Diskussion:Regeringskrisen i Sverige 2021

Namning av artikeln

Jag tänker att det har ju bara varit en misstroendeförklaring mot regeringen Löfven II en gång, då kanske det inte behövs ha med "2021" i artikelns rubrik? Detta under förutsättningen att det inte kommer ske ännu en misstroendeförklaring igen mot samma regering. Manvswow (diskussion) 18 juni 2021 kl. 16.44 (CEST)

I strikt mening har det inte varit någon misstroendeförklaring alls. Med det sagt tycker jag årtal i allmänhet är bra om det handlar om möjliga spann. Men jag vet att det är ifrågasatt. LittleGun (diskussion) 19 juni 2021 kl. 17.02 (CEST)

Jag tycker att motiveringen i raderingsmallen kan ses som korrekt. Wikipedia, ett uppslagsverk, inte en nyhetssajt, bör inte ha ett uppslag som "misstroendeförklaring mot regeringen Löfven II" när det inte är bestämt om eller varit omröstning än. Det är än så länge ett yrkande och så länge en omröstning inte skett föreslår jag att detta kan beskrivas i t.ex. Regeringen Löfven II (man skulle kunna infoga det där). En egen artikel är i nuläget ovikt. Det har skett förut att yrkande om misstroendeförklaringar lämnas in, elva gånger läste jag i någon tidning, vad jag hittar har vi inte egna artiklar om dem? Det var här (SVT). Höstblomma (diskussion) 19 juni 2021 kl. 17.17 (CEST)

Oavsett vad som händer är skeendet värt en egen artikel. Jämför med Regeringskrisen i Sverige 2014, som jag personligen anser vara onödigt kort. Vi kan gott dokumentera skeendet utförligt för eftervärlden, däremot skall vi inte ägna oss åt spekulationer eller ren nyhetsförmedling. Tostarpadius (diskussion) 20 juni 2021 kl. 19.58 (CEST)

Artikelns titel har ju tyvärr varit spekulation hela tiden. Kanske "Regeringskrisen i Sverige 2021" hade varit ett bättre namn? Tittar man på SR, SVT, DN, SvD nu så toppar de alla med "Regeringskrisen" Belteshassar (diskussion) 21 juni 2021 kl. 07.38 (CEST)

Nu vet vi ju utgången och nu är krisen ett faktum, så ett namnbyte är på sin plats. Tostarpadius (diskussion) 21 juni 2021 kl. 11.29 (CEST)

Regeringskrisen i Sverige 2021? Manvswow (diskussion) 21 juni 2021 kl. 12.19 (CEST)

Tillstyrker. Janders (diskussion) 21 juni 2021 kl. 12.48 (CEST)

Jag tog mig friheten till att flytta artikeln. Hittills hade ingen invänt mot idén att flytta artikeln och antagandet är att ingen skulle invänt, det vill säga, konsensus råder? Manvswow (diskussion) 21 juni 2021 kl. 13.54 (CEST)

Just nu haltar namnet med tanke på innehållet. Regeringskrisen är inte på något sätt över, ändå finns rubriken "efterföljder", vilket alltså inte är efterförljder på regeringskrisen utan sånt som händer nu, efter mistroendeomröstningen. Se förslag att bryta ut det mesta om missnlesförklaring och votering nedan: Diskussion:Regeringskrisen i Sverige 2021#Bryta ut missnöjesförklaringen. LittleGun (diskussion) 24 juni 2021 kl. 11.33 (CEST)

Bytte rubrik till "Efter voteringen". Jag tycker det är bättre men inte bra. LittleGun (diskussion) 26 juni 2021 kl. 09.25 (CEST)

Begäran om snabbradering

Jag föreslår att vi bordlägger frågan om snabbradering till efter kl. 10:00 på måndag. Så bråttom är det inte att plockas bort denna artikel av rent principiella skäl. Stigfinnare (diskussion) 19 juni 2021 kl. 17.21 (CEST)

Jag kan byta mall till relevanskontroll, är det bättre? LittleGun (diskussion) 19 juni 2021 kl. 17.24 (CEST)

Ett typexempel på en artikel som inte borde ha startats. Ämnet ligger, i detta skede, helt enkelt utanför WP:s område. Låt nyhetsmedierna göra sitt, så gör vi vårt. Men, jag jag att den trots allt är ganska bra skriven och jag att vi kan se mellan fingrarna denna gång. Ämnet är tydligt relevant på måndag, oavsett vad som händer då. Janders (diskussion) 19 juni 2021 kl. 17.30 (CEST)

Jag har föreslagit infoga. Informationen är relevant, men uppslaget i nuläget felaktigt. Jag ser inte heller att vi har andra egna artiklar för denna typ av händelse. Tänker att en misstroendeförklaring, eller ett yrkande, kan beskrivas i samband med den regering de gäller, som en del av historiken för den regeringen. Höstblomma (diskussion) 19 juni 2021 kl. 17.32 (CEST)

Är det verkligen säkert relevant för en artikel på måndag, oavsett utgång? Vet man det är det motivering nog för att relevans finns redan nu. I så fall malla av, EMRÅ. LittleGun (diskussion) 19 juni 2021 kl. 17.38 (CEST)

Tja, det är kanske inte i klass med Borggårdskrisen och andra stora konvulsioner inom nationen. Men händelsen har nog redan merierat sig för åtminstone en egen notis i den större berättelsen om denna märkliga mandatperiod. Men visst — jag motsätter mig inte på något sätt radering nu, även om den nog kommer att återskapas inom kort. Janders (diskussion) 19 juni 2021 kl. 17.51 (CEST)

Jag tycker inte ämnet är relevant förrän Löfven eventuellt röstas bort på måndag. Finns vad jag vet ingen annan omröstning om misstroende som har fått en egen artikel. Belteshassar (diskussion) 19 juni 2021 kl. 18.00 (CEST)

Ja, den kan gärna raderas. Ataraxim (diskussion) 19 juni 2021 kl. 18.01 (CEST)

Jag ser det just som en notis i berättelsen om mandatperioden; med trasslet att bilda regering, januariavtal och nu misstroendeomröstning. Det borde räcka med ett par rader i artikeln om regeringen Löfven II eller i en artikel om ett eventuellt extraval. Eventuell utbrytning till en fyllig artikel tycker jag vi kan avvakta resultatet av omröstningen med flera veckor. LittleGun (diskussion) 19 juni 2021 kl. 18.13 (CEST)

Om det skulle bli så att missförtroendeomröstningen inte får tillräckligt med stöd imorgon den 21 juni kan det vara i linje att radera denna artikeln men föra in det mesta av texten i Regeringen Löfven II. Jag fortsätter att uppdatera artikeln, som nu efter dagens presskonferens. Manvswow (diskussion) 20 juni 2021 kl. 11.21 (CEST)

Fast det är det som är poängen med tidlöshet. En artikel som är relevant och tidlös är per definition relevant vid varje givet tillfälle. Före en händelse, under en händelse och efter en händelse. Relevansden finns kvar till och med om händelsen aldrig äger rum. Ett gigiantiskt byggprojekt till exempel. Det kan vara relevant att beskriva planerna för ett byggprojekt. Sen om projektet läggs ner, blir inte planerna mindre relevanta.

Vad jag vänder mig emot i den här artiklen är just den här nyhetsrapporteringen, som leder till datumsjuka. Det här är absolut relevant för artikeln Regeringen Löfven II, det betyder inte per definition att det finns encyklopediskt material för en hel artikel. Nyhetsmaterial, självklart, men inte encyklopediskt material för en hel artikel. LittleGun (diskussion) 20 juni 2021 kl. 11.33 (CEST)

Problemet enligt dig är alltså att det inte finns vetenskapliga artiklar som refereras? Saken är ju som sådan att det är en aktuell politisk händelse som kan leda till ett fällande av en regering. Jag har svårt att förstå varför det inte skulle anses vara relevant för en hel artikel. Om det blir ett "lyckat" fällande imorgon kommer detta att bli en av de största politiska händelserna på ett bra tag. Det kan finnas ett allmänintresse för gemene person att vilja söka upp tidsloppet för hela denna händelsen, varesig det är imorgon eller om 2 år. Dock kan jag respektera att artikeln kan sammanfogas in i Regeringen Löfven II om det visar sig att missförtroendeomröstningen inte fick stöd av en majoritet.

Själv skulle jag också påstå att denna artikeln i sig följer Wikipedias krav på Verifierbarhet och Neutral synvinkel. Vidare vill jag också tillägga att denna artikeln följer de krav som lyfts fram i artikeln Relevans och bryter inte mot några punkter i artikeln Vad Wikipedia inte är. Jag kan ju bara hänvisa till exemplet som nämns i föregående artikelhänvisning där det står följande: "Wikipedia är en digital encyklopedi som till skillnad från traditionella uppslagsverk inte har ett begränsat utrymme. Ämnen som troligen inte finns i en pappersencyklopedi, till exempel Toaletter i Japan och Avrättning med elefant, kan passa in här och beskrivas utförligt."

Om voteringen imorgon blir ett fällande beslut är min mening att denna artikeln bör vara kvar och utarbetas vidare, något som jag gärna kan ta på mig ansvaret att göra. Finns det tillräckligt med allmänintresse för t.ex. Tobleroneaffären och inte minst Ministeraffären vid tillsättandet av regeringen Reinfeldt 2006, varav den sistnämnda är mycket lik denna artikeln i sin disposition.

Tack. Manvswow (diskussion) 20 juni 2021 kl. 12.26 (CEST)

Tidlöshet är vad jag saknar. Det kräver inte nödvändigtvis "vetenskapliga artiklar", men något annat än ren nyhetsrapportering i stridens hetta.

Det främsta "beviset" är att om artikelns framtid är villkorad av ett framtida resultat, då är den inte tidlös.

Det som är på gång, misstroendeomröstningen är relevant för artikeln om regeringen Löfven II, nu och i övermorgon. Det finns inte stoff utanför ren nyhetsrapportering för en egen artikel nu, och förmodligen inte imorgon. Ska vi nyhetsrapportera; då finns det stoff och utrymmet är inget problem. LittleGun (diskussion) 20 juni 2021 kl. 12.46 (CEST)

Då vill jag återigen hänvisa till Ministeraffären vid tillsättandet av regeringen Reinfeldt 2006, en artikel som endast hänvisat till nyhetsrapporteringar men anses uppnå de krav för att vara relevant för en egen artikel. På diskussionssidan för samma artikel återfinns en diskussion likt denna där det föreslogs att infoga den artikeln in i Regeringen Reinfeldt, något som inte fick stöd eftersom händelsen ansågs vara stor och det fanns ett generellt allmänt intresse.

Jag kommer att hänvisa till samma för denna artikeln då jag inte håller med ditt resonemang. Manvswow (diskussion) 20 juni 2021 kl. 12.53 (CEST)

Du måste inte hålla med. Jag förtydligade för att du ställde en fråga. Jag vill egentligen inte jämföra äpplen och päron, men tycker att Ministeraffären vid tillsättandet av regeringen Reinfeldt 2006 är en rimlig artikel, trots att den lider av tidlöshet och datumsjuka, som förmodligen beror på att den startades några veckor för tidigt. Allmänintrese för misstroendeförklaringen är solklar, encyklopediska stoffet gör sig bäst med infogning är min poäng. LittleGun (diskussion) 20 juni 2021 kl. 13.08 (CEST)

Utfallet och bedömningen om ämnet långsiktigt håller för en egen artikel får vi avgöra i morgon. Nu finns den här och det är nog onödigt att radera i detta skede. Men jag står fast vid att artikeln inte borde ha startats alls, innan det stod klart i vilken mån som detta är ett ämne som håller som artikel i ett uppslagsverk. Egentligen är frågan enkel: Vilket tidsperspektiv skrivs den i och vem vänder den sig till? Om det gäller att tillgodose dagens — i bokstavlig mening just dagens — publik har den inga förutsättningar att bli bättre och mer informativ än det som skapas genom den traditionella nyhetsjournalistiken. Då är WP helt enkelt fel forum. Eller skrivs den för framtidens läsare, i en form där detalj läggs till detalj och händelse läggs till händelse allt eftersom de inträffar? I så fall saknar den den sammanfattande och tidsoberoende karaktär som krävs av rena kvalitetsskäl. En genomarbetad artikel kräver mer än en kronologisk redogörelse av ett händelseförlopp. I detta fall är det kanske ingen större skada skedd, men viljan att snabbt agera som realtidsrefererande journalist istället för som långsiktig uppslagsverksproducent är olycklig. Janders (diskussion) 20 juni 2021 kl. 13.33 (CEST)

Vi kommer inte veta särskilt mycket mer imorgon. Vi kommer veta resultatet. Vad som händer då är att antingen fälls regeringen eller inte. Fälls den så vet vi det. Sen blir det talmannacirkus eller extraval. Men det vet vi inte förrän om flera dagar. Men mera nyheter lär det bli. Ovh blir det extraval kommer det vara en egen artikel och den här kommer glömmas bort. Det är min kristallkula.

Vad som talar för den här artikeln är att den har potential att ge rejält med bakgrund. LittleGun (diskussion) 20 juni 2021 kl. 13.39 (CEST)

Givetvis kan artikelns bibehållande inte vara beroende av hur det går. Tostarpadius (diskussion) 20 juni 2021 kl. 20.00 (CEST)

Avsatts eller entledigats

För formens och tydligheten skull: Vi bör undvika att skriva att regeringen har avsatts. Voteringen gällde förtroendet för statsministern, och slutade med att riksdagen vill att talmannen ska entlediga statsministern. Det har dock ännu inte skett, och formerna för det är i skrivande stund osäkra. Huruvida Löfven lämnar sin post som avsatt eller bortröstad i ett extra val är alltså inte avgjort. Fram till dess att entledigandet skett sitter Löfven kvar, om än som ledare för en expeditionsministär (övergångsregering). Detta må ses som en lek med ord, men det finns ändå skäl att vara tydlig och korrekt. Janders (diskussion) 21 juni 2021 kl. 11.44 (CEST)

Jag har ersatt alla böjningar av avsatt till fälla. Det kan nog konkretiseras lite till. Manvswow (diskussion) 21 juni 2021 kl. 12.17 (CEST)

Som jag förstår det av det jag läst och regeringsformen är inte regeringen en expeditionsregering ännu. Termen i regeringsformen är övergångsregering, och det är när ministrarna uppehåller sina befattningar trots att "regeringens samtliga ledamöter entledigats" (RF 6 kap. 11 §), det vill säga när statsministern entledigats. Statsministern har en vecka på sig att utlysa nyval extra val, och om Löfven gör det kommer han inte att entledigas (RF 6 kap. 7 §). Sjö (diskussion) 21 juni 2021 kl. 18.00 (CEST)

Extra val. Inte nyval. Very Fantastic Dude (diskussion) 21 juni 2021 kl. 20.37 (CEST)

Felskrivet av mig men korrigerat. Sjö (diskussion) 21 juni 2021 kl. 20.43 (CEST)

Föreslår att avsnittet "Reaktioner på yrkandet" stryks eller ersätts

Avsnittet "reaktioner på yrkandet" är problematiskt. Det saknar expert/forskningsperspektiv och analys, utan innehåller bara nutidsfokuserade och spekulativa gissningar om framtiden samt opinionsjournalistikens emotionella utspel och partipolitiskt motiverade angrepp på motståndare. Vad som sägs på ledar- och debattsidor nu är rätt ointressant om bara några veckor. Prognoser brukar snabbt bli inaktuella när verkligheten kommer ikapp. Jag föreslår att avsnittets nuvarande innehåll stryks helt bl.a. med hänvisning till Wp:Recentism.

Mer intressant inför framtiden är partiledares utspel och partiernas pressmeddelanden, t.ex. att Sabuni har dödförklarat JÖK:en, och vad övriga partier än V ger för motiv till att fälla regeringen. Reaktioner från bostadsmarknadens parter, och experters förklaringar till varför detta inträffar i Sverige och just nu, är också viktigt.

Synpunkter på denna artikel i övrigt: En del formuleringar skulle kunna flyttas eller kopieras från Regeringen Löfven II#Bostadspolitik, som verkar ge en lite annan version. Misstroendeförklaring innehåller ett kort välskrivet avsnitt under punkten "juni 2021".

Vilken artikel bör främst summera utredningen som föranledde Vänsterns misstroendevotum och remissinstansernas kommande synpunkter på utredningen? Denna? En separat artikel? Tomastvivlaren (diskussion) 23 juni 2021 kl. 13.16 (CEST)

Fast "reaktioner på yrkandet" är just reaktioenr från att yrkandet gjordes till att det faktikst blev votering, det var något som hände och var åsikter under en begränsad tid. Snarare urvalsprobelm än recentism då. Reaktionerna var vad de var och gissningarna var vad de var när de inträffade, och tidsspannet visas tydligt.

Summering av utredningen och kommande synpunkter bör vara i en separat artikelom utredningen: Utred­ningen om fri hyres­sättning vid nyproduktion. Innan det finns stoff för en sån artikel hör den hemma i artikeln Januariavtalet, från vilken materialet sedan kan brytas ut. LittleGun (diskussion) 23 juni 2021 kl. 14.31 (CEST)

Ja, men jag vill stå på mig om att bara såna reaktioner som kommer att vara intressanta för framtida läsare bör behållas. Alternativt bör guiden Wikipedia:Tidlöshet omformuleras.Tomastvivlaren (diskussion) 23 juni 2021 kl. 17.54 (CEST)

OK. Jag tycker inte den behöver formuleras om oavsett om reaktionerna står kvar eller inte. Min poäng är att de första reaktionerna är tidlösa i det att de är de första reaktionerna och säger vad "högern" respktive "vänstern" tyckte om vad som skedde när misstroendet yrkades, och därför intressanta. Inte "för tillfället", "idag", "just nu", utan direkta reaktioner på ett beslut, som ledde tillnågot annat.

Möjligen är det inte relevant, men tidlöst är det.

Tidlöshetsutmaningen var att inte gissa om det skulle bli en omröstning ens, beroende på olika uttalanden och nu sa hon det och han det etc, och den fortsätter nu, när vi ska försöka väva in vad som är regeringskris och vad som är regeringsbildning. Och det kommer spekuleras så att det är omöjligt att veta vad som är spekulationer från tidningstyckare, vad har egentligen de olika partierna kommit överens om och vilka pratar med varandra etc. Då kommer det finnas en massa just nu och det mesta av det är dessutom chimärer. Om något år kommer det vara tydligare vad som faktiskt skedde. LittleGun (diskussion) 24 juni 2021 kl. 07.38 (CEST)

Bryta ut missnöjesförklaringen

Den här artikeln är nu ~15 kB brödtext (28 kb totalt). Jag skulle gärna se att avsnittet som handlar om själva misstroendeförklaringen bröts ut till en egen artikel., med ett kortare avsnitt om misstroendeförklaringen.

Själva misstroendeförklaringen är ett väl avgränsat, avslutat kapitel och fungerar bra som en egen artikel, vars innehåll är "indata" och bakgrund till regeringskrisen. Den här artikeln ska ju behandla själva regeringskrisen och fortsätta vara en artikel svårt ansatt av nyhetsrapportering över närmaste veckorna, tills det blir talmanserundor, och eventuell nybildning.

Redan nu finns till exempel kapitlet "Efterföljder" i den här artikeln. Det är ren nyhetsrapportering, som ju accepterats av gemenskapen, men det är inte efterföljder till "Regeringskrisen 2021". Det är nyheter som handlar om vad som händer under "Regeringskrisen 2021" efter att mistroendeförklaring skett, och är en del av "Regeringskrisen 2021".

Vad tror ni om en utbrytning för att få en mer hanterbar artikel?--LittleGun (diskussion) 24 juni 2021 kl. 07.58 (CEST)

Bytt namn på rubriken "Efterföljder" till "Efter voteringen" åtminstone. LittleGun (diskussion) 26 juni 2021 kl. 09.26 (CEST)

Jag tror du har en poäng och jag ställer mig bakom tanken att bryta ut avsnittet. Jag har allmänt svårt för den här typen av nyhetsreferande texter som skapas i realtid med ett dynamiskt och händelsrelaterat innehåll som avgörs av hur skribenterna uppfattar sitationen vid varje givet tillfälle. Det är egentligen en helt annan metod än den mer eftertänksamma och sammanfattande produktion som vi har tillämpar och värnar om i alla andra sammanhang. Nu, när det finns möjlighet att betrakta just den parlamentariska misstroendeprocessen med lite överblickande ögon, finns det kanske möjlighet att bearbeta just den delen och skriva en bra sammanfattande artikel. Resten – eventuellt nyval och lösningen på regeringskrisen – kommer att leva som ett eget ämne länge än. Janders (diskussion) 26 juni 2021 kl. 12.05 (CEST)