Norfuk

Från Wikipedia
Norfuk
norfolk, norf'k
Talas iNorfolkön
Antal talare400 (2008)
Statushotat
SpråkfamiljKreolspråk
latinska alfabetet
Officiell status
Officiellt språk iNorfolkön Norfolkön
Språkkoder
ISO 639‐3pih

Norfuk, inte att förväxlas med pitcairnesiska, är det språk som talas på Norfolkön till följd av Myteriet på Bounty. Språket är en blandning mellan tahitiska och 1700-talets engelska.[1] Norfuk uppstod på grund av ett behov att kommunicera med de kvinnor (och män) som de brittiska männen hade tagit med sig från Tahiti. Språket utvecklades då folket från Pitcairnöarna kom och bosatte Norfolkön år 1856, och därför har norfuk och pitcainesiska traditionellt räknat som ett gemensamt språk. Norfuk är ett officiellt språk på Norfolkön vid sidan av engelska.[2] Sedan 2007 har språket listats som ett hotat språk av FN.[3] Norfuks, och pitcairnesiskas, närmaste släktspråk är bl.a. kriol (i norra Australien) och tok pisin.[4]

Språket har ca 400 talare. Språkets namn kan också stavas med norfolk eller norf'k och det skrivs med latinska alfabetet.[5].

Norfuk var en tid nära att försvinna från ön då det under lång tid var förbjudet att tala i skolan till den grad att prygelstraff utdelades till dem som ertappades. Sedan 2004 har det varit möjligt att använda norfuk som undervisningsspråk på Norfolkön.[6]

Fonologi[redigera | redigera wikitext]

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Främre Bakre
lång kort lång kort
Sluten
Halvsluten ɪ ʊ
Mellansluten ɛ ʌ
Halvöppen æ
Öppen ɑː ɒ

Källa:[5]

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Labial Dental Alveolar Postalveolar Palatal Velar Glottal
Nasal m n ŋ
Klusil p | b t | d k | g
Affrikat ʧ | ʤ
Frikativ f θ | ð s ʃ | ʒ h
Approximant ɹ j
Lateral l

Källa:[5]

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Norfuks grammatik liknar på engelska men det finns skillnader. Till exempel istället för it används det that som formella subjekt: "that's raining= det regnar".[7]

Ett markant särdrag är att negativa och icke-önskvärda ord kommer huvudsakligen från tahitiska: hoowi-hoowi (mycket smutsig), iwi (knatte; ynkling), hawa (bajs) ja nunu (avundsjuk).[8]

Såsom i engelskan, finns det också en skillnad mellan kön. Från tahitiska kommer dualis och skillnaden i inklusivitet:[9]

Singularis Dualis Pluralis
I pers. inkl. Ai himii wi
exkl. miienhem (♂︎)

miienher (♀︎)

II pers. yu yutuu yorlyi
III pers. hi (♂︎)

shi (♀︎)

demtuu dem

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Norfuk Language” (på engelska). Languages Of The World. 9 december 2010. https://www.languagesoftheworld.info/oceania-and-madagascar/norfuk-language.html. Läst 28 november 2020. 
  2. ^ ”Norfolk Island Language”. www.travelonline.com. https://www.travelonline.com/norfolk-island/language.html. Läst 28 november 2020. 
  3. ^ ”UN adds Norfolk language to endangered list” (på australisk engelska). www.abc.net.au. 17 augusti 2007. https://www.abc.net.au/news/2007-08-17/un-adds-norfolk-language-to-endangered-list/643104. Läst 28 november 2020. 
  4. ^ ”Glottolog 4.3 - Pitcairn-Norfolk”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/pitc1234. Läst 28 november 2020. 
  5. ^ [a b c] ”Norfuk alphabet, prounciation and language”. omniglot.com. https://omniglot.com/writing/norfuk.htm. Läst 28 november 2020. 
  6. ^ ”Norfolk Island Language (Norf’k) Act 2004 (NI)” (på engelska). www.legislation.gov.au. 2004. http://www.legislation.gov.au/Details/C2015Q00190/Html/Text. Läst 28 november 2020. 
  7. ^ ”Notes on the Norwich Dialect” (på engelska) (PDF). uea.ac.uk. 2020. https://www.uea.ac.uk/documents/746480/2855738/Norwich_Dialect.pdf. Läst 28 november 2020. 
  8. ^ Mühlhäusler, Peter (2006). ”Norf’k Language as a Memory” (på engelska) (PDF). The 2nd International Small Island Cultures Conference. Arkiverad från originalet den 9 december 2020. https://web.archive.org/web/20201209033049/https://sicri-network.org/ISIC2/p.%20ISIC2P%20Muhlhausler.pdf. Läst 28 november 2020. 
  9. ^ Laycock, Donald C. (1989). ”The Status of Pitcairn-Norfolk: Creole, Dialect or Cant?” (på engelska). Status and Function of Languages and Language Varieties. De Gruyter, Inc. sid. 621. Läst 28 november 2020