Handhygien

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Uppslagsordet ”Handtvätt” leder hit. För tvätt av textilier eller andra saker för hand, se Tvätt.
Amerikanska skolbarn tvättar händerna 1941.
Handtvättning med en tvål.

Att tvätta händerna (eller att två sina händer) innebär att rengöra händerna med eller utan användning av vatten eller annan vätska, eller med hjälp av tvål, i syfte att avlägsna jord, smuts och mikroorganismer, och på så sätt hålla god handhygien. Allmän handhygien förhindrar eller minimerar sjukdomar och spridning av sjukdomar.

För att minimera smittspridning är det viktigt att både vuxna och barn alltid tvättar händerna efter toalettbesök, efter utomhusvistelse, innan hantering av livsmedel och före måltid.[1] Det främsta medicinska syftet med handtvättning är att rengöra händerna från smittämnen (inklusive bakterier eller virus) och kemikalier som kan orsaka personlig skada eller sjukdom. Människor kan till exempel smittas med luftvägssjukdomar som influensa eller förkylning, om de inte tvättar händerna innan de rör ögonen, näsan eller munnen. Centers for Disease Control and Prevention (CDC) hävdar: "Det är väldokumenterat att en av de viktigaste åtgärderna för att förhindra spridning av smittämnen är effektiv handtvättning". Som en allmän regel, skyddas människor dåligt eller inte alls från luftburna sjukdomar som mässling, vattkoppor, influensa och tuberkulos. Handtvättning skyddar bäst mot sjukdomar som överförs genom fekal-orala vägar (som många former av magsjuka) och direkt fysisk kontakt (till exempel svinkoppor). Som komplement till tvätta händerna med tvål och vatten, är användningen av alkoholgeler ett sätt att döda vissa typer av smittämnen.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Handtvättning i sjukvården introducerades av den ungerske läkaren Ignaz Semmelweis, och medförde att dödligheten minskade drastiskt.

Utförande[redigera | redigera wikitext]

Handtvättning med tvål som har löddrat och bildat skum.
Illustration om hur man applicerar desinfektionssprit på händerna.

För att handtvättningen ska ha fullgod rengörande effekt och minimera smittspridning är det viktigt att tvättningen utförs noggrant. Vid tvätt med tvål och vatten sköljs händerna först enbart i rinnande vatten.[1] Sedan tvålas hela händerna in (alla fingrarna, handflatorna, ovansidan av händerna, mellan fingrarna, naglarna och handlederna) ordentligt med tvål i minst 15–20 sekunder. Vårdguiden rekommenderar omkring 30 sekunder.[1] En rekommenderad metod för att hålla ordning på tiden är att nynna en sång med samma längd.[1][2] Sedan sköljs skummet av i ljummet vatten. Ett annat viktigt moment är att torka händerna helt torra efteråt och att eventuell handduk som används är ren. Helst bör alla personer använda en separat handduk.[1] En textilhandduk behöver bytas ut och tvättas regelbundet. När många är sjuka rekommenderas engångshanddukar istället.[1] Om handsprit används sker det vanligen efter den vanliga handtvättningen med tvål och vatten. Den kan även användas utan tvätt med tvål och vatten, men vissa virus är resistenta mot handsprit.

Ämnen som används och effekt[redigera | redigera wikitext]

Vatten[redigera | redigera wikitext]

Fingervarmt vatten är inte tillräckligt hett för att döda bakterier. Bakterier växer mycket fortare vid kroppstemperatur (37 ⁰C). Dock är varmt tvålvatten effektivare än kallt tvålvatten för att ta bort de naturliga oljorna på händerna som innehåller smuts och bakterier.

Tvål och rengöringsmedel[redigera | redigera wikitext]

Bara vatten är ineffektivt för att rengöra huden, eftersom vatten oftast inte tar bort fett, oljor och proteiner som ingår i organisk smuts. Därför kräver avlägsnandet av mikroorganismer tvål eller rengöringsmedel med vatten.

Handsprit[redigera | redigera wikitext]

Korrekt handtvättning med tvål och vatten ger i de flesta fall bra effekt både vad gäller avlägsnande av smuts och minskad smittspridning. Desinfektionssprit, så kallad handsprit, brukar främst rekommenderas till särskilt bakteriekänsliga eller bakterieutsatta miljöer där händerna tvättas ofta, exempelvis sjukhus och förskolor. Handsprit kan även användas när möjligheter till handtvätt är begränsade.[3] Det finns dock virus som är resistenta mot handspriten, exempelvis sådana som sprider vinterkräksjuka.[1]

Återfuktning av händer[redigera | redigera wikitext]

Det finns handtvål som återfuktar händerna och vid högfrekvent handtvättning kan handsprit ibland motverka torra händer, men främst används handkräm för ändamålet, särskilt för personer med torra händer.[1]

Handtvagning i religiösa sammanhang[redigera | redigera wikitext]

Handtvagning i religiösa sammanhang förstås som en symbol för själens rening liksom är fallet med all rituell tvagning i alla religioner. I den kristna gudstjänsten, mässan, förekommer rituell handtvagning, lavabo, som en del av offertoriet, då prästen tillreder nattvardsgåvorna.[4]

Två sina händer är ett begrepp som betyder att man fritager sig från ansvar, efter Nya testamentet (Matt. 27:24), där det omtalas hur Pilatus ’tog vatten och tvådde sina händer för folket’ för att symboliskt beteckna att han var "oskyldig ... i denne rättfärdige mannens blod".

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] ”Så här tvättar du händerna - 1177 Vårdguiden - sjukdomar, undersökningar, hitta vård, e-tjänster”. www.1177.se. https://www.1177.se/Sormland/Fakta-och-rad/Mer-om/tvatta-handerna/. Läst 29 december 2018. 
  2. ^ ”Bekämpa infektioner med tvål och vatten”. Askdoctrish. Arkiverad från originalet den 30 juli 2012. https://archive.is/20120730123119/http://www.askdoctrish.com/bekampa-infektioner-med-tval-och-varmt-vatten.html. Läst 27 maj 2012. 
  3. ^ Handspriten – helt onödig”. Aftonbladet. 8 september 2009. http://www.aftonbladet.se/nyheter/svininfluensan/article12072319.ab. Läst 27 maj 2012. 
  4. ^ Den romerska mässan: en kortfattad historik av Michael Davies

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ajanki, Tord; Prah André (1995). Historier om läkemedel: om genialitet, hugskott, slump och vardagsslit. Stockholm: Apotekarsocieteten. sid. 98-107. Libris länk. ISBN 9186274600