Åke Bovallius
| Åke Bovallius | |
| Född | 2 november 1937 Vasa församling i Göteborgs och Bohus län, Sverige |
|---|---|
| Död | 26 mars 2009 (71 år) Jakobsbergs församling i Stockholms län, Sverige |
| Nationalitet |  Sverige |
Hans Åke Arthur Bovallius, född 2 november 1937 i Vasa församling i Göteborgs och Bohus län,[1] död den 26 mars 2009 i Jakobsbergs församling i Stockholms län,[2] var en svensk ingenjör och internationellt erkänd expert inom ABC-skydd.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Bovallius avlade filosofie kandidat-examen 1964 och filosofie licentiat-examen 1969. Han tjänstgjorde 1969–1991 vid Försvarets forskningsanstalt: som förste forskningsingenjör vid Institutionen för mikrobiologi 1969–1974,[3] som chef för institutionen 1974–1984 och som chef för Huvudavdelningen för ABC-skydd (Avdelning 4) 1984–1996.[3][4][5]
Bovallius blev en ”internationellt erkänd expert inom sitt fackområde” och var bland annat delegat i European Federation of Biotechnology 1979–1982 och i Federation of European Microbiological Societies 1980–1984. Han tjänstgjorde också som expert åt Världshälsoorganisationen och var ställföreträdande chefsinspektör under Rolf Ekéus i FN:s specialkommission för Iraks nedrustning (United Nations Special Commission, UNSCOM) från 1991. Han var dessutom teknisk expert vid förhandlingarna om biologiska stridsmedel i Genève 1996 samt verksam i FN:s kommission för övervakning, verifikation och inspektion (UNMOVIC) samt rådgivare i ABC-skydd till myndigheterna i Singapore.[6]
Åke Bovallius invaldes 1985 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien[3] och var även ledamot av New York Academy of Sciences.[6] Han är begravd på Görvälns griftegård.[7]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
- ^ Sveriges dödbok 1901–2013, version 6.0 (Sveriges släktforskarförbund 2014).
- ^ [a b c] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 195. ISBN 91-630-4181-2.
- ^ Sveriges statskalender 1996. Stockholm: Fritzes. 1996. sid. 246.
- ^ Sveriges statskalender 1997. Stockholm: Fritzes. 1997. sid. 245.
- ^ [a b] Rossander, Erik (2009). ”Minnesord över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (6/2009): sid. 9–10. http://kkrva.se/wp-content/uploads/Artiklar/096/kkrvaht_6_2009_3.pdf.
- ^ SvenskaGravar