 200 48,36 %
2 USA USA &&&&&&&&05185078.&&&&&05 185 078 6,13 %
3 Polen Polen &&&&&&&&03195299.&&&&&03 195 299 3,78 %
4 Indien Indien &&&&&&&&02497680.&&&&&02 497 680 2,95 %
5 Turkiet Turkiet &&&&&&&&02480444.&&&&&02 480 444 2,93 %
6 Italien Italien &&&&&&&&02473608.&&&&&02 473 608 2,92 %
7 Chile Chile &&&&&&&&01757225.&&&&&01 757 225 2,08 %
8 Ryssland Ryssland &&&&&&&&01624000.&&&&&01 624 000 1,92 %
9 Iran Iran &&&&&&&&01572844.&&&&&01 572 844 1,86 %
10 Frankrike Frankrike &&&&&&&&01531625.&&&&&01 531 625 1,81 %
11 Brasilien Brasilien &&&&&&&&01378617.&&&&&01 378 617 1,63 %
12 Tyskland Tyskland &&&&&&&&01115900.&&&&&01 115 900 1,32 %
13 Ukraina Ukraina &&&&&&&&01085350.&&&&&01 085 350 1,28 %
14 Argentina Argentina &&&&&&&&01012390.&&&&&01 012 390 1,20 %
15 Uzbekistan Uzbekistan &&&&&&&&&0965000.&&&&&0965 000 1,14 %
Total världsproduktion &&&&&&&084630275.&&&&&084 630 275 100,00 %
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014.[22]

Skördens storlek[redigera | redigera wikitext]

Storlek av skörden i ton per hektar. Siffrorna är från Danmark (1992) men torde vara relevanta även för Skåne.[23]

Gloster 32,7 Ingrid Marie 26,4 Golden delicious 26,2 Cortland 25,7 Lobo 25,4 Mutsu 23,5 Discovery 23,2 Jonagold 22,7 Rogers McIntosh 21,7 Spartan 21,5 James Grieve 21,3 Summerred 19,2 Belle de Boskoop 18,8 Cox Orange 17,0 Gravensteiner 17,0 Eldrött Duväpple 15,6.

Odling och förvaring[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är äppelodlingar vanliga bland annat i Skåne (Kivik och Vånga).

Höst- och vinteräpplen som ska förvaras måste hanteras mycket försiktigt så att skalet inte skadas. Skador i skalet är en ingång för mikroorganismer som förstör äpplet, till exempel monilia, en svampsjukdom som får äpplen att ruttna mycket snabbt, både på trädet och efter skörd. Den yttrar sig utomhus i form av brun röta med ringar av vita prickar. Under lagringen fram på vintern blir äpplena istället svarta och läderartade av monilian.

Om man biter av en bit från ett äpple och låter det ligga en stund, blir fruktköttet brunaktigt. Detta kommer sig av att äpplen innehåller fenoler som oxideras. Detta kan förhindras om ett antioxidant, exempelvis askorbinsyra, täcker ytan.

Äpplen, framförallt äppelskalet, innehåller flavonoider, kalium och rikligt med C-vitamin.[14]

Äpplet i kulturen[redigera | redigera wikitext]

Äpplet har även en betydande roll i sagan om Snövit.

Äpplet förekommer i kulturen av nästan alla eurasiska folkgrupper. Den används som symbol för kärlek, sexualitet, fruktsamhet, livet allmänt, upplysning och rikedom. Frukten förekommer i ett flertal sagor, mytologier och ritual. Asarna åt t. ex. av Iduns äpplen för att slippa åldras.[3]

Som symbol för kärlek och sexualitet är äpplet ett kännetecknande föremål för olika skönhetsgudinnor, till exempel Istar i mesopotamisk mytologi, Afrodite i grekisk mytologi och Idun i nordisk mytologi.

I Bibeln talas bara om en frukt på kunskapens träd i 1:a Mosebok. I konsten har dock denna frukt många gånger framställts som just ett äpple, och därav kommer uppfattningen att äpplet är en biblisk symbol för frestelse (se kunskapens träd).

Äpplet står även i sammanhang med skörden och på så sätt med rikedom och makt. Ett exempel som förtydligar denna förbindelse är riksäpplet. I denna betydelse förekommer äpplen även i sagan Mor Hulda (nedtecknad av Bröderna Grimm): Två systrar möter var för sig på vägen till mor Hulda ett äppleträd, som med mänsklig röst ber: "Skaka mig och plocka mina mogna äpplen!" Den lata flickan går bara förbi och mister därför till slut belöningen med guld.

Äpplet var även en symbol för dispyter. Det främsta exemplet i grekisk mytologi är det gyllene äpplet med påskriften Kallisti - till den vackraste som gudinnan Eris kastade under bröllopet mellan Peleus och Thetis. Paris gav äpplet till Afrodite och blev belönad med "världens vackraste kvinna" Helena, vilket blev orsaken till det trojanska kriget.

Ett fallande äpple fick Isaac Newton att tänka ut hur tyngdlagen påverkar inte bara allt på jorden utan också planeternas rörelser.

Landskapsäpplen[redigera | redigera wikitext]

2005 tog Sveriges Pomologiska Sällskap och Riksförbundet Svensk Trädgård fram landskapsäpplen.[24]

Landskap Äppelsort
Skåne Aroma
Blekinge Melonäpple
Halland Brunnsäpple eller fröllingeäpple
Småland Hornsbergsäpple
Öland Ölands kungsäpple
Gotland Stenkyrke
Bohuslän Veseäpple
Västergötland Kavlås
Östergötland Gyllenkroks astrakan
Södermanland Åkerö
Dalsland Oranie
Värmland Stenbock
Närke Sickelsjö vinäpple
Västmanland Fagerö
Uppland P.J. Bergius
Dalarna Tunaäpple
Gästrikland Malmbergs gylling
Hälsingland Bergviksäpple
Härjedalen Koritschnevoje eller rött kaneläpple
Medelpad Sundsäpple
Jämtland Rödluvan
Ångermanland Kramfors
Västerbotten Transparente Blanche
Norrbotten Silva
Lappland Rescue

Se även[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Möjligen var den gyllene frukten en kvitten.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (18 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16790188. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World
  3. ^ [a b c d] ”Äpple”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A4pple. Läst 15 december 2016. 
  4. ^ Jette Harboe. ”Om äpplenas ursprung”. Arkitekten (september 2003). http://web.archive.org/web/20120306114604/http://www.arkitekt.se/s8158. Läst 15 december 2016. 
  5. ^ Bidrag över Malus domestica Borkh. i Liber herbarum II
  6. ^ [a b] ”Äpplets historia”. http://www.ekdahl.org/apples/historia.htm. Läst 12 september 2009. 
  7. ^ ”Äpple”. LivsmedelsSverige. Arkiverad från originalet den 23 juli 2014. http://archive.is/27d7y. Läst 12 september 2009. 
  8. ^ ”Fakta om äpplen”. http://www.ekdahl.org/apples/fakta.htm. Läst 12 september 2009. 
  9. ^ ”Livsmedelsdatabasen”. Livsmedelsverket. http://www7.slv.se/SokNaringsinnehall/Home/FoodDetails/588#. Läst 14 september 2009. 
  10. ^ [a b] ”äpple”. ReceptHjälpen. http://www.recepthjalpen.se/apple.html. Läst 12 september 2009. 
  11. ^ [a b] ”Äpple (Malus domestica)”. 121.nu. 2 september 2008. Arkiverad från originalet den 2 maj 2013. http://archive.is/9pOYZ. Läst 12 september 2009. 
  12. ^ Mavis Budd: En liten bok om äpplen, Informationsförlaget, Stockholm 1986, ISBN 91-7736-153-9
  13. ^ Temperate Zone Pomology. 1978 
  14. ^ [a b c] ”Örtblomman: Äpple - gott och nyttigt för hjärta”. Örtbiten. Örtblomman. 2002. http://ortblomman.se/show/object.asp?oid=112. Läst 14 september 2009. 
  15. ^ Jackson (2003). Biology of apples and pears. Cambridge 
  16. ^ Corbo, M. R.; Lanciotti, R.; Gardini, F.; Sinigaglia, M.; Guerzoni, M. E. (2000). ”Effects of hexanal, trans-2-hexenal, and storage temperature on shelf life of fresh sliced apples” (på engelska). Journal of Agricultural and Food Chemistry 48 (6 (juni)): sid. 2401–2408. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10888558. Läst 16 december 2016. 
  17. ^ ”Julitas klonarkiv för frukt | Nordiska museet”. www.nordiskamuseet.se. http://www.nordiskamuseet.se/artiklar/julitas-klonarkiv-frukt. Läst 16 december 2016. 
  18. ^ ”Julita 2016”. http://www.nordiskamuseet.se/sites/default/files/public/julita_2016_slutverslag_sv.pdf. Läst 16 december 2016. 
  19. ^ ”Cider (äpple) – Valv”. Valv. http://www.valv.se/explore/cider/apple. Läst 14 september 2009. 
  20. ^ ”Köket.se: Äpple i maten”. http://www.koket.se/apple_i_maten. Läst 16 december 2016. 
  21. ^ [a b] 100 älskade äpplen av Görel Kristina Näslund
  22. ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 13 februari 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 15 februari 2017. 
  23. ^ Frukt och Bärodling, nr 1, 1992
  24. ^ ”Landskapsäpplen”. http://www.karnhuset.com/landskaps.html. Läst 16 december 2016. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Nilsson, Anton: Våra äpplesorter (med info om de flesta äppelsorter i Sverige)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]