Hoppa till innehållet

Zohrabbeyovs hus

Från Wikipedia
Zohrabbeyovs hus
PlatsOdjaqqulu Musajevgatan[1], Sjusja, Azerbajdzjan Azerbajdzjan
Färdigställd1800-talet
ArkitektKarbalayi Safikhan Karabakhi
EntreprenörAbbasgulu bey Zohrabbayov

Zohrabbeyovs hus är en byggnad i Azerbajdzjan tillhörande Abbasgulu bey Zohrabbeyov, en ättling till Zohrabbeyov, en av Shushas klaner. Huset är beläget på Odjaqqulu Musajevgatan i Sjusja och uppfördes under 1800-talet.[2]

Ägaren till huset är Abbasgulu bey Zohrabbeyov, född 1868 i Sjusja. Efter att ha fått sin grundutbildning för en mullah, fortsatte han sin utbildning på en madrasa. Bygget av huset inleddes av Abbasgulu beys far Mirza Akbar bey. Senare, efter Mirza Akbars död, slutförde Abbasgulu Bey bygget av huset. De stora och rymliga inglasade salongerna i trevåningshuset är dekorerade med antika målningar längs väggarna.[3] Varje våning har en hall för 200–250 personer, en inglasad salong, sovrum, barnkammare, ångkök och toalett[4]

Efter den sovjetiska ockupationen konfiskerades Abbasgulu Beys hus och han och hans familj flyttade till Baku. Senare förvandlades detta hus till ett fotogalleri.[5]

Efter ockupationen av Sjusja av de armeniska väpnade styrkorna den 8 maj 1992, plundrades byggnaden och fönstren och målningarna som hade funnits i de inglasade salongerna försvann. Under den 28-åriga ockupationen förföll byggnaden på grund av vanvård.[6][7][8]

  1. ^ ”Zöhrabbəyovun yaşayış evi” (på azerbajdzjanska). kataloq.gomap.az. Arkiverad från originalet den 27 september 2021. https://archive.today/eOQUK. Läst 17 januari 2021. 
  2. ^ Nigar Adil, Səbuhi Məmmədli (22 januari 2021). ”Bəy qızının bir əsrlik inadı: “Şuşaya gedə bilməzdim...”” (på azerbajdzjanska). lent.az. Arkiverad från originalet den 22 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210122141428/https://lent.az/xeber/sosial/bey-qizinin-bir-esrlik-inadi-susaya-gede-bilmezdim-lentaz-dan-roman-kimi-yazi-ii-hisse-394009. Läst 17 januari 2022. 
  3. ^ ”Шебеке в доме Зохраббекова” (på ryska). photographer.az. 12 augusti 2016. http://photographer.az/ru/muasir-fotoqraflar/f%C9%99t%C9%99li-f%C9%99t%C9%99liyev/%D1%88%D0%B5%D0%B1%D0%B5%D0%BA%D0%B5-%D0%B2-%D0%B4%D0%BE%D0%BC%D0%B5-%D0%B7%D0%BE%D1%85%D1%80%D0%B0%D0%B1%D0%B1%D0%B5%D0%BA%D0%BE%D0%B2%D0%B0/. Läst 17 januari 2022. 
  4. ^ Ənvər Çingizoğlu (25 juni 2020). ”Abbasqulu bəy Zöhrabbəyov: bəylikdən bəzirganlığa..” (på azerbajdzjanska). xudaferin.eu. Arkiverad från originalet den 22 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210122023927/https://xudaferin.eu/abbasqulu-zohrabbyov-bylikdn-bzirganliga.html. Läst 17 januari 2022. 
  5. ^ Nigar Adil, Səbuhi Məmmədli (21 januari 2021). ”Şuşadakı 81 illik sirr, dağılan tifaq, bəy qızının inadı - I hissə” (på azerbajdzjanska). lent.az. Arkiverad från originalet den 21 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210126082358/https://lent.az/xeber/sosial/susadaki-81-illik-sirr-dagilan-tifaq-bey-qizinin-inadi-lentaz-da-roman-kimi-yazi-i-hisse-393928. Läst 17 januari 2022. 
  6. ^ Yelena Ostapenko, Emil Nəsirov (1 mars 2021). ”Воспоминания дочери бека: «Я помню наш дом в Шуше вплоть до последнего камня…»/ Bəy qızının xatirələri: "Mən Şuşadakı evimizin axırıncı daşına qədər xatırlayıram"” (på ryska). 1news.az. Arkiverad från originalet den 27 september 2021. https://web.archive.org/web/20210927073952/https://1news.az/news/20210301114159102-Vospominaniya-docheri-beka-Ya-pomnyu-nash-dom-v-Shushe-vplot-do-poslednego-kamnya-FOTO-VIDEO. Läst 17 januari 2022. 
  7. ^ ”Damages to Azerbaijani culture as a result of Armenian occupation” (på engelska). karabakh.org. Arkiverad från originalet den 6 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210306145412/https://karabakh.org/conflict/aggression/damages-to-azerbaijani-culture-as-a-result-of-armenian-occupation/. Läst 17 januari 2022. 
  8. ^ Natig Nazimoghlu (21 juli 2015). ”Armenia is continuing its unprecedented destruction of monuments of Azerbaijani culture” (på azerbajdzjanska). elibrary.az. Arkiverad från originalet den 26 november 2021. https://web.archive.org/web/20211126110952/https://www.elibrary.az/docs/jurnal/jrn2015_236.htm. Läst 17 januari 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]