Diskussion:Covid-19-pandemin i Sverige

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikipedia

Vi måste sansa oss[redigera wikitext]

Det funkar inte att skapa artiklar som hela tiden fylls på med nyhetsmaterial. De svämmar över och blir så stora att de måste delas upp i flera och fler fragment. Resultatet blir en stor mängd artiklar som ingen riktigt tar ansvar för, som har källmässiga och språkliga brister och som är fulla med information som inte hör hemma på Wikipedia. Wikipedia är inte en nyhetsförmedling eller en matrikel över vad som sker i världen, dag för dag. Wikipedia är ett uppslagsverk. Det är ett allvarligt läge i världen och i det svenska samhället. Vi måste försöka sansa oss, ta ett steg tillbaka och styra upp artiklarna om covid-19-pandemin. Jag har nu dolt vissa delar av den här artikeln så att vi gemensamt kan ta ett beslut om hur vi bäst styr upp den här och andra artiklar som handlar om pandemin. Vänligaste --AHA (diskussion) 23 mars 2020 kl. 09.07 (CET)[svara]

Vad tycker du om tidslinjen i motsvarande engelska artikel? I allmänhet är enwp mer detaljerad än svwp kring svenska nyheter, acceptansen för "recentism" är större där, men enwp är trots det ibland mer saklig och noga med källor. (Jag skapade denna artikel genom att flytta innehåll från avsnittet Sverige i artikeln Coronavirusutbrottet 2019–2020 i Europa, som få bevakade, och la till en ingress. I och med att avsnittet synliggjordes som egen artikel har du m fl nu sett över innehållet.) Tomastvivlaren (diskussion) 23 mars 2020 kl. 12.20 (CET)[svara]
@Tomastvivlaren: Artikelskapandet var okej, eftersom Europa-artikeln höll på att svämma över. Däremot behövs inte lika detaljerad nyhetsinformation här. Wikipedia är ett uppslagsverk, så läsarna förväntar sig att lite mer bakgrundsinformation och sammanhang än i de rena nyhetsmedierna. Enwp har 50 gånger fler skribenter och läsare, så de har ofta råd att vara både mer detaljerade och utförliga. Se även påbörjad diskussion på Diskussion:Coronavirusutbrottet 2020 i Europa.--Paracel63 (diskussion) 23 mars 2020 kl. 13.54 (CET)[svara]
Bra. Vad saknas för att toppmallen ska kunna tas bort? Tomastvivlaren (diskussion) 23 mars 2020 kl. 15.12 (CET)[svara]
Jag tog bort mallen. Okej? {{Brister|kvalitetskontroll=ja|motivering=Artikeln är allt för detaljerad och har språkliga brister, och kan låna struktur från motsvarande engelska artikel.|datum=2020-03}}. Tomastvivlaren (diskussion) 23 mars 2020 kl. 22.42 (CET)[svara]

Hej CFCF! Du har säkert helt rätt i att tabellen över Antal insjuknade i COVID-19 i Sverige bör göras om, men jag bara undrar om din radering innebär att du tar på dig att gör det? Vänligaste --AHA (diskussion) 24 mars 2020 kl. 16.31 (CET)[svara]

Jag översatte engelska Wikipedias tabell och la den tillfälligt här. Dock visade det sig att mycket av statistiken var baserad på https://www.coronakartan.se/ - som kanske inte är en trovärdig sajt. På enwp har vi börjat byta ut mot den officiella statistik som finns hos folkhälsomyndigheten. Historiska versioner av den sidan finns på wayback-machine. Är det en bra idé, och finns det någon som vill hjälpa till med det? Den officiella statistiken verkar bara ligga ungefär ett dygn efter. Tomastvivlaren (diskussion) 24 mars 2020 kl. 20.41 (CET)[svara]
Jag åtgärdade och la tillbaka listan. De små skillnader som finns mellan de båda källorna beror nog på att bl.a. Stockholms region rapporterar ett dygn senare till folkhälsomyndigheten, medan Coronakartan.se presenter siffrorna i efterhand på rätt dygn. Ytterligare några dagar behöver justeras men wayback-maskin har hängt sig sedan några timmar tillbaka. Tomastvivlaren (diskussion) 25 mars 2020 kl. 01.13 (CET)[svara]

Ny rubrik om offentlig debatt?[redigera wikitext]

Jag tycker att det vore intressant att kunna referera den offentliga debatten i seriösa medier. Det kan förstås bli hur mycket som helst. Men om det görs till en speciell rubrik så kan den som vill skriva dit det hen hittar, inledningsvis utan krav på "flyt" i texten. Så finns det där när vi så småningom ska göra någon sorts avrundning av skeendet. Jag prövar med detta och hoppas att andra tycker det är OK och fyller på. Chandra Varena (diskussion) 25 mars 2020 kl. 09.25 (CET)[svara]

Med tanke på att detta avsnitt med nödvändighet blir rörigt och ostrukturerat vill hade jag velat lägga det sist i artikeln, efter tabellen. Men jag lyckades inte få in någonting där. --Chandra Varena (diskussion) 25 mars 2020 kl. 09.41 (CET)[svara]
Chandra Varena Tänker du på olika åsikter från forskare etc.? Det är tämligen viktigt att det görs balanserat och refererande och inte tolkande i så fall, så att vi inte utger oss för att kunna medicinska frågor.. Tanzania (diskussion) 25 mars 2020 kl. 13.06 (CET)[svara]
@Tanzania: Håller med, vi ska absolut inte göra annat än att referera. Just därför är den rubriken viktig menar jag. Vi påstår inte att debattörerna har rätt, men vi refererar debatten. Det ska alltså inte sägas att "fattiga drabbas hårdast" utan att "Källa X anger med stöd av Y att fattiga drabbas hårdast" . t.ex. Syftet alltså inte att förmedla fakta utan just att referera debatten. Inledningsvis säkert väldigt spretigt, men så får vi ett underlag för att så småningom kunna skriva en sammanhängande text. Jag har lagt in ett par meningar och hoppas att andra lägger in annat. --Chandra Varena (diskussion) 25 mars 2020 kl. 13.42 (CET)[svara]
Absolut inte ett kritikavsnitt där alla fritt kan skriva om debatt i nyhetsmedier. Det är inte tillåtet på Wikipedia och dessutom har vi redan sett resultatet, och det blev politiskt vinklat i en handvändning. Det här är inte ett politiskt krig eller en dragkamp. Alla drabbas hårt och alla har ett gemensamt ansvar. Som Tanzania skrivit handlar det i första hand om medicin. Forskare tycker helt olika och vissa nyhetsmedier har vinklade reportage och gått ut med felaktiga uppgifter. Den här typen av artiklar drar till sig många som vill skriva om sin syn och få fram sina värderingar eller sina förebilders åsikter och även många som inte bryr sig eller inte har någon som helst koll på källkritik. Så håll ett vakande öga på vad som händer i alla relaterade artiklar också. Risken är stor att det läggs in något som är vinklat eller felaktigt, men ibland ser det ut som att det är helt i sin ordning eftersom det kan vara välskrivet rent språkligt, källbelagt och användaren kan verka säker på sin sak. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 10 maj 2020 kl. 02.28 (CEST)[svara]
Det här är ett typiskt tillfälle där förstahandskällor är dåliga. Det blir lätt bara en lista på olika debattinlägg och beroende på vilka saker som läggs in får det automatiskt en slagsida. Det enda som borde användas som källa i detta är vetenskapliga granskande artiklar, eller möjligtvis annan mediegranskning som Medierna och alla uppgifter utan en sådan källa borde helt enkelt plockas bort utan ytterligare diskussion om deras inlägg har haft påverkan på debatten eller inte. Ainali diskussionbidrag 10 maj 2020 kl. 09.32 (CEST)[svara]

Smittspårning – intensivvårdsplatser[redigera wikitext]

@Tomastvivlaren: Jag flyttade det tillägg du gjorde om intensivvårdsplatser till hälsa och sjukvård. När du lade tillbaka det nu står samma info på två platser. Jag tycker inte att intensivvårdavdelning har särdeles mycket med smittspårning att göra, men det är oavsett onödigt att ha samma statistik på två platser. Vad gör att du tycker att den informationen passar bättre under smittspårning? Tanzania (diskussion) 29 mars 2020 kl. 23.15 (CEST)[svara]

Din ändring var bra. Jag märkte inte den förrän nu.Tomastvivlaren (diskussion) 30 mars 2020 kl. 01.12 (CEST)[svara]

Eftersom antalet döda redovisas ibland med flera dagars fördröjning och revideras så föreslår jag att vi går över till att redovisa veckodödlighet istället där trenden i antalet döda olika veckor kommer att tydligare visa trenden än staplar enskilda dagar med mycket stora osäkerheter.--Klostergårdaren (diskussion) 1 april 2020 kl. 14.41 (CEST)[svara]

Du tänker på stolpdiagrammet? Motsvarande diagram i enwp-artikeln uppdateras nästan dagligen, och det är snabbt att kopiera in det hit varje dag. Blir det inte av är det väl ett tecken på att diagrammet bör raderas från svwp. Huvudproblemet med diagrammet är att det inte har baserats på officiell statistik, utan på regionernas statistik. Det vore fantastiskt om någon ville åtgärda det på enwp.
Veckomedelvärden skulle visserligen ge mer stabilare värden men ger ytterligare eftersläpning. Ännu mer intressant vore löpande medelvärden, t.ex. av de senaste 3 dagarna, tror John Hopkins gör så i sin Covid19-statistik, men det är mer jobb eftersom det ger dagliga nya värden. Finns det någon källa som beräknar medelvärden just för Sverige? Någon kanske tycker det är egen forskning att göra egna medelvärdesbildningar och därför inte okej här. Jag tycker att skapande av ny typ av diagram bara är värt arbetet om det får acceptans att även läggas in i motsvarande enwp-artikel - eftersom där kommer det att underhållas mycket snabbare och mer korrekt än här, så kan vi kopiera hit det direkt.
Stolpdiagrammet över antal nya bekräftade fall per dag skulle också vara intressant att kopiera från enwp. Det är nämligen där vi först och tydligast kan komma att se en vändning - eftersom antal döda släpar efter ett par veckor. I kumulativa diagram och linlogdiagram är det svårt att se en vändning. Nackdelen är att Sverige byter teststrategi lite då och då, och då kan den siffran öka eller minska beroende på hur många vi testar. I artikeln om Europe visas ett tidsdiagram för hela Europa som uppdateras dagligen, men det är kumulativt och har linlog-skala, och då är det nästan omöjligt att se när vändningen kommer.
Ändå mer intressant vore att skapa ett nytt diagram över antal i intensivvård. Skulle de bli väldigt många samtidiga skulle vården överbelastas och folk dö pga brist på plats. Problemet är att den siffran är kumulativ, och inte visar antal nu pågående fall. Ingen myndighet registrerar när de blir utskrivna från intensivvård, vilket är märkligt. Tomastvivlaren (diskussion) 1 april 2020 kl. 18.32 (CEST)[svara]

Antalet patienter för närvarande på IVA[redigera wikitext]

Den befintliga källan tog bort tabellen som visade antalet patienter som för närvarande ligger på IVA, så den siffran är borttagen ur artikeln tillsvidare. Om någon har en källa för den aktuella siffran skulle det vara tacksamt. Heymid (bidrag) 9 april 2020 kl. 16.06 (CEST)[svara]

Coronakartan.se är inte en officiell källa, men visar antal IVA-vårdade per län, vilket man kan summera. Coronakartan.se har anklagats för att vara en icke tillförlitlig sajt eftersom den bygger på att en privatpersion sammanställer pressmeddelanden från regionerna, och har visat högre tal än folkhälsomyndigheten. Men Folkhälsomyndigheten har ofta dröjt flera veckor med att redovisa vissa dödsfall, och har till slut landat på liknande siffror som Coronakartan gjorde från början. Tomastvivlaren (diskussion) 9 april 2020 kl. 18.54 (CEST)[svara]
Jag mailade och fick svaret att siffran ifråga står i den översta grafen, vilket enligt min tolkning i så fall innebär 472. Men siffrorna där är konstant ökande dagligen utifrån staplarna i grafen. Heymid (bidrag) 9 april 2020 kl. 19.40 (CEST)[svara]
Den källan kanske är bättre eftersom alla avdelningar inte rapporterar dagligen in till icuregswe.org. Heymid (bidrag) 4 maj 2020 kl. 03.29 (CEST)[svara]

Botten av sidan är trasig[redigera wikitext]

Kan någon kolla vad som hänt? Någon oavslutad tabell? Heymid (bidrag) 22 april 2020 kl. 18.23 (CEST)[svara]

Det hade att göra med att IP-numret tog bort en clear-mall när hen bröt ut tabellen till en mall-sida. Det verkar vara åtgärdat nu, även om det skapade ett antal felaktiga källor. Tanzania (diskussion) 22 april 2020 kl. 21.47 (CEST)[svara]

daglig uppdatering?[redigera wikitext]

Det verkar inte som att kraften finns ännu att uppdatera siffrorna på daglig basis. Kanske bör vi överväga om vi ska avstyra allt som kräver daglig uppdatering, eftersom det så snabbt blir inaktuellt? Det finns väl lite som tyder på att smittan kommer att hejdas inom överskådlig framtid. Tanzania (diskussion) 28 april 2020 kl. 18.14 (CEST)[svara]

Det är i grunden en bra idé att nämna de siffrorna, men verkligheten är att det sannolikt är minst en halv miljon svenskar som redan smittats av covid-19. Det är inte förvånande att siffrorna ökar dagligen. Heymid (bidrag) 28 april 2020 kl. 19.01 (CEST)[svara]
Det går inte att hämta datan från wikidata på något vis? Jag är för dålig på wikidata, men den finns ju här. Tanzania (diskussion) 28 april 2020 kl. 19.28 (CEST)[svara]

Regionernas data[redigera wikitext]

Det verkar i historiken som att Blådjur och Macuser har olika syn på coronakartan.se ska förstås / värderas. Vore kanske bra med en diskussion om det här, istället för i versionshistoriken? Tanzania (diskussion) 29 april 2020 kl. 14.32 (CEST)[svara]

Coronakartan (dvs regionerna) har ofta fått rätt efter ett par veckor, när Folkhälsomyndigheten successivt har justerat upp sina siffror. Folkhälsomyndighetens siffror ger alltid intryck av att det var en topp för cirka två veckor sedan, men toppen flyttas successivt fram. Så jag röstar för att både Folkhälsomyndighetens och Coronakartans siffror presenteras precis som tidigare. Gärna med den förklaring som gavs då.Tomastvivlaren (diskussion) 29 april 2020 kl. 20.19 (CEST)[svara]
Jag ifrågasatte om en källa som försvaras med argumentet "Coronakartan (dvs regionerna) har ofta fått rätt efter ett par veckor" ska räknas som en pålitlig källa för Wikipedia. Enligt min åsikt bör "ofta fått rätt efter ett par veckor" sorteras i samma hög som "ibland rätt", "kanske rätt" och "enligt mina framtidsförutsägelser".Blådjur (diskussion) 3 maj 2020 kl. 22.41 (CEST)[svara]
Det du skriver inom citattecken är inte citat från artikeln. Osäker på vad det är du föreslår och ditt argument. Själv är jag förvånad över den låga standardavvikelsen hos folkhälsomyndighetens data. Tomastvivlaren (diskussion) 11 maj 2020 kl. 21.50 (CEST)[svara]

Rekommendationer i dåtid[redigera wikitext]

Varför är rekommendationerna skrivna i dåtid? Vad jag vet gäller dessa fortfarande, och det står att artikeln beskriver ett pågående skede. För som läsare kan man få uppfattningen att rekommendationerna är avskaffade. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 1 maj 2020 kl. 17.38 (CEST)[svara]

Kritikavsnitt[redigera wikitext]

Jag är mycket skeptisk till det avsnitt som lagts in av Vesterrog. Om vi ska ha ett sådant avsnitt bör det inte handla om kritiken som sådan, utan i så fall vara en väl avvägd skildring av den diskussion som har förts om hur utbrottet har hanterats. Jag vill inte göra de senaste ändringarna ogjorda för att undvika redigeringskrig, men skrivelser som "Denna politik är enligt dem baserad på marknadens primat. För att rädda ekonomin offrar man gamla och sjuka. Uppbyggnaden av den svenska välfärdsstaten hade starka inslag av rashygien och det är ett sådant tänkande som nu fått dominera den svenska follkhälsopolitiken." tycker jag inte duger i en encyklopedi. Det måste i så fall skrivas om så att det förtydligas vilka de två socialantrpologerna är som tycker detta, varför de tycker detta, och varför deras åsikt – i den flora av akademiker som uttalat sig – är särskilt relevant i mängden. Det är tämligen starka ord som används, vilket gör behovet av kontext och relevans än viktigare.

Jag tycker inte heller ett kritikavsnitt ska handla om en ensidigt negativ bild av något, det är inte encyklopediskt. I så fall bör den offentliga diskussionen i sin helhet skildras. Nuvarande skrivelser är icke-encyklopediska. Tanzania (diskussion) 9 maj 2020 kl. 15.41 (CEST)[svara]

Raderade det. Det är vinklat och hör som sagt inte hemma på Wikipedia. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 9 maj 2020 kl. 19.44 (CEST)[svara]
Medhåll med ovanstående. BiblioteKarin (diskussion) 9 maj 2020 kl. 22.15 (CEST)[svara]
Farligt att radera kritisk forskning, även om referatet kändes överdrivet tendentiöst. Just nu förklarar och försvarar denna wp-artikel den svenska hanteringen, därför att svensk media och stor del av den svenska läkarkåren gör det, men utomlands tycker dom ofta att deras modeller är bättre. Vi kan inte veta om den svenska modellen kommer att anses vara lyckad eller om om vårt försvar kommer att framstå som naivt om några år när vi har sett de slutliga dödstalen. Ett balanserat debattavsnitt är därför väldigt viktigt - främst med internationella epidemiologers omdömen om den svenska covid-hanteringen. Enwp har ett litet debattavsnitt som skulle kunna översättas, mest med svenska synpunkter. De båda källorna i det raderade kritikavsnittet känns välskrivna och är författade av forskare, dock inte epidemiloger. Aljazerakällan är skriven av internationella forskare [1] och guardiankällan av en svensk [2] Tomastvivlaren (diskussion) 9 maj 2020 kl. 23.40 (CEST)[svara]
  1. ^ Vito Laterza & Louis Philippe Romer, "Coronavirus, herd immunity and the eugenics of the market." al-Jazeera 14 Apr 2020 2020-05-09.
  2. ^ Gina Gustavsson, "Has Sweden's coronavirus strategy played into the hands of nationalists?" Guardian 1 May 2020. 2020-05-09.
  3. Kritikavsnitt ska helst undvikas och om det är nödvändigt ska det avspegla alla åsikter och kritik ska bemötas med neutrala källor. Här var det tydligt att någon bara ville framföra sina politiska värderingar. Wikipedia är ingen politisk debattsida. Alla forskare tycker verkligen inte likadant i frågan. Någon kan alltså välja forskare, personer och källor som bara förmedlar en åsikt eller rent av förtal, vilket inte är godtagbart på Wikipedia. Antingen avstår man helt från debatt i artikeln, eller så skriver man om både det positiva och det negativa och helst väger in det i annan text. Jag har själv sett många utländska nyhetsreportage som antingen varit vinklade eller gått ut med felaktiga uppgifter om Sverige. Dessutom ska man ha i medvetande att det inte är över och att ingen forskare i världen kan veta säkert vad som kommer hända eller när det är över. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 10 maj 2020 kl. 01.38 (CEST)[svara]
    Kontrollera gärna om ni håller med essän wp:kritik. Tomastvivlaren (diskussion) 10 maj 2020 kl. 11.16 (CEST)[svara]
    De senaste redigeringarna där är utförda av dig enligt dina åsikter. Det är inte som att jag håller med dig mer eller mindre bara för att du skrivit där också. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 10 maj 2020 kl. 14.07 (CEST)[svara]
    Stor del av wp:kritik är skriven av mig, och jag putsade på den idag också bl.a. för att få med lite av vad jag uppfattar som din syn. För många år sedan förbjöd den essän kritikavsnitt helt, innan jag omarbetade den. Ingen har protesterat mot det hittills. Tomastvivlaren (diskussion) 10 maj 2020 kl. 14.55 (CEST)[svara]
    I något skede föreslogs en rubrik om den offentliga diskussionen, snarare än med rubriken kritik. Det är ett bättre tillvägagångssätt, om något sådant absolut ska vara med. Om Tomastvivlaren har rätt i att artikeln i dagsläget försvarar den svenska hanteringen är det såklart problematiskt. Ansatsen från de flesta hittills har väl varit att försöka referera utbrottets spridning och effekter, utan någon slutsats eller värdering? Tanzania (diskussion) 11 maj 2020 kl. 09.11 (CEST)[svara]

    Hela artikeln är en ensidig apologi för den svenska coronastrategin. I många wikipediaartiklar finns det kritik, som sällan är balanserad utan tar upp det som framkommit. Att den av mig refererade kritiken gör att kritikavsnittet känns obalanserad, beror ju på att ingen av alla tidigare skribenter gjort annat än att kritiklöst refererat myndigheternas pressrealser. Behåll de två kritiska skribenterna, sätt för all del in en tag, men sen kan andra fylla på. Som det nu är ser det ut som censur och inget annat. Svenska WP skall inte vara ett språkrör för regeringen och FHM. Vesterrog (diskussion) 15 maj 2020 kl. 18.20 (CEST)[svara]

    Kan inte du göra ett nytt försök till ett kortare referat? Tyskar tenderar som vanligt att vara imponerade av den svenska modellen, så det går att hitta positiva källor också.Tomastvivlaren (diskussion) 15 maj 2020 kl. 18.58 (CEST)[svara]
    Är det inte lite väl tidigt att avgöra vad som är vinklat? 62 osv (diskussion) 15 maj 2020 kl. 19.08 (CEST)[svara]
    Det är alldeles för tidigt. Alldeles för mycket clickbaits. Det handlar inte om att vara språkrör, men myndugheternas rekommendationer just nu definierar pandemin i Sverige, om bussarna går, om krogen är öppen om det är OK att gå till jobbet, om det är OK att gå ut, om det är OK att besöka mormor. Kritiken talar om att den är felaktig eller förståndig utifrån andra modeller. De kanske påverkar myndigheterna indirekt, men dels vet vi inte det. Och vi vet inte om analyserna har något värde. När pandemin är över kommer det finnas källor som gör detta. Annars ska Wikipedia gissa vilken kritik som har bäring, vilken som har missförstått, och vilken som är virrpannor. Som alltid under pågående kriser: Sitt still i båten på Wikipedia.--LittleGun (diskussion) 15 maj 2020 kl. 19.19 (CEST)[svara]
    Som LittleGun och flertalet övriga. Wikipedia skrivs inte på en dag eller är någon kristallkula. Vi ska inte lägga oss i debatten med olika debattartiklar hit och dit. (Jag har ju ett egetprojekt att försöka rensa ut sådant på wp för mycket är bara privata åsikter som ej hör hemma här. Därför:jämför ej med andra artiklar som inte bevakas av så många). Vi skall kallt visa vad som gjorts. Inget annat. Efteråt kan vi skriva en historik om hur strategin togs emot. Kritiserades. Kritiken förändrades och förändrades igen. Trumps beröm och påhopp (för den svajar) mm... men vi måste veta resultatet först. Januari 2021 vet vi mer om dödstal och så. Men, gör gärna en undersida och spara tänkbar användbar kritik där. Länkar och påbörja skriva vad som kan vara värt ha med senare. Då kan vi snabbt hitta tillbaka i tiden när det skrivs. Adville (diskussion) 16 maj 2020 kl. 11.10 (CEST)[svara]
    Jag kan tänka mig ett avsnitt som refererar till analyser av den offentliga diskussionen, om avsnittet redan skrivs så beständigt som möjligt. De försök som har gjrots har refererat till debattinlägg, och skulle vi försöka göra en avvägning mellan vilka debattinlägg som är relevanta eller inte öppnar vi upp pandoras ask. En möjlighet, om det är väldigt viktigt med ett avsnitt om den offentliga diskussionen just nu, är att här (på diskussionssidan) samla exempel på bra analyser och sammanställningar av den offentliga diskussionen, så kan vi gemensamt försöka bygga något mer beständigt. Innan dess är jag mycket tveksam till ett liknande inlägg. Men jag förstår också att jag är en av de som Vesterrog lyfter upp som partiska i den här diskussionen. Tanzania (diskussion) 16 maj 2020 kl. 11.55 (CEST)[svara]
    Det går att säga att det är vinklat när det inte avspeglar det som har bekräftats. Exempelvis när utländska medier rapporterar att allt är som vanligt i Sverige, trots att det har vidtagits åtgärder och finns statistik på förändringar. Eller när de talar om Stockholm som om det vore hela Sverige. Det finns även "fuljournalistik" där de enbart visar upp folksamlingar och bara tar med intervjuer med personer som tycker likadant, inte har några belägg för sina uttalanden och inte är representativa för majoriteten. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 16 maj 2020 kl. 14.01 (CEST)[svara]

    Parallell diskussion hitflyttad från Bybrunnen[redigera wikitext]

    Att under pågående skede ha med kritikavsnitt, där braskande rubriker söker clickbaits, är för tidigt. Wikipedia är ingen nyhetstjänst. Poängen att upprepa myndighetskällor, är ju att de är de källorna som faktiskt påverkar skeendet. Sen när det är över och alla slutar titta i kristallkulor och faktiskt gör analyser på verkligt resultat av myndigheternas agerande. Då kan vi skriva om de analyserna.--LittleGun (diskussion) 15 maj 2020 kl. 19.10 (CEST)[svara]
    Vi är överhuvud taget skeptiska mot kritikavsnitt. Vårt fokus är att beskriva Vad något är, inte om det är bra eller dåligt. Och som LittleGun skriver - i ett pågående skede är det direkt olämpligt.Yger (diskussion) 15 maj 2020 kl. 19.27 (CEST)[svara]
    User:Yger ingen har haft invändningar mot att jag för ca 8 år sedan tog bort förslaget om totalförbud mot debatt/kontrovers/kritikavsnitt ur essän wp:kritik. Tvärtom är kritikavsnitt inte ovanligt i guldstjärnamärkta artiklar. Ge gärna synpunkter på essän. Tomastvivlaren (diskussion) 17 maj 2020 kl. 16.53 (CEST)[svara]
    Jag skrev alldeles förenklat härovan. Kritik i form av gnäll ser jag inte som OK. Genomtänkt kritik som ifrågasätter de centrala teserna i artikeln är OK. Yger (diskussion) 17 maj 2020 kl. 17.39 (CEST)[svara]
    Bra. Välgrundad kritik är viktig, särskilt när det finns en risk att svwp tar parti för svenska synsätt och mot andra modeller.Tomastvivlaren (diskussion) 17 maj 2020 kl. 17.46 (CEST)[svara]
    Som ovanstående... Dessutom – de synpunter som refererades i kritikavsnittet är knappast representativa för diskussionen/kritiken om den svenska coronahanteringen. Ett obalanserad urval som ger POV- och relevansproblem, alltså. Janders (diskussion) 15 maj 2020 kl. 21.43 (CEST)[svara]
    Ja, i första hand skall vi beskriva det faktiska skeendet. Diskussionen kring det är lättare att skriva då andra hunnit analysera den. Däremot är det problematiskt att begränsa sig till myndighetskällor då det gäller en kontroversiell politik. Myndigheternas roll är inte att kritisera politiken och de kan tendera att försvara det de gör snarare än att ge en neutral bild. Vi behöver alltså oberoende källor och tung kritik måste noteras – men en källa som analyserar kritiken är mycket bättre än egentliga debattinlägg. --LPfi (diskussion) 16 maj 2020 kl. 09.48 (CEST)[svara]
    Det har förekommit kritik, det går inte att förneka. Mycket av kritiken har dock varit dåligt underbyggd och bygger på känslor snarare än forskning. Det tycker jag att vi kan skriva i artikeln. /ℇsquilo 17 maj 2020 kl. 14.48 (CEST)[svara]
    De båda raderade källorna är skrivna av forskare, dock inte inom epidemiologi. Är det inget i en:COVID-19_pandemic_in_Sweden#Debate_and_criticism som skulle passa på svwp? Tomastvivlaren (diskussion) 17 maj 2020 kl. 16.53 (CEST)[svara]
    Deras avsnitt är väl ganska bra. Min oro är att vi i dagsläget inte lyckas hålla de få artiklar vi har uppdaterade, med det innehåll de har. Med ytterligare delar, med rörlig information, kommer än mer fakta bli utdaterad. Tanzania (diskussion) 17 maj 2020 kl. 22.07 (CEST)[svara]
    Sanningar blandas med irrelevanta eller vilseledande påståenden där. Att sjukvården är ansträngd är sant, men det är inte typiskt för Sverige (vilket det lätt uppfattas som). Att det är kaos måste väl ses som en överdrift eftersom det kan tolkas som att det inte fungerar eller att personal inte vet vad de gör. Exempelvis är intensivvårdsplatserna inte överfulla. Dessutom organiseras det om och kan ofta skapas fler intensivvårdsplatser vid behov. Därför kan sjukvården klara av det även om enskilda sjukhus är överbelastade. Även andra delar av det svenska samhället fungerar på liknande sätt.
    Att det skulle råda brist på öppenhet från Sveriges sida är inget som jag har hört något om vare sig i webbintervjuer eller i det generella nyhetsflödet. Enda hänvisningen är till en debattartikel som inte anges. "Dessutom uppgav Tegnell att antalet dödsfall som presenteras i den publicerade artikeln är felaktigt, särskilt vad gäller det specifika antalet dödsfall per dag.". Det kan missuppfattas som en undanflykt från Tegnell när det inte förklaras varför. Han har vid upprepade tillfällen sagt i massmedia att det är en eftersläpning vid helgerna eftersom det av naturliga skäl inte rapporteras lika flitigt då. Därför kan det rapporteras exempelvis 8 avlidna en dag och ca 200 nästa, men många har inte förstått det och istället tolkat det som att det skulle vara 200 som avlidit under en enda dag och en tillika en kraftig ökning när det i själva verket kan vara oförändrat eller en minskning. Troligtvis har det med det att göra (jag har inte läst debattartikeln). Det skulle också kunna vara andra anledningar.
    Vad man måste förstå är alltså att siffrorna i statistiken inte är exakta eller helt jämförbara. Ingen vet det exakta antalet eftersom inte hela befolkningen testats. Man kan ha viruset utan att man får synliga symptom, så även om alla med symptom testas finns det fortfarande ett stort mörkertal. Det som statistiken anger är bara bekräftade fall, alltså det lägsta antalet kända faktiska. Ju fler personer som ett land testar, desto högre lär antalet bli, särskilt i befolkade länder. Det går inte att dra många slutsatser enbart utifrån den generella statistiken, som att höga dödstal skulle bero på utebliven karantän. Precis som att man inte kan säga att ett land som inte testat några har klarat sig undan. Skillnaderna mellan länder är också små sett till andel. Promille hit och promille dit. Det stora problemet med smittan är inte risken att dö (även om det märks av i den totala dödsstatistiken på senare år), utan hur det påverkar samhället och relationer, samt hur lite experterna vet säkert. Runt 0,33 miljoner i världen har hittills avlidit av smittan, på ungefär ett halvår. Det är ungefär lika många som invånarna i Malmö. Enligt Världens Historia dog uppskattningsvis ca 25 till 40 miljoner av digerdöden på fem år, vilket hade motsvarat ca 230 till 350 miljoner av dagens befolkning. Även om siffrorna är ungefärliga kan man få ett vidare perspektiv på dödligheten. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 21 maj 2020 kl. 17.29 (CEST)[svara]

    Jämförelser med nordiska grannländer[redigera wikitext]

    Istället för kritikavsnitt kunde artikeln innehålla en kortfattad redogörelse för utfallet i Sverige jämfört med grannländerna Norge, Danmark och Finland. T ex Finska YLE hade denna artikel i April. YLE har en artikel på löpande basis med. TusenOrd (diskussion) 22 maj 2020 kl. 16.40 (CEST)[svara]

    Det är bara siffror som man inte kan dra några slutsatser av i nuläget. Sverige har höga dödstal, det kan konstateras även av svenska experter och myndigheter, men det är inte klarlagt varför eller exakta siffror (på grund av stora mörkertal). Åsikter om jämförelser och kritik kan förekomma, men det finns ingen grund för det. Exempelvis är det många som inte är neutrala, utan försöker framhäva att Sveriges höga dödstal beror på utebliven karantän eller att svenskar i sig skulle utgöra en större risk. Det är bara spekulation och lösa åsikter. Det kan också slå ojämnt när man generaliserar, då man exempelvis vet att smittan främst är centrerad till storstäderna i Sverige. Och ska man ha fortlöpande kritik mot Sverige måste man också ha fortlöpande beröm om Sverige och svaren från svenska myndigheter och experter för att det ska bli neutralt. Det låter som att det kan bli ett långt debattavsnitt och det talar för att det är bättre att avvakta tills det finns mer belägg för alla lösa teorier och man kan sammanfatta det. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 23 maj 2020 kl. 13.54 (CEST)[svara]
    En jämförelse med Danmark finns redan.Tomastvivlaren (diskussion) 23 maj 2020 kl. 14.17 (CEST)[svara]
    Trots att det inte går att göra sådana på ett korrekt sätt och särskilt inte dra slutsatser. Den vinklade eller inte fullständigt bemötta kritiken finns kvar i artikeln efter att kritikavsnittet försvann, men den är insprängd i annan text. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 23 maj 2020 kl. 17.50 (CEST)[svara]
    Artikeln känns Sverige-kritisk. Formuleringarna är olika starka beroende på om det talas om Sverige i positivt eller negativt sammanhang. Det som handlar om Sverige i positiv bemärkelse eller varför det inte går att dra slutsatser av statistiken är förminskat. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 23 maj 2020 kl. 18.02 (CEST)[svara]

    ──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Att kväva Sverigekritik är möjligen regeringens och ambassadörernas uppgift, inte svenskspråkiga Wikipedias. Aftonbladet har i den länkade artikeln i sin tur länkar till t ex France24 (fransk public service) och svWP ska beskriva Sverige ur ett globalt perspektiv. Således är det POV att helt enkelt radera utländska källor bara för att de är kritiska. TusenOrd (diskussion) 3 juni 2020 kl. 08.26 (CEST)[svara]

    Försvunna nyhetssändningar som källa[redigera wikitext]

    Nyhetssändningar ligger kvar på Play ett tag, och försvinner sen. Kan detta verkligen anses vara verifierbara källor? --Hjordmån (diskussion) 16 maj 2020 kl. 20.48 (CEST)[svara]

    Ja. Även om de inte längre finns online så finns de i SVT:s arkiv och kan begäras ut. Verifierar är inte samma sak som online. /ℇsquilo 17 maj 2020 kl. 14.42 (CEST)[svara]
    Verifierbar, men under begränsad tid. Det nämns i Wikipedia:Källhänvisningar: "Radio- och tv-program, till exempel nyhetsrapportering, kan hanteras på ungefär samma sätt som tidningsartiklar. De är ofta inte tillgängliga för allmänheten mer än en viss tid efter att de sänts, och det är inte säkert att allt material som sänts finns arkiverat eller går att beställa. Källor som inte går att kontrollera i efterhand är inte särskilt användbara.". Man måste vara forskare, universitetsstudent eller journalist, befinna sig i Sverige och registrera sig för att få tillgång till arkivet, som jag uppfattar SVT:s info. SVT:s öppna arkiv har också begränsningar. Vissa program går även att beställa som privatperson, men det kostar minst 750 kronor. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 21 maj 2020 kl. 18.06 (CEST)[svara]
    Mycket av den här artikeln bygger på färska källor. Det är såklart inte långsiktigt bra. Det behöver nog i allmänhet ske en successiv övergång till mer tillförlitliga och konstanta källor. Tanzania (diskussion) 21 maj 2020 kl. 18.56 (CEST)[svara]

    Kritik bemöts inte[redigera wikitext]

    Även om det i nuläget inte finns ett kritikavsnitt, så förekommer det ändå kritik. Den är källbelagd men bemöts inte. Dessutom luddigt formulerad, där det inte tydligt framgår vem som har framfört den. "I april konstaterade både politiker och myndigheter att Sverige hade misslyckats med att skydda landets äldreboenden från smittan.". Vilka är politikerna och myndigheterna? Vad är svaret från ansvariga? Vad gör man eller har man gjort för att förbättra situationen? Det måste framgå. Artikeln är inte en klottervägg där man bara kan framföra kritik lite som man vill bara man har källa.

    Dessutom har jag vid två tillfällen raderat vinklad och källös kritik från den här artikeln. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 23 maj 2020 kl. 14.03 (CEST)[svara]

    Om du kikar i källorna kommer denna "kritik" från huvudansvariga själva, dvs statsministern och statsepidemiologen. Behöver den bemötas?Tomastvivlaren (diskussion) 23 maj 2020 kl. 14.14 (CEST)[svara]
    Det ska framgå i artikeltexten vilka som framfört kritik och när den är framfördes. All kritik ska bemötas när det går, det är krav. Man får aldrig bara presentera en parts åsikter eller framställa åsikter som fakta eller enskilda personers åsikter som kollektiva åsikter. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 23 maj 2020 kl. 17.39 (CEST)[svara]
    Det är väldigt mycket som är dystert om Sverige, oavsett vilket avsnitt man läser. Jag tycker inte att det speglar verkligheten. Läser man artikeln får man en sammantagen bild av att nästan alla hatar Sverige, att det är ett land som klarat sig sämst i världen, att svenskar dör som flugor, att sjukvården har brister och inte kan ta hand om sjuka. Varför vill ni ge en sådan onyanserad bild på svenskspråkiga Wikipedia? Det är sorgligt att vi ska ge sken av att det är ett land som är i djupare kris än alla andra länder.
    Att Sverige har uppmärksammats mer än andra många andra länder beror förstås främst på att landet har valt en egen strategi. Om Sverige ligger högt i rapporterade dödstal ligger man mycket bättre till sett till bekräftade fall per capita, men det nämns väl förstås inte. Sverige är också ett av Europas största länder till yta.
    Inom sjukvården finns lediga intensivvårdsplatser, men istället talar artikeln om att platserna är få i förhållande till andra länder. Många insatser har gjorts i Sverige för att minimera att samhället stängs ned, att folk inte sparkas och hamnar i misär och fattigdom, att många kan leva bra hemifrån utan att det innebär onödiga risker. Istället talas det bara om problem i samhället. Det står om rekordras på Stockholmsbörsen, men inget om att börserna rasade kraftigt i andra länder också. Förmodligen skrivs det inget om återhämtning heller. Det blir så vinklat när Sverige-artikeln bara används för att lista allt negativt som hänt utan att sätta det i ett sammanhang eller tala om det positiva på samma sätt. En läsare som inte är insatt får lätt bilden av att Sverige är hårdare drabbat än andra. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 23 maj 2020 kl. 20.16 (CEST)[svara]
    Nja, man kan diskutera om Sverige är bätte än andra på att testa befolkningen. Däremot borde artikeln ta upp att Sverige har bättre statistik över antal döda i äldrevården, även om statistiken tycks släpa efter cirka 3 veckor. Dödligheten har ökat i andra länder i annat än covid-19, kanske pga att nedstängningen har fått negativa effekter i de länderna.
    Det viktiga vi skulle behöva få fram är att Sverige hitttills har lyckats med sitt ena mål, nämligen att undvika att smittspridningen går så snabbt att sjukvården blir överbelastad - antal samtidigt vårdade har ännu inte passerat kapaciteten, på det vis som skedde i Italien. Nån som har sett en bra källa där? Det andra målet, att skydda äldre, har Sverige inte lyckats med, vilket vi har källor för, och det är viktigt att det får stå kvar. Bör artikeln ändå tydligare få fram att det inte är ett mål för mydnigheter att få ned smittspridningen och dödligheten på kort sikt mer än att sjukvården inte överbelastas? Att uppnå flockimmunitet tidigt var inget officiellt mål, men de kritiska forskarna tolkar det som ett är ett mål. Vi har ännu inte nått flockimmunitet, och kan därför drabbas hårt i höst. Nu när immuniteten i Stockholms befolkning har testats skulle det vara intressant att jämföra med läget i andra länder.
    Sveriges och västeuropas snabba smittspridningn kan bero på att vi är rika och reser mycket, till skillnad från tex östereuropeerna. Det perspektivet har inte tagits upp. VI borde också nämna att det beror på att vi inte har stängt ned samhället lika hårt som tex Kina.
    Bra att ni har tagit bort dåligt källbelgad kritik och för lång kritik. Men om någon lägger in kort välgrundad kritik från forskare bör den inte raderas. Det finns många både svenska och utländska forskare som har uttalat sig om Sverige. Man kan ha en enstaka mening om att flera internationella och svenska forskare har ifrågasatt den svenska modellen, och ha många fotnoter som stöd för den meningen. Fotnoterna kan visa forskarnas namn och titel. Finns det forskare som försvarar den svenska modellen? Då kan man nämna dem lika kort också. Finns det ingen balans mellan antal kritiska forskare och antal försvarare ska inte Wikipedia balansera dem. Wikipedia har inte i uppdrag att försvara Sverige i alla lägen.Tomastvivlaren (diskussion) 24 maj 2020 kl. 15.07 (CEST)[svara]
    Det talas oftare om strategier och åtgärder snarare än mål. Det är ingen tävling. Även om kritiken är välgrundad är det inte tillräckligt, eftersom den måste vara neutralt formulerad och bemött i artikeln också. Båda sidors argument ska också presenteras på ett jämförbart eller likvärdigt sätt. Vi får inte skapa en artikel som enbart baseras på forskare och andra som är negativt inställda till Sverige och svenskars misslyckanden. För varje gång något kritiskt nämns måste vi även ta med forskare och andra som är positivt inställda eller ett bemötande. Och debatten bör inte ta upp för stor plats, men eftersom det är så mycket kritik som måste bemötas och ännu i ett tidigt skede i pandemin finns risk att artikeln kommer svämma över av debatt.
    Man får inte göra som det var gjort tidigare och snedvrida verkligheten genom att bara plocka ut det sämsta från statistiken, bara de värsta problemen i samhället och inom sjukvården, bara regeringens och FHM:s misslyckanden. Vi kan inte skriva "forskare och politiker anser", eftersom det då framstår som att alla forskare och politiker tycker likadant. Det kan inte bara beskrivas som att Sverige har gått emot världen, misslyckats och fått kritik för det. Då är det inte neutralt för fem öre. Man behöver skriva att Sverige har en egen strategi, förklara varför och därefter eventuellt vad som gått bra och dåligt, beröm och kritik.
    När man skriver om åtgärder, beslut och annat behöver man förklara varför. Det stod inte förklarat varför Sverige hade valt sin strategi eller fördelarna med den, utan bara nackdelarna. Uppgifter ska vara tidlösa. Det ska inte presenteras som att statistik kommer hålla i sig i all framtid eller tills vidare. Samma sak med åsikter och annat. Är det misstag behöver det förklaras orsaker eller vad som gjorts för att rätta till dem och uppdateras kontinuerligt med hur det går, eftersom misstag inte behöver vara för evigt. Mycket hade inte följts upp och därför förekom det vilseledande uppgifter eller rent av felaktigheter.
    Skulle man inte få skriva något positivt om Sverige på Wikipedia? Varför inte då i så fall? Wikipedia är en neutral encyklopedi så det är vår skyldighet att skriva neutralt och redogöra för olika relevanta åsikter. Alla forskare är inte kritiska, så om du lägger in några kritiska kan du väl samtidigt lägga in några positiva på samma sätt. Jag tror att vi behöver fler som bidrar till att förbättra den här artikeln. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 24 maj 2020 kl. 18.55 (CEST)[svara]
    Nej, jag gav ju exempel på positiva saker som borde framgå. Men det är feltänkt att vi måste pressa fram en positiv grej för varje negativ, eller tvärtom. Sanningen är inget nollsummespel, och inte heller neutralitetskravet. Tomastvivlaren (diskussion) 24 maj 2020 kl. 22.22 (CEST)[svara]
    Jag håller med Kyllo om att en del av det som har skrivits är tendentiöst eller partiskt. Mycket har också allt för kraftig slagsida åt nyhetsskildring, snarare än encyklopediskt arbete. Jag tycker ändå att det är överdrivet med en åtgärdsmall. Det känns mest som en markering att en användare inte håller med, än en faktisk realitet. Jag skulle önska att vi kan diskutera enskilda problem här istället, snarare än att märka hela artikeln som ifrågasatt eller partisk. Tanzania (diskussion) 25 maj 2020 kl. 14.01 (CEST)[svara]
    Tomastvivlaren, men det är inte som att man kan plocka ut vad man personligen vill ha med eller det mindre väsentliga av det positiva hela tiden. Exempelvis att sjukvården klarat sig bättre än väntat kan vara sant, men det säger inte så mycket i sig och det avspeglar inte direkt vad som hänt och har uppmärksammats i det stora hela. Tanzania, hela artikeln är det inte och det kanske kan förtydligas i motiveringen, men mallen vittnar om att det finns brister och pågår en diskussion. När bristerna är åtgärdade kan mallen raderas. Jag tycker att nyhetsskildring inte är något dåligt eller felaktigt i sig. Nyheterna skildrar fakta och debatt. Mycket av det är encyklopediskt. Problemet är att vissa nyheter går ut med felaktiga uppgifter, drar egna slutsatser som det inte finns belägg för eller startar debatt själva i syfte att provocera eller ge en partisk bild.
    I artikeln tycker jag helt klart att de stora bristerna är fokuset och att den fortfarande är tämligen partisk. Sedan beskrivs en del som att det är över och inte aktuellt längre, fastän vi är mitt uppe i pandemin. Det har ändrats till märkliga formuleringar. "Modell" är en ram för vetenskapligt arbete. "Bedrev en modell" blir fel. Den är dessutom fortfarande är aktuell i högsta grad. Kan Sverige verkligen vara en modell? Det är väl i så fall Sveriges modell eller modellen i Sverige. Börjar låta som vissa utländska nyhetstjänsters personifiering av Sverige: "Sweden says...".
    Frågan är också hur mycket debatt det ska vara. Har man med mycket kritik är det också mycket som ska bemötas. Skrivs det väldigt mycket om dödsfallen måste det också skrivas väldigt mycket om smittade, återhämtade etc. Skrivs det mycket om detaljer som inte är så relevanta måste mer relevanta grunduppgifter tillföras i högre grad. Jag skulle nog inte ha något emot om artikeln skrevs om från grunden enligt en plan för att artikeln ska bli neutral, relevant och avvägd. Då kan man presentera beröm och kritik eller olika åsikter på samma sätt, ta upp det i kronologisk ordning (vilket gör det lätt att bygga vidare vid uppdateringar), börja med bakgrunden för att sedan gå på händelseutveckling, framsteg och eventuell framtid. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 25 maj 2020 kl. 19.29 (CEST)[svara]
    Det är nog jag som med stöd av några andra har försökt skriva i perfekt. Min inställning har varit att det är bättre att skriva encyklopediskt i imperfekt eller perfekt än att skriva i presens, givet hur snabbt information blir inaktuell. Med tanke på hur få som är involverade ser jag en stor risk i presensformuleringar. Jag är beredd att böja mig om konsensus är annorledes.
    Du får gärna presentera en plan för omarbete från grunden. Däremot får jag en känsla av dina ändringar och dina kommentarer att du är partisk åt andra hållet. Det viktiga är såklart att försöka skildra helheten, utan slagsida åt vare sig positiv eller negativ kritik eller skildring. Tanzania (diskussion) 26 maj 2020 kl. 09.13 (CEST)[svara]
    Jag tycker det är utmärkt att skriva i imperfekt av de skäl som Tanzania nämner, och för att det tenderar att göra texten mindre nyhetsaktig redan i skrivande stund. --AHA (diskussion) 26 maj 2020 kl. 09.47 (CEST)[svara]
    TanzaniaTack så hemskt mycket för den passningen. Egentligen bryr jag mig inte ett smack om artikeln eller ämnet och det är en tillfällighet att jag hade vägarna förbi, men jag anser att bland det viktigaste på Wikipedia är just att uppgifter är korrekta, att det är neutralt och att det går att förstå vad som står. Jag har väldigt svårt att acceptera propaganda och partiska artiklar som en del av en neutral encyklopedi. Har man en våg och den ena vågskålen tynger mer kan man aldrig skapa jämvikt genom att tillföra lika tungt i båda vågskålarna, inte heller genom att tillföra mer i den som redan tynger mer. Det behöver man inte vara någon forskare för att förstå. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 26 maj 2020 kl. 17.45 (CEST)[svara]
    AHA Det blir direkt felaktigt (vilket är värre), eftersom det framstår som att det har varit och inte längre är gällande. Jag har väldigt svårt att tro att det är något som eftersträvas på Wikipedia. Om du inte är nöjd med formuleringar kan du väl omformulera det utan att det blir förvrängt. Exempelvis skriv ut datum "Den X beslutade Y att..." eller "från och med..." eller liknande så att det framgår att det fortfarande är aktuellt. Det är så vi brukar skriva på Wikipedia. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 26 maj 2020 kl. 17.45 (CEST)[svara]
    @Kyllo: Ber om ursäkt om du tog illa vid. Jag var allvarlig med att jag gärna skulle se en plan för omarbete från grunden. Artikeln lider helt klart av att den skapas ad hoc ur ett pågående skeende. Det är svårt att hålla texten balanserad, uppdaterad och korrekt. Att man ur ett sådant skeende kan behöva omarbeta efter ett tag är inte konstigt. Men jag håller inte med om att hela artikeln är partisk. Tanzania (diskussion) 26 maj 2020 kl. 22.18 (CEST)[svara]
    Avsnittet "Allmänna rekommendationer" beskriver inga händelser och ger inga datum, och förväntas vara giltigt ett bra tag till, men kan nu misstolkas som att rekommendationerna har upphört. I det fallet har Kyllo en poäng - då är det bra om man hittar vägar runt imperfekt. Pluskvamperfekt och passiva konstruktioner kan vara snäppet bättre. Tillägg som "under pandemin" indikerar också att råden gäller, eller "gick ut med rekommendationen" istället för "rekommenderade". Tomastvivlaren (diskussion) 27 maj 2020 kl. 11.15 (CEST)[svara]
    Har försökt uppdatera på så vis. Tanzania (diskussion) 27 maj 2020 kl. 12.03 (CEST)[svara]
    Bra.
    Om man inte gillar exempelvis att det står att Sverige inte stängde skidliftar förrän vid påsklovet kan jag förstå att man tar bort värderingen "förrän", men inte att man raderar uppgiften. Vi bör inte rensa källbelagd fakta utan att be om lov här eller åtminstone motivera i redigeringenskommentaren. Jag har försökt göra ingressen mer neutral nu (som jag uppfattar det), lyfta fram forskares debattinlägg och flytta ned diverse andra svenska tyckare.Tomastvivlaren (diskussion) 3 juni 2020 kl. 15.27 (CEST)[svara]

    Det förekommer faktafel, exempelvis kring hygienråden. Det är inte nya råd med anledning av pandemin, utan det är generella hygienråd som uppmärksammas särskilt i samband med pandemin. Se exempelvis artikeln om handhygien, eftersom ingen verkar tro mig och jag anklagas för att vinkla sanningen för första gången i min Wikipediahistoria. Däremot har det förstås tillkommit nya råd också, som distansering. Det förekommer fortfarande kritik som inte förklaras eller bemöts. Det är fokus på avlidna väldigt ofta. Jag räknade till att avlidna i Sverige per capita nämns 5 gånger, men bekräftade fall per capita nämns bara 1 gång och det är inte alls lika tydligt. Säg vad ni vill om mina synpunkter och uppgifter, men vem som helst som inte tror mig kan kontrollera det. Språket är bristfälligt på flera ställen. Datum saknas på sina ställen. Ibland står det skrivet i dåtid, fastän det fortfarande är aktuellt, ibland i nutid. Jag har inget egenintresse i att redigera artikeln, och tappade lusten efter påhoppet, men någon måste åtgärda det. Och jag bryr mig inte om någon annan med mer tillit gör det. Men ju mer kritik, faktafel och språkfel det blir, desto mer blir det att åtgärda. Det har inte heller blivit bättre bara för att någon plockade bort mallen i förtid, utan nog snarare värre. Tyvärr är det ju också svårt att redigera på grund av att det är en annan användare som redigerar hela tiden. Jag rensade bara bort vinklade och källösa uppgifter. De var uppmärkta med kb-mall, men eftersom det är ett ämne som ställer extra höga krav på källor ska det raderas direkt eller källbeläggas direkt. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 3 juni 2020 kl. 16.54 (CEST)[svara]

    (Redigeringskonflikt) Hej Kyllo. Såg din toppmall. Vad tänker du på med "överdrivet fokus på avlidna"? För några veckor sedan stod det mycket statistik i löptexten men den passar bättre i diagram och tabeller där historiken framgår. Statistik som inte hölls aktuell har tagits bort, men nu är gigantiska tabellen aktuell igen och har återinförts, men lagts längst ned. Tänker du på ingressen? Tidigare nämndes inte avlidna alls i ingressen vilket var olyckligt. Nu ger ingressen en mycket kort jämförelse med resten av Västeuropa, för att förklara Sveriges utveckling lite. Kan det vara så att du tycker att statistik kan uppfattas som kritik, och du menar (enligt min tolkning av inlägget ovan) att kritik bör undvikas? Någon expert sa att låga dödstal inte är ett mål för folkhälsomyndigheten, men då antar jag att han menar i det korta loppet. Det bör vara huvudmålet i det långa loppet och därför viktigt även i våra artiklar. I spanska sjukan kom de stora dödstalen under andra smittspridningsomgången, och drabbade många unga, därför att då orkade inte folk hålla sig isolerade längre. Det perspektivet bör vi ha.
    Vilken kritik är det som inte förklaras? I ingressen summeras att det finns synpunkter från experter, men jag tycker inte vi behöver redogöra för detaljerna. För mycket detaljfokus var problemet med det gamla kritikavsnittet. En av forskarna håller nog få med, men den diskussionen är inte särskilt intressant. Vilken kritik bemöts inte? Jag ska leta, men har du sett något bemötande av forskarnas kritik? Tomastvivlaren (diskussion) 3 juni 2020 kl. 17.12 (CEST)[svara]
    Jag har just skrivit ett inlägg där jag förklarat vad jag menar. Vem som helst som är neutral bör själv se bristerna. Och trots att jag redan från början har påtalat mycket har det inte åtgärdats. Jag tog det mest akuta, men anklagades för att vara partisk och sedan har det praktiskt taget inte gått att redigera artikeln eftersom det är någon annan som redigerar den gång på gång. Samtidigt har annat tillförts. Då har det tillkommit ytterligare brister, som jag nämnde. Och det är inte en mening eller liknande som är bristfällig. Inte hela artikeln heller, men en stor del. Jag är besviken över hur misskött artikeln är. Så här i efterhand kan jag ångra att jag kritiserade den engelskspråkiga versionen en aning, för den var mer neutral, innehöll färre faktafel eller vilseledande påståenden, bättre balanserad och hade färre språkfel. Är det inte bättre om fler får komma med synpunkter och redigera? Då kanske kvalitén kan höjas. En enskild användare har redigerat artikeln väldigt många gånger på kort tid (se artikelhistorik). /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 3 juni 2020 kl. 17.49 (CEST)[svara]
    När det skrivits om vilka områden som är mer utsatta ska det förstås även framgå vilka som klarat sig bättre, men det gör det inte. När det talas om vad som misslyckats ska det också talas om vad som lyckats i samband med det. Man får inte framställa det enbart som ett misslyckande när det inte är det. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 3 juni 2020 kl. 18.08 (CEST)[svara]
    Med det menar jag förstås att det ska vara relevant i sammanhanget. Inte specifikt att man måste söka djupt efter något positivt om själva misslyckandet. Och vad jag minns står det väldigt mycket om krav, regler och misslyckanden i artikeln nu, men väldigt lite om vad myndigheter och politiker gjort för positiva insatser för samhället, företagen och folket. Dessutom är jag kritisk till att många "råd" benämns "regler" i artikeln. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 3 juni 2020 kl. 18.19 (CEST)[svara]
    Tråkigt om du känner dig överkörd. Jag är den som har bidragit näst mest till denna artikel enligt Wikitrust/Wikipraise, främst i april och idag - men det ser ut så för att stuvade om lite, och ursprungligen skapade artikeln genom att kopiera hit texten från en annan artikel. Är det mina redigeringar idag du menar med "enskild användare"? Jag kan ta en paus från löptexten så att du kan ta dig an den. Kan nöja mig att redigera statistiken ett tag.
    Ditt sista stycke förstår jag och håller med. Fattade inte riktigt din svar på min fråga ovan. Ingressen talar både om uppfyllt och ouppfyllda mål, är inte det balans? Mitt länsdiagram och texten kring det beskriver både områden som det har gått bra för och mindre bra. Tomastvivlaren (diskussion) 3 juni 2020 kl. 18.37 (CEST)[svara]

    @Kyllo: Alla i den här artikeln gör sitt bästa för att försöka hålla den uppdaterad, korrekt och neutral. Jag tror att diskussionen blir lättare om man utgår ifrån det. Tanzania (diskussion) 5 juni 2020 kl. 13.07 (CEST)[svara]

    Jag tror mitt muttrande över raderad kritik och att jag återställde endel redigeringar bidrog till att Kyllo reagerade starkt. Ursäkta om jag uttryckte mig grinigt.
    Dock kan jag förklara hur jag tänker. Kyllo har en poäng i att vi ska vara försiktiga med kritik, men det gäller främst av individer eller grupper av människor. I vårt uppdrag (som social media och därmed del i tredje statsmakten) ingår tvärtom att återge experters granskande av myndigheter och regering, även om deras omdömen skulle komma att domineras av kritik. Dessutom bör vi vara bättre än svensk media på att inte inta ett nationalistiskt perspektiv, utan vi bör vara globala.
    Tack f.ö. för många bra redigeringar Tanzania mfl. Ser nu att du har minskat antalet gånger ordet "misslyckande" nämns i artikeln. Bra. Det var en av Kyllos invändningar (trots att det var citat av statsepidemiolgen himself.). Tomastvivlaren (diskussion) 5 juni 2020 kl. 19.48 (CEST)[svara]

    Vilka uppgifter är ifrågasatta?[redigera wikitext]

    • "Fortfarande överdrivet fokus på avlidna." Är det märkligt att det står en hel del om avlidna i en artikel om en pandemi? Det står väl tämligen mycket om annat också? Jag håller inte med om att fokus primärt eller överdrivet är på avlidna.
    • "Kritik förklaras inte och bemöts inte." Vilken kritik förklaras och bemöts inte?
    • Hygienråden: Källorna beskriver ju hur WHO och Folkhälsomyndigheten har rekommenderat god handhygien i samband med pandemin. Klart att det inte är nya råd, men de har uttryckts i samband med pandemin och det är vad som står. Det är således inget faktafel.
    • "Det är fokus på avlidna väldigt ofta. Jag räknade till att avlidna i Sverige per capita nämns 5 gånger, men bekräftade fall per capita nämns bara 1 gång och det är inte alls lika tydligt." En väldigt stor del av artikeln handlar inte om avlidna, utan om effekter på samhället, beredskap, rekommendationer och myndighetsåtgärder. Ordet "avlidna" hittar jag 3 gånger i löptexten.

    Det skulle vara bra med en mer konstruktiv diskussion. Det är mycket hårda ord men ganska få konkreta förbättringsförslag. Jag förstår inte riktigt vilka ytterligare faktauppgifter som fortfarande är ifrågasatta. Går det att få de som kvarstår i listform under den här rubriken? Tanzania (diskussion) 5 juni 2020 kl. 13.28 (CEST)[svara]

    Hej. Toppmallen har varit framme i två veckor nu utan att preciseras. Kraven bakom en toppmall måste vara så tydliga att man vet när den kan tas bort. Artikeln har ändrats en del sedan dess. Visst kan vi ta bort den nu? Bästa sättet att påverka artikelns inriktning är att själv leta fram bättre källor. Trevlig missommar förresten! @Kyllo: Tomastvivlaren (diskussion) 18 juni 2020 kl. 09.16 (CEST)[svara]

    Områden som behöver kompletteras[redigera wikitext]

    Just nu finns det ett inaktuellt avsnitt om testmetodik. Givet att en stor del av diskussionen under de senaste veckorna har handlat om testning skulle det avsnittet behöva utökas och uppdateras. Vilka bra källor finns det för ett sådant avsnitt?

    Bör vi också lägga till något om den coronakommission ska tillsättas? Tanzania (diskussion) 5 juni 2020 kl. 13.40 (CEST)[svara]

    Beräkningar av Tom Britton skulle vara intressanta, gällande svenskarnas eller Stockholmarnas möjlighet till flockimmunitet. Tror han säger att 40% måste ha varit smittade. Bra att du har fått in antalet i Stockholmsregionen som har utvecklat antikroppar, det är viktigt. Historisk statistik (dvs tabell/diagram snarare än löpande text) kring antalet skulle vara mer framtidssäkert, och samma sak kring antalet testade.Tomastvivlaren (diskussion) 5 juni 2020 kl. 20.23 (CEST)[svara]

    Erkände Tegnell något misslyckande?[redigera wikitext]

    Jag vill ifrågasätta följande formulering i avsnittet om äldrevård: "Dödsfallen på äldreboenden föranledde en stor debatt, och Folkhälsomyndigheten genom statsepidemiolog Anders Tegnell erkände 14 maj att man hade misslyckats med att skydda äldre från smittan". Som källa anges en DN-artikel med rubriken Anders Tegnell: Vi har misslyckats med att skydda våra äldre. Vår artikels formulering har två brister. Dels tolkas ordet vi som att det är Folkhälsomyndigheten som har misslyckats, dels tolkas rubriken och DN-artikel som att Tegnell, å Folkhälsomyndighetens vägnar, erkänner något. Det gör han inte. Han för ett allmänt resonemang som utmynnar i ..."Så det är inte ett misslyckande för strategin, men för vårt sätt att skydda våra äldre". "Vårt sätt" syftar då inte på just Folkhälsomyndigheten, utan på samhället i stort. Och det är inte Folkhälsomyndigheten, utan kommunerna och regionerna, som bär samhällets ansvar för att de som behöver omsorg och vård får det som de behöver. Jag tror att det är oerhört viktigt att artikeln hålls ren från den här typen av missförstånd/egna tolkningar, inte minst med tanke på den allt mer intensiva blame/shame-debatt som vi redan ser och som lär öka under sommaren. Janders (diskussion) 7 juni 2020 kl. 12.34 (CEST)[svara]

    PS. Jag ger mig inte på detta själv, delvis pga att hela materien är så komplex och mångfacetterad att jag bedömer det som omöjligt att producera/underhålla detta ämne med stöd av nyhetskällor mitt under detta akuta skeende. Ämnet är helt enkelt inte moget för en encyklopeiskt artikel. Janders (diskussion) 7 juni 2020 kl. 12.45 (CEST)[svara]
    Det kräver kritiskt läsande av många olika artiklar. Det gäller att var varsam med formuleringarna. Per W (diskussion) 7 juni 2020 kl. 20.29 (CEST)[svara]
    Janders analys är adekvat och artikeln bör ändras i denna riktning. Rubriker i tidningar är alltid vinklade och det gäller att läsa själva artikeln noggrant utan att färgas av rubriken. /Ascilto (diskussion) 8 juni 2020 kl. 12.49 (CEST)[svara]
    Detta är en mycket bra och rimlig invändning. Jag ser inte hur vi tillförlitligt kan skriva om meningen på ett bra vis och har sonika tagit bort hela meningen. Tanzania (diskussion) 8 juni 2020 kl. 13.18 (CEST)[svara]
    Det som menas är att han inte ansåg att misslyckandet berodde på strategin. Folkhälsomyndigheten är bara rådgivare och bär inte skulden för alla misslyckanden i pandemin. Ett misslyckande kan även bero på andra faktorer som att befolkningen slarvat med att följa råden, brist på skyddsutrustning, personalbrist, missförstånd etc. Jag har inte koll på exakta datum i huvudet, men det var och är väl till viss del osäkert vad misslyckandet berodde på. Därför ville de gå till botten med det och bland annat testa fler i dessa grupper. Tegnell anser inte att strategin är misslyckad i det stora hela, men har varit självkritisk också. Uttalat något om att strategin borde varit något striktare (förmodligen med något annat ordval) men inte lika strikt som andra länders, och dels att alla borde agerat snabbare i början av pandemin. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 8 juni 2020 kl. 16.25 (CEST)[svara]
    Vissa menar att han skyllde dödsfallen på äldreboenden för att ursäkta misslyckandet, som om det inte var något egentligt misslyckande. Men vi har inte lyckats så jättebra med att stoppa smittspridningen. Heymid (bidrag) 18 juni 2020 kl. 13.06 (CEST)[svara]

    Återställning av misstag? Hur göra med andra vågen?[redigera wikitext]

    @Ascilto: visst var denna återställning ett misstag? Ingen motivering gavs till återställningen. Jag flyttade superspridarhändelser som inte har med Sverige att göra till Coronaviruspandemin 2019–2021.

    Just nu beskriver artikeln första vågen väl. Vad vågar man säga om andra vågen än så länge? Endel statistik skulle behöva uppdateras, ersättas eller tas bort. 82.196.112.105 19 januari 2021 kl. 09.37 (CET)[svara]

    Nej, inget misstag. Du tog bort källbelagd information utan att ange att du flyttat den till annan artikel. Båda händelserna har stark koppling till Sverige och är en del av bilden hur viruset nådde hit. /Ascilto (diskussion) 19 januari 2021 kl. 10.04 (CET)[svara]
    Då förstår jag hur du menar. Du kunde ha skrivit det i en redigeringskommentar. (Jag angav flytten i min redigeringskommentar.)
    Hur skulle du ställa dig till att ta bort statistik som inte har uppdaterats sedan i somras?82.196.112.105 19 januari 2021 kl. 20.03 (CET)[svara]

    Interested in these Diagrams? Also: Request for help[redigera wikitext]

    First I would like to ask for help, as I don t speak any swedish. It s importand for me to have contact with at least one swedish speaking person, that thinks this epidemic is a real disaster and at least one person, that thinks that it is a problem, but actually not a big one (I belong to the last category). In this way I could contribute to a rather balanced representation of the situation in Sweden in the German (and maybe english) wiki site. The situation in the german press is such, that it is very difficult to reach a rather balanced view (both sides). So the help would mainly be guiding me to (and helping me find) articles in swedish (mostly scientific, helping with the site of the ministry of health, suggesting newspaper articles, helping me finding statistics). My e-mail: xxxx. I speak mainly german, also english, natively greek. You can also contact me in my german wikiboos user site here.

    Second: I m wondering if you would be interested in adding these diagrams to your article. The first shows the actual excess mortality according to actual epidemic period (Okt-Sep). The second shows the total number of deaths in this period (Okt-Sep) over the last 110 years. You can see there, that the number of deaths for the period Okt 2019-Sep 2020 lies within the statistical variation of the last years. Therefore you cannot preclude, that the epidemic had no consequence to the total number of deaths. OF COURSE, you cannot also preclude that it had, but also in this case is its influence rather limited and not comparable to the flu of 1918-20 but comparable to the flus of 1998-99, 1999-2000, 2004-5, 2014-15. You can also assume, that the rather big difference to the previous year lies on the rather small amount of deaths in this year (2018-19). Again OF COURSE you can assume that it lies on the epidemic, but you cannot preclude the possibility, that it is not so. I think that such diagrams (OF COURSE without the comments here) are really important, in order to inform the readers in an adequte manner.

    Tägliche Todesfälle (aller Todesursachen) in Schweden

    Information
    Diagrammet är tillfälligt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem.

    Das nächste Diagramm zeigt die Anzahl der gesamten Todesfälle in Schweden seit 1910, unabhängig von Todesursache oder jeglichen anderen Faktoren. Die Daten stammen aus der schwedischen statistischen Behörde.[1]

    Todesfälle in Schweden seit 1910
    jeweils ab Oktober bis September des folgenden Jahres

    Information
    Diagrammet är tillfälligt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem.

    Warm greetings! Yomomo (diskussion) 26 februari 2021 kl. 09.42 (CET)[svara]

    your charts look interesting and could be relevant to include in this article. But the truth is that on svwp we are not active working on this article or the corona issue. Wew are too few active contributing and as you can see the tables etc ends in august 2020, no proper follow up since then. We have also no conroversies in the content and editing, perhaps the general level of concern is less in Sweden then in Germany, even if deaths and etc are high and alarming? But I let other aommnet also.Yger (diskussion) 26 februari 2021 kl. 12.44 (CET)[svara]

    Thanks :-) Yomomo (diskussion) 26 februari 2021 kl. 14.53 (CET) One more comment to "even if deaths and etc are high and alarming". Actually exactly the opposite is the point: In all european countries we had very hard "measures against the pandemic" in contrary to Sweden. In most of the german speaking media (actually almost all other languages in Europe), Sweden is being criticised for not imposing a lockdown. But Sweden didn t have many deaths, either if you compare it with most of the other countries (apart of the other scandinavian countries) or if you compare it with the deaths of previous years. As far as I know, your government made in January new laws, which actually are against your constitution and would allow the government to apply a lockdown, to impose a vaccination and so on. I find this situation quite contradictory, as I see no reason for such a decision, particularly now, with falling numbers and a quite possible end of the epidemic due to a quite possible (although not sure) herd immunity... Yomomo (diskussion) 26 februari 2021 kl. 23.19 (CET)[svara]

    The fact that the deathtoll were not so high, has just recently been widely known in Sweden. The law in January only gave the governement powers that other coutries already have had, and the use of them is quite pragmatic. Shools for pupils over 12 can be closed for odd weeks (with distance learning), restaurants must close at 20.30 etc. It is not close to the lockdowns in other countries. And Sweden are just as surprised for other countries to close schools for chuldren beow 13, as all fact tell they are not spreading corona, and if at home force parents to be off from work to look after them. But cultures are different, and how densly populated they are. In Sweeden we are ashamed how we let down the elderly living at old-age homes and the heavy deathtolls there (which now with vaccines is an issue in the past). This was not relted to lockdown or not though, but lack of support to the people serving these old-age persons.Yger (diskussion) 27 februari 2021 kl. 08.31 (CET)[svara]

    Namnbyte, men till vad?[redigera wikitext]

    Titeln är inte bra. Artikeln täcker inte ett enskilt utbrott utan hur pandemin utvecklats i Sverige. Är "covid-19-pandemin i Sverige" en bra titel, eller bör man tala om epidemin när man talar om ett geografiskt avgränsat område? Tycker ändå man brukar tala om pandemin. Så länge föreslår jag "Covid-19-pandemin i Sverige". --Hjordmån (diskussion) 16 november 2021 kl. 13.25 (CET)[svara]

    Ja, onödigt att nämna årtal när det bara finns en coronapandemi. Pandemi syftar dock på något som sker i hela världen och därför föredrar jag nuvarande term. --94.191.136.189 16 november 2021 kl. 13.29 (CET)[svara]
    Vi är dock en del av pandemin ... men hellre epidemi än utbrott, IMHO. "Covid-19-epidemin i Sverige"? --Hjordmån (diskussion) 16 november 2021 kl. 13.40 (CET)[svara]
    Jo visst, jag är bara emot pandemi för det skulle bli "Pandemin i Sverige". En pandemi är per definition ett internationellt utbrott. --94.191.136.189 16 november 2021 kl. 13.46 (CET)[svara]
    Ja, men "klimatförändringarna i Sverige" är korrekt att säga fast klimatförändringarna är globala. De flesta wikipedior (åtm. de, en och fr) kallar sina artiklar motsvarande "Covid-19-pandemin i X".
    Ett argument emot ordet epidemi: förmodligen kan man säga att vi i landet haft flera epidemier av covid-19, nämligen säsongsvisa sådana precis som vi på vintrarna brukar ha epidemisk influensa.
    Kanske bara "Covid-19 i Sverige"?
    Jag har skrivit på diskussionssidorna till flera artiklar, motsvarande denna för Norge Finland samt Europa. Får se om fler åsikter kommer in där. --Hjordmån (diskussion) 16 november 2021 kl. 14.14 (CET)[svara]
    Okej, jag kan acceptera Covid-19 i Sverige. Alla vet ju ändå att det handlar om utbrottet i ett land. --2A02:AA1:162E:E9E4:EC24:EE67:68B9:EC5C 24 november 2021 kl. 14.45 (CET)[svara]

    Dags att skriva om artikeln med mera sammanfattande källor och göra dem mer encyklopedisk[redigera wikitext]

    Det skulle vara bra om vi redigerade om artikeln med andra källor än de aktuella och började föra in mera sammanfattande källor från mer officiella instanser. Statistikavsnittet behöver en översikt som illustrationer till olika vågor i smittspridningen. Jag tog bort de flesta mappar om inaktuella fakta när jag uppdaterade artikeln. En del källa behövs var löjliga då en källa kan hittas på 30 sekunder, förtydliga om årtal som fanns i källa till avsnittet. En del av denna kultur att sätta mappar istället för att snabbt rätta till det är en dålig kultur på wiki. Klostergårdaren (diskussion) 6 februari 2023 kl. 23.16 (CET)[svara]

    Det kan vara lämpligt att läsa den tyska artikeln som i huvudsak beskriver pandemin och den engelska som har ett bredare perspektiv. Båda är bättre och annorlunda än den svenska med deras behandling av statistik och diagram som ger en bild av smittspridning och dödsfall och de olika vågorna är väsentligt bättre än den svenska artikel. Klostergårdaren (diskussion) 6 februari 2023 kl. 23.44 (CET)[svara]
    Fantastiskt fint att du orkar ta tag i artikeln, främst att du åtgärdat de förfulande varningsmallarna. Intresset att bidra till artikeln har sjunkit så var djärv. Den har fortfarande cirka 1500 läsare per månad. Ungefär lika många som covid-19. Välj den approach som innebär minst jobb. Den tyska statistiken är fin men att översätta tysk text i SVG-diagram är svårt (dock inte omöjligt). Den engelska statistiken är också omfattande, och acceptansen för engelsk text i diagram är större än tysk.
    På nätet cirkulerar många konspirationsteorier, och även en del seriösa kritiska uppfattningar, som gör att folk söker sig hit för att hitta fakta. Ett vanligt påstående på nätet är att många äldre dog med covid, men inte av covid, de var ändå dödligt sjuka och skulle ha avlidit strax efteråt ändå. Därför bör man räkna på överdödlighet och inte bara antal registrerade dödsfall. Problemet är att överdödlighet kan mätas på flera sätt. Det vanliga är att man jämför med de 5 sista åren innan utbrottet, och i så fall hade Sverige bara överdödlighet 2020, inte åren därefter. Om man jämför med en annan period så får man helt annat resultat. Wikipedia skulle behöva reda ut om Sverige har haft överdödlighet under covid och hur den mäts.
    Ytterligare ett påstående som har fått stor spridning är att vaccinet är dåligt på att stoppa spridning, men att det lindrar sjukdom, och att det inte fungerar lika bra nu efter några år. Det har använts som argument mot vaccination av ungdomar. Wikipedia kommenterar knappt saken, men det har diskuterats i forskningen. Vaccinet var väl utforskat inledningsvis, men källorna verkar uttrycka osäkerhet kring hur effektivt det är nu efter några år, på personer som har vaccinerat sig flera gånger eller redan har haft covid, och på nya covid-varianter. Källorna verkar också vara vaga kring om minskningen av antal dödsfall i Sverige delvis beror på att många är vaccinerade, eller enbart på nya covid-varianter. Men jag har inte hängt med på ett tag nu.
    Vi får inte tona ned att i ett europeiskt perspektiv hade Sverige faktiskt mycket högt antal döda våren 2020, oavsett om vi mäter antal registreade dödsfall med covid, eller överdödlighet, men dödligheten sjönk senare. Vi låg på liknande nivå som de mest tätbefolkade västeuropeiska länderna. Mälardalsregionen drabbades mest och är nästan lika tätbefolkad som de länderna. Östeuropa nåddes långt senare. Kan man skriva att vi låg på genomsnittlig europeisk nivå totalt för alla smittvågorna?
    Ytterligare en konspirationsteori som har cirkulerat är att det inledningsvis (mycket riktigt enligt läkartidningen) gick ut rekommendationer till svenska läkare att ge mycket morfin till de som insjuknar allvarligt, och att många äldre därför inte skulle ha orkat andas och att detta bidrog till dödligheten. Men detta har inte coronakommissionen eller någon annan utredning nämnt vad jag kan se. Det enda de skriver är att sjukvården lärde sig av erfarenheter och därför sjönk dödstalen med tiden. Men om någon hittar en bra källa kan vi ta upp frågan. Annars kanske detta stycke bör raderas. Tomastvivlaren (diskussion) 7 februari 2023 kl. 12.39 (CET)[svara]
    Vilket jättejobb du gör, Klostergårdaren. Artikeln är nu svwp:s näst längsta artikel som inte är en listartikel. Endast Karl XII är längre. Långa artiklar som denna har goda chanser att bli utvalda, om de ändå är överskådliga. Om du utökar den mer, finns det då delar som kan lyftas över till fördjupningsartiklar, och endast sammanfattas i denna artikel? Tomastvivlaren (diskussion) 9 februari 2023 kl. 01.47 (CET)[svara]
    Bra jobbat Klostergårdaren! Jag har börjat gå igenom artikeln - främst språkmässigt. Men redigerar även vissa andra saker. En sak jag funderar på är listan med "superspridar"-händelser. Urvalet känns lite spekulativt. Är det inte vettigare att skriva generellt kring superspridarhändelser och kanske nämna de två, tre mest dramatiska smittspridningshändelserna? --AHA (diskussion) 9 februari 2023 kl. 14.36 (CET)[svara]
    Det finns saker som kan tas bort i artikeln. Jag har själv tagit bort ett avsnitt om vaccinationsforskning delvis flyttat till annan sida. Listan på kända personer som avlidit av covid 19 bör kunna bli en listartikel för sig själv med hänvisning Se även. Det är utmärkt att du tog dig an språket i artikel som jag själv tyckte var omständigt. Mina redigeringar har mest varit för innehållet. Jag tog bort sista inaktuella mappen efter att uppdaterat det avsnittet. Där är fortsatt en del innehåll att se över men troligtvis behöver inte artikeln bli så mycket längre. Klostergårdaren (diskussion) 9 februari 2023 kl. 16.36 (CET)[svara]
    Jag är skyldig till flera av diagrammen men var inte rädd att radera dem. Några överlappar, några har stagnerat i utvecklingen, något finns även i en fördjupningsartikel.Tomastvivlaren (diskussion) 13 februari 2023 kl. 19.45 (CET)[svara]

    Överdödlighet[redigera wikitext]

    Har skrivet om artikeln om överdödlighet. Den var ju bara en stubb innan. Den sammanfattar nu lite forskning om överdödligheten under pandemin. Klostergårdaren (diskussion) 12 februari 2023 kl. 17.10 (CET)[svara]

    Strålande! Tomastvivlaren (diskussion) 13 februari 2023 kl. 19.45 (CET)[svara]
    Jag har några frågor om delarna om överdödlighet i artikeln (stycke 2-3). Jag vill ta upp det som diskussion och inte bara ändra.
    För det första, borde det inte stå under en egen rubrik "Överdödlighet"? Det kan passa under rubrik 5 Smittspridning och pandemins utveckling i Sverige
    Sedan har jag några kommentarer om informationen. Dels står det att medellivslängden förkortades under år 2020 med 0,3 år för kvinnor och 0,4 år för män jämfört med förväntat värde med hänvisning till SCB. Enligt SCBs sida minskade dock medellivslängden med 0,44 år för kvinnor och 0,61 år för män från 2019 till 2020. FHM har gett ut en rapport om överdödlighet under 2020 där det står att medellivslängden minskade med 0.40 för kvinnor och 0,69 för män. Skillnaden mot förväntad medellivslängd var 0,43 för kvinnor och 0,78 för män. Det är betydligt mer än det som står i artikeln.
    https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/oe/overdodlighet-och-dodlighet-i-covid-19-i-sverige-under-2020/
    Samma rapport säger också att antalet dödsfall i FHMs statistik (dödsfall inom 30 dagar efter positivt test) och antalet dödsfall i Socialstyrelsens statistik (dödsfall med covid som dödsorsak) stämmer väl med överdödligheten (sid 27-30 i länken ovan). Jag tycker att det är relevant information.
    FHM rapporterar överdödlighet för hela pandemin i en rapport som uppdateras löpande. Det är också relevant statistik men jag vet inte var den passar.
    https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/4b4dd8c7e15d48d2be744248794d1438/rapport-overdodlighet-vecka-16-2023.pdf MsKnowsIt (diskussion) 24 maj 2023 kl. 18.28 (CEST)[svara]
    @MsKnowsIt, Det är helt ok att du flyttar det till egen rubrik. Du verkar ha koll på var det passar bäst. Är det källbelagt det som står där nu? Är källorna äldre (om det finns) än dina så kan du uppdatera då det framkommit ny kunskap i ämnet. Bra du tar upp det för diskussion först. Adville (diskussion) 24 maj 2023 kl. 18.53 (CEST)[svara]
    Tack för svar! Då redigerar jag i denna artikel. Jag trodde att @Klostergårdaren hade skrivit i denna artikel men jag förstår nu att det var artikeln om överdödlighet. 193.10.98.235 25 maj 2023 kl. 08.35 (CEST)[svara]

    Problem i stycket om äldrevården[redigera wikitext]

    Kritik väcktes också, bland annat från Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, om att många på särskilda och andra äldreboenden inte fick vård på sjukhus, utan bara palliativ vård vilket han liknade vid dödshjälp. Sörmlands Media fann vid en granskning att riktlinjer från Socialstyrelsen resulterat i att Region Sörmland och kommunerna hindrat de boende i särskilda boenden från att få sjukhusvård. Thomas Lindén på Socialstyrelsen menade dock att den symtomlindrande behandlingen på äldreboendet i många fall var bästa vården för människor i livets slutskede.

    Ovanstående är direkt klippt ur artikeln. Kritiken från Yngve Gustavsson redovisas bara i en andrahandskälla som mest refererar kritik mot Gustavsson. Sörmlands Media redogör för riktlinjerna från Socialstyrelsen använts för att schablonmässigt avvisa äldre från sjukhusvård utan egentliga individuella bedömningar. Det är detta IVO sedan kritiserar. Det är i artikeln som handlar om Thomas Lindén som Yngve Gustavsson figurerar i andrahandsreferat.

    I en av källorna skrivs Men enligt Thomas Lindén på Socialstyrelsen är dödstalen på särskilda boenden inte uppseendeväckande mycket högre än under en vanlig influensasäsong..........På särskilda boenden har det i år dött lite över 11 000 personer under perioden januari till april. Under samma period 2019 var det knappt 10 000 personer som dog, enligt Thomas Lindén.

    Jag kommenterade detta inte uppseendeväckande mycket högre med Om detta är ett sant påstående beror på tolkningen av vad som är uppseendeväckande mycket högre. Statistik visar på en ökning av antalet döda äldre från början av april. Under april 2020 (vecka 13 till 17) hade 655 av 100 000 personer över 70 dött, jämfört med 470 personer år 2019.(senare borttagit ur artikeln)

    Man ska lägga märke till att Thomas Lindén tar med månaderna januari till mars då pandemin ännu inte drabbat Sverige i sin jämförelse som reducerar överdödligheten till cirka 1000. I min redogörelse redovisar jag att dödligheten för personer ökat med 185 personer det vill säga nästan 40 procent i april 2020. I artikeln finns också redovisat data om dödligheten för personer över 70 år. Det finns två veckor 2015 vecka 8 och 9 med talen 130,6 och 129,3 döda per 100 000 invånare. Annars är de tre högsta talen från vecka 14,15 och 16 under pandemin 2020 132,1 143,0 och141,3. Få veckor har tal över 120 döda per 100 000. Det gäller 8 veckor 2015 inga veckor 2016 fem veckor 2017 och fyra veckor 2018 och inga 2019 alltså sammanlagt 17 veckor av 114 då det bara redovisas 19 veckor för vardera året.

    Summerar man Under 114 veckor har 22 haft värden över 120 men de tre högsta veckotalen inträffar under pandemin och de avviker kraftig från det normala dödlighetstalet och de enda jämförbara är två månader under 2015.

    Jag menar att den beskrivning som artikel ger är orimlig. Jag föreslår att vi stryker detta avsnittet helt då inte påstående om dödligheten är rimliga från Lindén. Finns inte bättre källor om Gustavsson så bör även det tas bort, Avsnittet om Sörmlands media kan kopplas till Ivos kritik nedan istället. Klostergårdaren (diskussion) 14 februari 2023 kl. 00.04 (CET)[svara]

    Hittar källa från Y Gustavsson själv och omformulerar. Slår fast att det fanns en klar större överdödlighet än normalt och bifogar källa för det. Tar bort avnittet om inte uppseendeväckande ur artikeln. Klostergårdaren (diskussion) 16 februari 2023 kl. 14.54 (CET)[svara]

    Omskrivning av artikeln Covid-19 pandemin i Norge[redigera wikitext]

    Har börjat skriva om även denna artikel som verkligen behövde förnyas och utökas. Mycket materiel kan hämtas från norska sidan men även den är föråldrad. Viktigt att vi börjar fräscha upp dessa pandemisidor. Klostergårdaren (diskussion) 20 februari 2023 kl. 23.10 (CET)[svara]

    Struktur/rubriker[redigera wikitext]

    Jag har flyttat information om dödlighet och överdödlighet inom denna artikel och även till/från artikeln Överdödlighet.

    Jag har fler förslag på ändringar av strukturen och vill gärna veta vad andra tycker innan jag ändrar något. Här är mina förslag med utgångspunkt från nuvarande rubriker (26 maj 2023).


       1 Sjukdomsbeskrivning

    Detta avsnitt vill jag flytta till artikeln om Covid-19 istället.


       2 Uppkomst av pandemin och dess initiala utbrott i Sverige

    Det mesta i detta avsnitt handlar om pandemins utveckling i Sverige. Jag vill flytta det till längst upp i avsnittet Smittspridning och pandemins utveckling i Sverige istället.


       3 Sammanfattning av händelseutvecklingen i Sverige

    Detta avsnitt vill jag ska vara kvar på samma plats. Det blir i så fall det första avsnittet i artikeln.


       4 Hälsa och sjukvård under pandemin

    Detta avsnitt med underrubriker vill jag flytta till senare i artikeln, se nedan.


       5 Smittspridning och pandemins utveckling i Sverige

    Detta avsnitt vill jag ska vara kvar på samma plats. Jag vill byta namn på underrubriken Utvärdering av vårdbehovet till Allvarlig sjukdom och vårdbehov istället.


    Följande avsnitt handlar om åtgärder mot smittspridning och jag vill lägga dem som underrubriker i ett nytt gemensamt avsnitt, förslag på rubrik Åtgärder mot smittspridningen

       6 Allmänna rekommendationer

       7 Myndighetsåtgärder

       8 Smittspridningsåtgärder inom utbildningen

       9 Åtgärder gällande övriga samhället och begränsningar av publika arrangemang

       13 Påverkan på resor (de delar som handlar om åtgärder)

       15 Arbete i hemmet

       14 Riksdagen


    Efter det avsnittet vill jag lägga avsnittet Hälsa och sjukvård under pandemin. Därefter vill jag lägga avsnittet Vårdskuld och sjukvårdsberedskap. Man kan möjligen lägga det senare som en underrubrik till Hälsa och sjukvård under pandemin.


    Följande avsnitt handlar om konsekvenser för samhället och jag vill lägga dem i ett gemensamt avsnitt. Mitt förslag är att behålla rubriken Samhälleliga konsekvenser och göra de andra rubrikerna till underrubriker.

       10 Samhälleliga konsekvenser

       12 Konsekvenser för kultur och idrott

       13 Påverkan på resor (de delar som handlar om konsekvenser)


    För resten av artikeln har jag inga förslag på ändringar av strukturen. MsKnowsIt (diskussion) 26 maj 2023 kl. 22.49 (CEST)[svara]

    Jag tycker att sjukdomsbeskrivningen bör vara kvar på sin plats för att även om Covid 19 minskat i betydelse så är det fortsatt en potentiellt farlig sjukdom, särskilt för äldre. Det är okej att influensa som sjukdom inte beskrivs i artikeln om Spanska sjukan men vi är inte alls där vad gäller Covid 19. Det innebär inte att avsnittet inte kan förbättras.
    Uppkomst av pandemin och dess initiala utbrott i Sverige är ett kort avsnitt som jag tycker ger en bra introduktion till hur sjukdomen började och det kan ligga kvar.
    Avsnitt 3 är en sammanfattning och det har du själv menat att det bör ligga kvar. Sammanfattningsvis anser jag alltså att början på artikeln kan vara oförändrat disponerad.
    Dina övriga förslag till omdisponeringar av artikeln har jag inga synpunkter på utan jag tycker att det är bra att du har tänkt igenom detta och för samman olika sammanhängande områden på ett bättre strukturerat sätt. Klostergårdaren (diskussion) 27 maj 2023 kl. 11.25 (CEST)[svara]
    Jag har ändrat struktur och behöll avsnittet Sjukdomsbeskrivning som du skrev (version 27 maj 2023 kl. 20.17‎). Jag tycker att det blev en bättre ordning med Uppkomst av pandemin strax innan Smittspridning och pandemins utveckling. Jag har även ändrat ordning i avsnittet som nu heter Åtgärder mot smittspridningen (version 27 maj 2023 kl. 20.51‎). MsKnowsIt (diskussion) 27 maj 2023 kl. 20.55 (CEST)[svara]