Entreprenör

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För beteckningen inom byggbranschen, se entreprenad. För tidningen, se Entreprenör (tidning).

Entreprenör är en person som tar en idé för en produkt eller tjänst, reflekterar över risker och möjligheter, samlar ihop resurser, planerar och implementerar idén.

Ordet kan även beteckna en person eller ett företag som utför arbeten på entreprenad, till exempel ett byggentreprenad. Entreprenör kan också användas som ett begrepp för en företagsam person. Termen syftar i regel på grundaren av ett företag. I vidare bemärkelse används termen om en person som är drivande och arbetar hårt för att nå framgång. Entreprenörskap kan också förekomma inom befintliga företag och benämns då intraprenörskap.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Begreppet entreprenör har sitt ursprung i medeltidens Frankrike och var där en benämning på befälhavaren över ett större eller mindre antal legosoldater. På medeltiden hade furstarna inga stående arméer utan det vanligaste var att krigföringen lades ut på s.k. entreprenad. Senare har begreppet utökats till att omfatta företag inom en mängd olika branscher, företag vilka åtar sig uppdrag som av andra lagts ut på entreprenad, till exempel inom byggsektorn, äldreomsorg, drift och underhåll eller kollektivtrafik. Den ursprungliga betydelsen i svenska språket är en person som tar på sig att utföra entreprenadarbeten, eller en teaterdirektör.[1][2]

Entreprenörskap kan definieras som "förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter". [3] Entreprenörskapet får någonting att ändra riktning. Nya infallsvinklar hittas och utvecklas. En entreprenör skapar nya affärsverksamheter och organiserar marknaden på ett nytt sätt.

Enligt den neoklassiska teorin etablerad av Joseph Schumpeter är en entreprenör en skapare av "kreativ förstörelse" på marknaden (dvs rubbar balansen mellan utbud och efterfrågan) vilket skapar "kaotiska marknader" och gör entreprenören till en person som skapar efterfrågan på en marknad.

Även om entreprenörskap oftast kopplas ihop med att starta företag och att få hög tillväxt och ekonomisk vinst, innefattar begreppet även andra typer av aktiviteter och organisationer såsom offentliga verksamheter, socialt entreprenörskap och ideella organisationer. Entreprenörskap handlar alltså mer om att förändra strukturer än att driva ett framgångsrikt företag.[4][5]

Entreprenörskap som en process[redigera | redigera wikitext]

Det finns en etablerad kritik mot det individfokuserade perspektivet på entreprenörskap, där omständigheter som nätverk, kultur och teamarbete istället framhålls som centrala förklaringsfaktorer bakom framgångsrikt entreprenörskap.[källa behövs] Entreprenörskap har börjat omvärderas från att vara något en individ gör, en entreprenör, till att vara mer processinriktat med många inblandade aktörer. Entreprenörskap kan inte förstås som en isolerad händelse utan processen är sammanvävd och interagerar med olika samhällsstrukturer såsom den sociala, marknaden, olika institutioner och geografi. Den entreprenöriella processen är icke-linjär och därmed svår att beskriva i en modell med start och slut. [6][7]

Att titta på entreprenörskapets kontext blir därmed viktigt. Kontext är sammanhanget som den entreprenöriella processen utvecklas i. Det kan vara den historiska kontexten, den sociala kontexten (te x normer och familjesituationen) och den geografiska kontexten där entreprenörskap möter olika hinder och möjligheter på t ex landsbygden och i stan. Även om kontexten har poängterats så är entreprenörskapsforskning till stor del fortfarande kontextlös.[7]

Det finns dock en lätthet och logik i att fortsätta använda den enskilde entreprenören som proxy för den entreprenöriella processen eftersom det är lätt att förstå samt att det är entreprenören som svarar på frågor vid t ex surveyundersökningar. [8]

Diskursen kring entreprenörskap[redigera | redigera wikitext]

Entreprenörskap ses oftast som något universellt bra där entreprenörskap och entreprenören ses om en viktig motor i ekonomin. Från entreprenörskap ska det komma ekonomiska resultat som bidrar till samhällets tillväxt. Entreprenörskap ses också som en universell och logisk mekanism för att frigöra människor i marginaliserad ställning. Genom entreprenörskap kan alltså vem som helst bli vad som helst.[9] Men entreprenörskap är samtidigt väldigt exkluderande. Den entreprenöriella diskursen betonar ekonomiska och maskulina värden såsom kontroll, rivalitet, rationalitet och dominans som viktiga.[10][11] Detta beror till största del på att den forskning som gjorts på entreprenörskap har gjorts på entreprenörer som är män. Den forskning som har gjorts på kvinnor som är entreprenörer har fokuserat på jämförelse med män som är entreprenörer. Detta medför att kvinnor som är entreprenörer oftast porträtteras i forskning, media och den politiska sfären som något annat än den "vanliga" mannen som entreprenör.[12][13]

Politiska satsningar kring entreprenörskap[redigera | redigera wikitext]

Främja kvinnors företagande[redigera | redigera wikitext]

2007 började Tillväxtverket på uppdrag av regeringen att arbeta med att främja kvinnors företagande. Kvinnors företagande skulle bli synligt och mer möjligt.[14] 2011 fick de ett tillskott på 65 miljoner årligen för att, fram till 2014, arbeta med att främja kvinnors företagande. Mellan 2011 och 2014 deltog drygt 13 000 kvinnor i olika utvecklingsprojekt drivna av regionala utvecklingsansvariga.[15] 2014 avslutades satsningen.[14]

Program för att stödja kvinnors företagande har både uppmuntrats och ifrågasatts för att fler kvinnor ska bli entreprenörer och för att ändra entreprenörskapets maskulina diskurs. Programmen anses viktiga för att kvinnor ska kunna möta personliga och ekonomiska mål, och ett fokus på att ge kvinnliga entreprenörer egenmakt inom programmet möjliggör att utmana genusstrukturer. Samtidigt så upprätthåller programmen den maskulina normen inom ekonomin, eftersom åtgärderna inom programmet bestäms av maskulina riktlinjer och det finns begränsat innehåll kring de strukturella frågorna om genus och entreprenörskap.[16][17] Att driva frågan om att kvinnor behöver delta i program för att bli mer framgångsrika entreprenörer anses fastställa uppfattningen att det är kvinnorna, och inte genusstrukturerna, som måste förändras för ett mer jämställt samhälle. Kvinnor ses som att de inte kan nå sin entreprenöriella potential utan hjälp av utbildning, stöd och uppmuntran.[18][19]

Entreprenörskap i skolan[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2009 arbetar Skolverket med entreprenörskap i skolan. [20] Det handlar om att stimulera elevernas kreativitet och lösningsförmåga samt att eleverna ska få kunskap kring företagande och innovation. [21]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska Akademiens ordbok: Entreprenör
  2. ^ Svenska Akademiens ordbok: Entreprenad
  3. ^ Johannisson, B., & Madsén, T. (1997, sif.84)I Entreprenörskapets tecken. Stockholm: Närings- och Handelsdepartementet
  4. ^ Jack, Sarah L.; Anderson, Alistair R.. ”The effects of embeddedness on the entrepreneurial process”. Journal of Business Venturing 17 (5): sid. 467–487. doi:10.1016/S0883-9026(01)00076-3. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0883902601000763. Läst 20 april 2017. 
  5. ^ Steyaert, Chris; Katz, Jerome. ”Reclaiming the space of entrepreneurship in society: geographical, discursive and social dimensions”. Entrepreneurship & Regional Development 16 (3): sid. 179–196. doi:10.1080/0898562042000197135. ISSN 0898-5626. http://dx.doi.org/10.1080/0898562042000197135. Läst 20 april 2017. 
  6. ^ ”A process model of entrepreneurial venture creation - ScienceDirect” (på en). www.sciencedirect.com. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/0883902694900310. Läst 19 april 2017. 
  7. ^ [a b] Welter, Friederike. ”Contextualizing Entrepreneurship—Conceptual Challenges and Ways Forward” (på en). Entrepreneurship Theory and Practice 35 (1): sid. 165–184. doi:10.1111/j.1540-6520.2010.00427.x. ISSN 1540-6520. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1540-6520.2010.00427.x/abstract. Läst 20 april 2017. 
  8. ^ Drakopoulou Dodd, Sarah; Anderson, Alistair R.. ”Mumpsimus and the Mything of the Individualistic Entrepreneur” (på en). International Small Business Journal 25 (4): sid. 341–360. doi:10.1177/0266242607078561. ISSN 0266-2426. http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0266242607078561. Läst 20 april 2017. 
  9. ^ Verduijn, Karen; Essers, Caroline. ”Questioning dominant entrepreneurship assumptions: the case of female ethnic minority entrepreneurs”. Entrepreneurship & Regional Development 25 (7-8): sid. 612–630. doi:10.1080/08985626.2013.814718. ISSN 0898-5626. http://rsa.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/08985626.2013.814718. Läst 17 maj 2017. 
  10. ^ Ogbor, John O.. ”Mythicizing and Reification in Entrepreneurial Discourse: Ideology-Critique of Entrepreneurial Studies” (på en). Journal of Management Studies 37 (5): sid. 605–635. doi:10.1111/1467-6486.00196. ISSN 1467-6486. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1467-6486.00196/abstract. Läst 20 april 2017. 
  11. ^ Karin Berglund; Anders W. Johansson. ”Constructions of entrepreneurship: a discourse analysis of academic publications”. Journal of Enterprising Communities: People and Places in the Global Economy 1 (1): sid. 77–102. doi:10.1108/17506200710736276. ISSN 1750-6204. http://www.emeraldinsight.com/doi/full/10.1108/17506200710736276. Läst 20 april 2017. 
  12. ^ Ahl, Helene. ”Why Research on Women Entrepreneurs Needs New Directions” (på en). Entrepreneurship Theory and Practice 30 (5): sid. 595–621. doi:10.1111/j.1540-6520.2006.00138.x. ISSN 1540-6520. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1540-6520.2006.00138.x/abstract. Läst 20 april 2017. 
  13. ^ Ahl, Helene; Marlow, Susan. ”Exploring the dynamics of gender, feminism and entrepreneurship: advancing debate to escape a dead end?” (på en). Organization 19 (5): sid. 543–562. doi:10.1177/1350508412448695. ISSN 1350-5084. http://dx.doi.org/10.1177/1350508412448695. Läst 20 april 2017. 
  14. ^ [a b] ”Främja kvinnors företagande - Tillväxtverket” (på sv). tillvaxtverket.se. https://tillvaxtverket.se/om-tillvaxtverket/resultat/avslutade-insatser/framja-kvinnors-foretagande.html. Läst 20 april 2017. 
  15. ^ Tillväxtverket. ”Slutrapport”. https://tillvaxtverket.se/download/18.78c8919b153f0cf99ef220d7/1464859107435/Slutrapport%2Bkvinnors%2Bforetagande.pdf. Läst 20 april 2017. 
  16. ^ Marlow, Susan; Patton, Dean. ”All Credit to Men? Entrepreneurship, Finance, and Gender” (på en). Entrepreneurship Theory and Practice 29 (6): sid. 717–735. doi:10.1111/j.1540-6520.2005.00105.x. ISSN 1540-6520. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1540-6520.2005.00105.x/abstract. Läst 20 april 2017. 
  17. ^ Hanson, Susan. ”Changing Places Through Women’s Entrepreneurship”. Economic Geography 85 (3): sid. 245–267. doi:10.1111/j.1944-8287.2009.01033.x. ISSN 0013-0095. http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1111/j.1944-8287.2009.01033.x. Läst 20 april 2017. 
  18. ^ Mirchandani, Kiran. ”Feminist Insight on Gendered Work: New Directions in Research on Women and Entrepreneurship” (på en). Gender, Work & Organization 6 (4): sid. 224–235. doi:10.1111/1468-0432.00085. ISSN 1468-0432. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1468-0432.00085/abstract. Läst 20 april 2017. 
  19. ^ Susan Marlow; Maura McAdam. ”Gender and entrepreneurship: Advancing debate and challenging myths; exploring the mystery of the under‐performing female entrepreneur”. International Journal of Entrepreneurial Behavior & Research 19 (1): sid. 114–124. doi:10.1108/13552551311299288. ISSN 1355-2554. http://www.emeraldinsight.com/doi/full/10.1108/13552551311299288. Läst 20 april 2017. 
  20. ^ Skolverket. ”Skapa och våga - Om entreprenörskap i skolan”. https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3394.pdf%3Fk%3D3394. Läst 20 april 2017. 
  21. ^ ”Entreprenörskap” (på sv-SE). www.skolverket.se. https://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/entreprenorskap. Läst 20 april 2017. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Armstrong, Peter (2005) Critique of Entrepreneurship, People and Policy. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
  • Hjorth, Daniel (2001) Rewriting entrepreneurship. Växjö: Linnéuniversitetet.
  • Johannisson, Bengt (2005) Entreprenörskapets väsen. Lund: Studentlitteratur.
  • Lindelöf, Peter (2002) "Teknik- och forskningsparker som entreprenöriell miljö": Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
  • Landström, Hans (1999) Entreprenörskapets rötter. Lund: Studentlitteratur.
  • Lindgren, Monica & Packendorff, Johann (2007) Konstruktion av entreprenörskap. Örebro: FSF.
  • Braunehjelm, Pontus & Wiklund, Johan (2006) Tillväxtens förändringsagenter: Entreprenörer innovationer och ekonomisk politik Stockholm: FSF.
  • Wiklund, Johan (1998) Small Firm Growth and Performance: Entrepreneurship and Beyond Jönköping: Jönköping International Business School.
  • Gawell, Malin, Johannisson, Bengt & Lundqvist, Mats (2009) Samhällets entreprenörer Stockholm: KK-Stiftelsen.