Entreprenör

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För beteckningen inom byggbranschen, se entreprenad. För tidningen, se Entreprenör (tidning).

Entreprenör är ett begrepp för en företagsam person, ofta i betydelsen företagsgrundare. I vidare bemärkelse används termen om en person är drivande och arbetar hårt för att nå framgång. Entreprenörskap kan också förekomma inom befintliga företag och benämns då intraprenörskap.

Den ursprungliga betydelsen i svenska språket är en person som tar på sig att utföra entreprenadarbeten, eller en teaterdirektör.[1][2]

Entreprenörskap kan definieras som "förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter" [3].Entreprenörskapet får någonting att ändra riktning. Nya infallsvinklar hittas och utvecklas. En entreprenör skapar nya affärsverksamheter och organiserar marknaden på ett nytt sätt.

Enligt den neoklassiska teorin etablerad av Joseph Schumpeter är en entreprenör en skapare av "kreativ förstörelse" på marknaden (dvs rubbar balansen mellan utbud och efterfrågan) vilket skapar "kaotiska marknader" och gör entreprenören till en person som skapar efterfrågan på en marknad.

Vanliga drag hos entreprenörer är nyfikenhet, kreativitet, en positiv syn på arbete, självständighet, envishet, hängivenhet, optimism och visionärt tänkande[källa behövs]. Det skall dock nämnas att det finns en etablerad kritik mot det individfokuserade perspektivet på entreprenörskap, där omständigheter som nätverk, kultur och teamarbete istället framhålls som centrala förklaringsfaktorer bakom framgångsrikt entreprenörskap.

Entreprenörskap är oftast kopplat till näringslivet. Entreprenörskap som sker för att man ser att det finns ett behov i samhället som inte är tillgodosett, benämns samhällsentreprenörskap eller socialt entreprenörskap. Samhällsentreprenören vill bidra med något gott till samhället.

Begreppet entreprenör har sitt ursprung i medeltidens Frankrike och var där en benämning på befälhavaren över ett större eller mindre antal legosoldater. På medeltiden hade furstarna inga stående arméer utan det vanligaste var att krigföringen lades ut på s.k. entreprenad. Senare har begreppet utökats till att omfatta företag inom en mängd olika branscher, företag vilka åtar sig uppdrag som av andra lagts ut på entreprenad.

Den nutida neoklassiska föreställningen om entreprenören som en karismatisk ledargestalt utrustad med en intuitiv förmåga att tolka marknadens signaler har sitt ursprung i det sena 1800-talets irrationalistiska livsfilosofi. Enligt liberala och socialistiska kritiker ledde dessa föreställningar i sina yttersta konsekvenser fram till den nationalsocialistiska mytbildningen kring ledaren som utrustad med en mystisk förmåga att sammanfalla med och bemästra sitt folks öde.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Entreprenör
  2. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Entreprenad
  3. ^ Johannisson, B., & Madsén, T. (1997, sif.84)I Entreprenörskapets tecken. Stockholm: Närings- och Handelsdepartementet

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Armstrong, Peter (2005) Critique of Entrepreneurship, People and Policy. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
  • Hjorth, Daniel (2001) Rewriting entrepreneurship. Växjö: Linnéuniversitetet.
  • Johannisson, Bengt (2005) Entreprenörskapets väsen. Lund: Studentlitteratur.
  • Lindelöf, Peter (2002) "Teknik- och forskningsparker som entreprenöriell miljö": Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
  • Landström, Hans (1999) Entreprenörskapets rötter. Lund: Studentlitteratur.
  • Lindgren, Monica & Packendorff, Johann (2007) Konstruktion av entreprenörskap. Örebro: FSF.
  • Braunehjelm, Pontus & Wiklund, Johan (2006) Tillväxtens förändringsagenter: Entreprenörer innovationer och ekonomisk politik Stockholm: FSF.
  • Wiklund, Johan (1998) Small Firm Growth and Performance: Entrepreneurship and Beyond Jönköping: Jönköping International Business School.
  • Gawell, Malin, Johannisson, Bengt & Lundqvist, Mats (2009) Samhällets entreprenörer Stockholm: KK-Stiftelsen.