Yungasvägen

Från Wikipedia
Version från den 8 juli 2016 kl. 19.51 av Thoasp (Diskussion | Bidrag) (faktaruta + kat)
Landsväg
Yungasvägen
Camino de las Yungas
Basfakta
LandBolivia Bolivia
Längd56 km
Geografiska fakta
Börjar iLa Paz
Slutar iCoroico (56 km)

Yungasvägen (spanska: Camino de las Yungas, även El Camino de la Muerte, Dödens väg) är en väg mellan La Paz och Coroico som ligger 56 kilometer nordost om La Paz i Yungasregionen i Bolivia. Vägen är ökänd för att vara mycket riskabel och kallas "världens farligaste väg"[1]. Varje år omkommer mellan 200 och 300 människor där[2]. Längs vägen finns kors uppsatta som visar var fordon har kört av vägen.

Vägen byggdes på 1930-talet av fängslade paraguayaner under Chacokriget. Det är en av de få vägar som sammanbinder Amazonas regnskogsregion i norra Bolivia, Yungas, med huvudstaden. En ny och säkrare väg har byggts.

Vägen börjar i La Paz och stiger därefter upp till omkring 4 650 meter över havet innan den går utför och slutar vid 330 meter. Den övergår snabbt från kallt Altiplanoklimat till regnskog medan den slingrar sig utefter branta bergväggar och klippor.

På grund av att vägen är så smal och dessutom saknar vägräcken, är den mycket farlig. Regn och dimma gör sikten dålig och vägarna leriga samtidigt som det faller sten från bergväggarna. Den 24 juli 1983 åkte en buss av vägen och ner i en ravin, där fler än 100 passagerare dödades i vad som sägs vara Bolivias värsta trafikolycka.

En av de lokala vägreglerna säger att den förare som kör nedåt längs vägen aldrig har förkörsrätt, utan måste vika ut i vägkanten vid möte. Utöver detta råder vänstertrafik på vägen, till skillnad från högertrafik i övriga Bolivia. Detta ger förare i vänsterstyrda fordon mer kontroll över var fordonets vänstra sida befinner sig och gör därmed möten säkrare.

Vägen har på grund av sin farlighet sedan 1990-talet varit en populär turistattraktion, framför allt för mountainbikecyklister. 2006 invigdes en ny bilväg mellan La Paz och Chorico, vilket gjort att den gamla vägen minskat i betydelse.

Referenser

Externa länkar