Covid-19

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här artikeln handlar om sjukdomen. För pandemin, se Coronaviruspandemin 2019–2021. För viruset, se SARS-CoV-2.
Coronavirus

SARS-CoV-2
Denna artikel är en del av
serien om coronavirus:
Varianter av coronavirus
IBV · HCoV-229E · SARS-CoV (orsakar sars) · HCoV-NL63 · MERS-CoV (orsakar mers) · SARS-CoV-2 (Kluster 5 · N439K · Variant 501.V2 · VOC-202012/01)
Covid-19-pandemin
pandemin 2019–2021 (Europa · Finland · Norge · Sverige) · provtagning · sjukdomen · vid graviditet · viruset
Egenskaper
droppsmitta · fladdermusburna virus · lunginflammation · pandemi · samhällsfarlig sjukdom · zoonos
Motåtgärder
COVID-19-vaccin · flockimmunitet · karantän · munskydd · nedstängning · smittskydd · social distansering
Sverige
Folkhälsomyndigheten · Krisinformation.se · MSB · statsepidemiolog (Anders Tegnell)
Internationellt
Europeiska läkemedelsmyndigheten · WHO (internationellt hälsonödläge)
Introduktion till covid-19 (manus)
Faktablad från Folkhälsomyndigheten med rekommendationer för att motverka smittspridning av covid-19.

Covid-19 (akronym för engelskans coronavirus disease 2019, det vill säga "coronavirussjukdom 2019") är en viral luftvägsinfektion orsakad av SARS-CoV-2, ett virus som tillhör gruppen coronavirus.[1][2] Sjukdomen påvisades första gången under coronavirusutbrottet i Wuhan i Kina i december 2019. Den snabba, globala spridningen ledde till coronaviruspandemin 2019–2021.

Orsak[redigera | redigera wikitext]

Covid-19 är en infektionssjukdom som orsakas av viruset SARS-CoV-2 som tillhör virusgruppen coronavirus.[1] SARS-CoV-2 tillhör samma taxonomiska familj som MERS-CoV och SARS-CoV, som orsakar sjukdomarna MERS respektive SARS.[3] Flera andra virus som tillhör gruppen coronavirus är relativt harmlösa och ger vanliga förkylningar.[4]

Covid-19 smittar mellan människor. Smittan sker huvudsakligen, såvitt känt, genom så kallad droppsmitta, vilket innebär att virus överförs via droppar och sekret från luftvägarna när någon hostar eller nyser, eller genom direkt kontaktsmitta, vilket innebär att virus överförs genom kontakt mellan personer.[1] Det råder ingen vetenskaplig konsensus om huruvida viruset som orsakar covid-19 också kan spridas genom så kallad luftburen smitta, där viruspartiklar kan färdas långa sträckor genom luften, även om en hel del omständigheter pekar på att detta är möjligt.[1][5][6][7][8][9] Vissa forskare hävdar att fenomenet superspridning, dvs. då en eller ett fåtal smittade personer kan sprida smittan till ett stort antal andra vid ett och samma tillfälle, enbart kan förstås om man också accepterar att viruset kan spridas luftburet.[10][11]

Symtom[redigera | redigera wikitext]

Förekomst av symptom baserat på 55 924 laboratoriebekräftade fall i Kina fram till den 20 februari 2020.

De flesta som smittas får lindriga symtom och behöver ingen särskild behandling.[1][5] Vissa som smittas får inga symtom alls.[5] Helt symtomfria personer har inte dokumenterats vara smittsamma, men ett fåtal studier pekar på att smittade personer kan vara smittsamma även innan de får symtom.[12] En del smittade blir allvarligt sjuka med exempelvis lunginflammation.[1] Äldre personer med underliggande sjukdomar löper högre risk att få svårare symtom.[1][5] Svår sjukdom kan resultera i lunginflammation, ARDS, sepsis och septisk chock – som i vissa fall kan leda till att patienten avlider.

De vanligaste symtomen är feber och hosta.[1] Andra vanliga symptom är: andningsbesvär, snuva, halsont, huvudvärk, illamående, muskel- och ledvärk.[1]

Inkubationstiden, tiden från då smitta sker till dess att man uppvisar symptom, är vanligen omkring 5 dagar men kan sträcka sig från två till 14 dagar.[1]

Hos en del personer kan vissa symtom kvarstå. Enligt en sammanställning[13] av vetenskapliga artiklar som gjordes av SBU i december 2020 har ett antal långvariga symtom beskrivits. Ett symtom räknades som långvarigt när det hade kvarstått minst 6 veckor. Långvariga symtom som studiedeltagarna främst hade upplevt var trötthet, andfåddhet, hosta, hjärtklappning och försämrat luktsinne.[13] Men även bröstsmärtor, muskel- och ledvärk, viktnedgång, mag-tarmbesvär, hudförändringar, en försämrad livskvalitet samt en allmänt försämrad fysisk respektive psykisk hälsa hade redovisats.[13] Kliniska mått som hade rapporterats i studierna var försämrad lungfunktion och förändringar i lungor, hjärt- och kärlpåverkan som hjärtmuskelinflammation, förändringar i hjärnan samt försämrat lukt- och smaksinne.[13] Eftersom sjukdomen var ny kunde det inte uteslutas att det förekommer andra långvariga symtom som ännu inte hade rapporterats i vetenskapliga artiklar.[13] Förekomsten av ett och samma symtom varierade mellan olika studier, bland annat beroende på hur de olika symtomen hade mätts och om studierna avsåg patienter i öppen eller sluten vård.[13]

Förebyggande[redigera | redigera wikitext]

Diagram som visar skyddsåtgärders effekt vid smittspridning.

Globala hälsoorganisationer rekommenderar förebyggande åtgärder för att minska risken för infektion. Rekommendationerna liknar dem som publicerats för andra coronavirus och innebär social distansering, det vill säga att stanna hemma och att hålla avstånd till människor (minst en meter). Utöver detta rekommenderas att ofta tvätta händer med tvål och vatten och att eventuellt sprita händerna med handsprit som komplement, samt att inte vidröra ögonen, näsan eller munnen med otvättade händer. Världshälsoorganisationen (WHO) och amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) rekommenderar alla som misstänker att de är smittade att isolera sig och bära ansiktsmask om de behöver vara i närheten av andra människor. Man bör också ringa sjukvården i förväg snarare än att direkt besöka en klinik personligen.[14] Nationella rekommendationer förekommer också. I Sverige rekommenderas att man stannar hemma så länge man har symptom och minst 48 timmar efter att symptomen upphört. I Sverige ska man inte kontakta vården vid lindriga fall, utan enbart vid allvarliga.[15]

När covid-19 resulterade i en pandemi 2020 fanns ännu inte något verksamt vaccin utvecklat och testat. Förebyggande åtgärder är bästa sättet att motverka spridning av SARS-CoV-2 och covid-19. Världshälsoorganisationen rekommenderade tvätt av händer som förebyggande åtgärd. Att noggrant tvätta händerna med tvål och varmt vatten är effektivt mot virus, liksom handsprit om vatten och tvål inte finns tillgängligt. Den som hostar bör hosta i armvecket för att undvika att droppar förs ut i rummet eller fastnar på händerna. Alla sjuka bör hålla sig inne, och fysisk kontakt som handhälsning, kramar och kyssar bör begränsas.[16][17]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Behandling som ges mot svårare sjukdomsfall riktas in mot att hantera symptomen och stödja funktionen hos påverkade organ.[1] Medicinska fakulteten vid Johns Hopkins-Universitetet rekommenderar näsandning och nynnande för rehabilitering av covid-19-patienter. [18][19]

Läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Brittiska forskare har i en större klinisk studie konstaterat att kortisonmedlet dexametason är verksamt vid svår covid-19.[20] Behandling med dexametason visade minskad dödlighet jämfört med placebo mätt efter 28 dagar.[21]

Läkemedelsverket avrådde i början av april 2020 från behandling med hydroxyklorokin mot covid-19 då dess säkerhet avseende farliga biverkningar är osäker samt att dess effekt mot sjukdomen inte är säkerställd.[22] Läkemedlet remdesivir var under 2020 godkänt för 'compassionate use' av Europeiska läkemedelsmyndigheten vid covidutlöst lunginflammation med hypoxi.[23] WHO gick senare ut i slutet av november och bedömde att evidensläget kring behandling med remdesivir fortfarande var oklart och att eventuell nytta inte var tillräckligt välbelagd.[24]

Vaccin[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Covid-19-vaccin

I mitten av maj 2020 befann sig omkring över ett hundra vaccinkandidater under utveckling som antingen bekräftade aktiva projekt eller i preklinisk utvecklingsfas.[25][26] Enligt New York Times var den 20 juli 18 vaccinkandidater i fas 1, tolv i fas 2 och fyra i fas 3.[27]

I december 2020 hade ansökningar om akutlicenser inlämnats av Pfizer/BioNTech och Moderna till bland andra Europeiska läkemedelsmyndigheten. Pfizer/BionTech har erhållit akutlicens i Storbritannien och ett vaccinationsprogram inleddes där den 8 december.[28]

Under fas 1 testas främst för säkerhet och preliminär dosering på några dussin friska försökspersoner, medan det under fas 2 utvärderas immunogenicitet, dosnivåer (effekt baserat på biomarkörer) och negativa effekter av kandidatvaccinet, vanligtvis på hundratals människor. I fas 2 utförs preliminär säkerhets- och immunogenicitetsundersökning. Denna är randomiserad, placebokontrollerad och utförs på flera platser, samtidigt som man fastställer mer exakt dosering. Fas 3-studier är längre och involverar fler deltagare, inklusive en kontrollgrupp, samtidigt som negativa effekter efterforskas.

Pfizer|BioNTechs vaccin BNT162b2 fick i december akuttillstånd för försäljning av "Medicines and Healthcare products Regulatory Agency" i Storbritannien[29] samt av Bahrein[30] Den 9 december 2020 godkände Kanadas tillståndsmyndighet Health Canada användning av vaccinet i Kanada[31][32]

Massvaccinering påbörjades i Storbritannien den 8 december 2020 och i Sverige den 27 december 2020.[33][34]

Covid-19 och graviditet[redigera | redigera wikitext]

FN:s befolkningsfond har konstaterat att det enligt den forskning som fanns tillgänglig i maj 2020 inte finns någon evidens för att gravida kvinnor skulle drabbas särskilt hårt av covid-19, men att det är viktigt att de förändringar i immunförsvar och i kroppen i övrigt som inträffar efter graviditeten beaktas, bland annat vad det gäller tillgång till säker förlossningsvård, antenatal och postnatal vård. Man betonade också i maj 2020 vikten av att gravida kvinnor med andningssvårigheter ges hög prioritet, liksom att antenatala, neonatala och mödravårdsavdelningar separeras från identifierade covid-19-fall.[35] För att säkerställa säkra graviditeter och förlossningar under covid-19 är det viktigt att hälso- och sjukvården i övrigt är fungerande och tillgänglig, och att den tar strikt hänsyn till åtgärder som förebygger infektioner.[35] Det fanns i maj 2020 ingen evidens för att covid-19 skulle kunna överföras från moder till barn, och kvinnor uppmuntrades att amma som normalt och i den mån det var möjligt, i samråd med hälsovården. Det fanns inga indikationer på att det skulle vara gynnsamt att separera barnet från modern.[35]

Epidemiologi[redigera | redigera wikitext]

Viruset SARS-CoV-2 antas härstamma från miljonstaden Wuhan i Kina. Viruset identifierades ursprungligen i mitten av december 2019 i Wuhan som är huvudstad i Hubei-provinsen i den centrala delen av Kina. Upptäckten kom efter att flera personer drabbats av lunginflammation av okänd anledning, framförallt knutet till en fisk- och skaldjursmarknad i Huanan, där man även sålde vilda, levande djur. Marknaden ligger ett par kvarter från Hankou järnvägsstation i ett tättbebyggt bostadsområde.

Kinesiska forskare isolerade därefter ett nytt coronavirus, SARS-CoV-2, som har visat sig vara till åtminstone 70 procent lik gensekvensen i SARS-CoV.

Dödlighet[redigera | redigera wikitext]

Uppskattningarna när det gäller dödligheten är fortfarande osäkra. WHO uppskattade i mars 2020 att dödligheten är 1–2 procent av de som har infekterats. Denna statistik är osäker eftersom erfarenheten visar det kan finnas fler fall i de drabbade områdena än vad som har rapporterats i inledningsskedet, vilket kan innebära att statistiken för dödlighet kommer att sjunka. En av de saker som skiljer covid-19 från den vanliga säsongsinfluensan är att människor ännu så länge inte har någon immunitet, något som gör att många fler insjuknar samtidigt.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Covid-19 är en akronym för engelskans coronavirus (den grupp som viruset tillhör) och disease (som betyder sjukdom) och 2019 som är året då sjukdomen bröt ut.[1][2] Sjukdomen fick sitt officiella namn den 11 februari 2020 av Världshälsoorganisationen (WHO),[2] vilket var samma dag som International Committee on Taxonomy of Viruses (ICTV) gav det virus som orsakar sjukdomen det officiella namnet SARS-CoV-2 ("severe acute respiratory syndrome coronavirus 2").[2][36]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m] ”Covid-19: Frågor och svar”. Folkhälsomyndigheten. 1 april 2020. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/fragor-och-svar/. Läst 2 april 2020. 
  2. ^ [a b c d] ”Naming the coronavirus disease (COVID-19) and the virus that causes it” (på engelska). Världshälsoorganisationen (WHO). https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/technical-guidance/naming-the-coronavirus-disease-(covid-2019)-and-the-virus-that-causes-it. Läst 2 april 2020. 
  3. ^ ”Coronavirus”. Folkhälsomyndigheten. 19 mars 2020. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/coronavirus/. Läst 2 april 2020. 
  4. ^ (på engelska). https://www.reuters.com/article/us-china-health-pneumonia-who-idUSKBN1ZD16J. 
  5. ^ [a b c d] ”Q&A on coronaviruses (COVID-19)” (på engelska). Världshälsoorganisationen (WHO). 9 mars 2020. https://www.who.int/news-room/q-a-detail/q-a-coronaviruses. Läst 2 april 2020. 
  6. ^ ”Transmission of SARS-CoV-2: implications for infection prevention precautions”. WHO. 9 juli 2020. https://www.who.int/news-room/commentaries/detail/transmission-of-sars-cov-2-implications-for-infection-prevention-precautions. Läst 7 oktober 2020. 
  7. ^ ”Mounting evidence suggests coronavirus is airborne — but health advice has not caught up”. Nature. 8 juli 2020. https://www.nature.com/articles/d41586-020-02058-1. Läst 7 oktober 2020. 
  8. ^ ”Scientific Brief: SARS-CoV-2 and Potential Airborne Transmission”. CDC. 5 oktober 2020. https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/more/scientific-brief-sars-cov-2.html. Läst 7 oktober 2020. 
  9. ^ ”Bakterier och virus kan överleva bättre än väntat i luften”. MedTech Magazine. 6 oktober 2020. https://www.medtechmagazine.se/article/view/743205/bakterier_och_virus_kan_overleva_battre_an_vantat_i_luften. Läst 7 oktober 2020. 
  10. ^ ”Computer model offers insights on COVID-19 super-spreading”. Fred Hutchinson Cancer Research Center. 6 juli 2020. https://www.fredhutch.org/en/news/center-news/2020/08/covid-19-super-spreading-model.html. Läst 7 oktober 2020. 
  11. ^ ”It Is Time to Address Airborne Transmission of Coronavirus Disease 2019 (COVID-19)”. Oxford University Press. 7 augusti 2020. https://academic.oup.com/cid/advance-article/doi/10.1093/cid/ciaa939/5867798. Läst 7 oktober 2020. 
  12. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report – 73” (på engelska). Världshälsoorganisationen (WHO). 2 april 2020. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200402-sitrep-73-covid-19.pdf. Läst 6 april 2020. 
  13. ^ [a b c d e f] ”Långvariga symtom vid covid-19”. SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. 1 december 2020. https://www.sbu.se/319. Läst 1 december 2020. 
  14. ^ CDC (11 februari 2020). ”Interim Infection Prevention and Control Recommendations for Patients with Confirmed Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) or Persons Under Investigation for COVID-19 in Healthcare Settings” (på engelska). Centers for Disease Control and Prevention. https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/infection-control/control-recommendations.html. Läst 28 februari 2020. 
  15. ^ ”Skydda dig och andra — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/. Läst 20 mars 2020. 
  16. ^ https://www.fhi.no/nettpub/coronavirus/fakta/rad-og-informajon-til-befolkningen-om-nytt-koronavirus-coronavirus-2019-nco/
  17. ^ https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/advice-for-public
  18. ^ Could nasal breathing help to mitigate the severity of COVID-19”. Microbes and Infection 22 (4-5): sid. 168-171. May 2020. doi:10.1016/j.micinf.2020.05.002. PMID 32387333. PMC: 7200356. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7200356/. Läst 30 juli 2020. 
  19. ^ ”Coronavirus recovery : breathing exercises”. www.hopkinsmedicine.org. Johns Hopkins Medicine. https://www.hopkinsmedicine.org/health/conditions-and-diseases/coronavirus/coronavirus-recovery-breathing-exercises. 
  20. ^ Alling, Daniel. ”Brittiska forskare: Kortisonmedicin kan rädda liv”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7496939. Läst 16 juni 2020. 
  21. ^ Group, The RECOVERY Collaborative (2020-07-17). ”Dexamethasone in Hospitalized Patients with Covid-19 — Preliminary Report” (på engelska). New England Journal of Medicine. doi:10.1056/NEJMoa2021436. PMID 32678530. PMC: PMC7383595. https://www.nejm.org/doi/10.1056/NEJMoa2021436. Läst 3 december 2020. 
  22. ^ ”Klorokin och hydroxiklorokin bör endast användas för behandling av patienter med covid-19 inom kliniska studier”. Läkemedelsverket. 2 april 2020. https://www.lakemedelsverket.se/sv/nyheter/klorokin-och-hydroxiklorokin-bor-endast-anvandas-for-behandling-av-patienter-med-covid-19-inom-kliniska-studier. Läst 8 april 2020. 
  23. ^ ”Remdesivir – den första behandlingen av covid‍-‍19 som EMA rekommenderar för godkännande | Läkemedelsverket / Swedish Medical Products Agency”. www.lakemedelsverket.se. https://www.lakemedelsverket.se/sv/nyheter/remdesivir--den-forsta-behandlingen-av-covid-19-som-ema-rekommenderar-for-godkannande. Läst 3 december 2020. 
  24. ^ ”WHO recommends against the use of remdesivir in COVID-19 patients” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/news-room/feature-stories/detail/who-recommends-against-the-use-of-remdesivir-in-covid-19-patients. Läst 3 december 2020. 
  25. ^ ”COVID-19 vaccine development pipeline (Refresh URL to update)”. Vaccine Centre, London School of Hygiene and Tropical Medicine. 11 maj 2020. https://vac-lshtm.shinyapps.io/ncov_vaccine_landscape/. 
  26. ^ ”COVID-19 vaccine tracker (Choose vaccines tab; updated 2-3x/week)”. Milken Institute. 12 maj 2020. https://docs.google.com/spreadsheets/d/16DbPhF9OD0MHHtCR12of6yUcfiRzP_-XGkynEbnipds/edit#gid=1804775590. 
  27. ^ Coronavirus Vaccine Tracker på New York Times webbplats den 20 juli 2020
  28. ^ Oxford/AstraZeneca Covid vaccine has 70% efficacy, full trial data shows i The Guardian den 8 december
  29. ^ ”UK medicines regulator gives approval for first UK COVID-19 vaccine”. GOV.UK. 2 december 2020. https://www.gov.uk/government/news/uk-medicines-regulator-gives-approval-for-first-uk-covid-19-vaccine. 
  30. ^ ”Bahrain becomes second nation to grant emergency use for Pfizer, BioNTech vaccine” (på engelska). 5 december 2020. https://www.9news.com.au/world/coronavirus-news-bahrain-grants-emergency-use-for-pfizer-biontech-vaccine/7b3a0765-b872-4786-960f-b5bcb2aacef6. Läst 10 december 2020. 
  31. ^ Kelly Grant (9 december 2020). ”Health Canada approves Pfizer's COVID-19 vaccine. Here's what you need to know about it”. The Globe and Mail. https://www.theglobeandmail.com/canada/article-health-canada-approves-pfizer-vaccine-heres-what-you-need-to-know/. Läst 10 december 2020. 
  32. ^ Pfizer-BioNTech COVID-19 Vaccine (tozinameran) på Health Canadas webbplats den 9 december
  33. ^ ”First patient receives Pfizer Covid-19 vaccine”. First patient receives Pfizer Covid-19 vaccine. 8 december 2020. https://www.bbc.co.uk/news/uk-55227325. Läst 10 december 2020. 
  34. ^ ”Vaccinationerna i Sverige har inletts — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/december/vaccinationerna-i-sverige-har-inletts/. Läst 27 december 2020. 
  35. ^ [a b c] ”COVID-19 Technical Brief for Maternity Services” (på engelska). UNFPA. maj 2020. https://www.unfpa.org/resources/covid-19-technical-brief-maternity-services. Läst 27 maj 2020. 
  36. ^ Gorbalenya, Alexander E.; Baker, Susan C.; Baric, Ralph S.; Groot, Raoul J. de; Drosten, Christian; Gulyaeva, Anastasia A. (11 februari 2020). ”Severe acute respiratory syndrome-related coronavirus: The species and its viruses – a statement of the Coronavirus Study Group” (på engelska). bioRxiv: sid. 2020.02.07.937862. doi:10.1101/2020.02.07.937862. https://www.biorxiv.org/content/10.1101/2020.02.07.937862v1. Läst 2 april 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]