Svenskar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om det allmänna begreppet svenskar. För andra betydelse av svensk, se svensk. För personer med svenskt medborgarskap, se Svenska medborgare. För personer skrivna i Sverige, se Sveriges befolkning.
Svenskar
Bekanta svenskar
Heliga BirgittaAnders CelsiusCarl von LinnéAlfred Nobel
Selma LagerlöfDag HammarskjöldGreta GarboAstrid Lindgren
Ingmar BergmanBjörn UlvaeusIngvar KampradAnnika Sörenstam
Antal sammanlagt
cirka 13 000 000
Regioner med betydande antal
Sverige Sverige Ca 8 miljoner[1]
USA USA 4 155 453[2]
Kanada Kanada 341 845[3]
Finland Finland 13 000[4]
Spanien Spanien 65 000[5]
Norge Norge 36 369[6]
Australien Australien 34 125[7]
Brasilien Brasilien 32 975[8]
Frankrike Frankrike 30,000[9]
Storbritannien Storbritannien 22 000[10]
Tyskland Tyskland 17 000[11]
Argentina Argentina 170.000[12]
Estland Estland 300[13]
Övriga 100 000[14]
Språk

Svenska
Närliggande språk är norska, danska, isländska, färöiska samt på lite längre håll alla germanska och indoeuropeiska språk.

Religion

Traditionellt evangelisk-luthersk kristendom. Svenska kyrkan har 6 820 121 medlemmar.[15]
Omkring en tredjedel av svenskarna tror inte på Gud eller någon högre makt.[16] Ungefär en tredjedel av 15-åringarna konfirmeras i Svenska kyrkans ordning.[17] Frikyrkorna i Sverige har 243 000 medlemmar.[18]

Svenskar är ett begrepp som utifrån skilda utgångspunkter beskriver olika grupperingar med anknytning till landet Sverige. Svenskar kan till exempel definieras som en germansk folkgrupp, eller med språkliga, sociala, kulturella, geografiska och/eller juridiska utgångspunkter, exempelvis modersmål, etnisk identitet, samt eget eller föräldrars uppväxtland. Vilka och hur många personer som räknas in i de olika definitionerna av begreppet varierar.

Även människor med svenska som modersmål, vars förfäder flyttat från regioner i det som idag är Sverige för att bosätta sig i framför allt Finland, men även i Estland (båda länderna har historiskt varit en del av Sverige), betraktar sig som svenskar. De kallas finlandssvenskar respektive estlandssvenskar, och utgör nationella minoriteter i dessa länder. Utvandringen till kusterna i mellersta och södra Finland (som då kallades Österland) tog fart under 1200-talet. Det var människor från främst Mellansverige som etablerade sig som jordbrukare i den finska delen av Sverige. Åland koloniserades första gången under stenåldern av skandinaver tillhörande den gropkeramiska kulturen från väster före 2500 f.Kr. Korsnäs i Österbotten och HammarlandÅland är två kommuner i Finland som anses ha det högsta antalet personer med svenska som modersmål utanför Sverige. Det förekommer även att begreppet svenskar används av vissa svenskättlingar i USA och andra länder dit det har skett utvandring från Sverige.

Vi skiljer på exempelvis finländare och finne, där det förra är en nationalitet som inkluderar finlandssvenskar och det senare beskriver de med finska som modersmål, medan ordet svensk ibland avser etnisk svensk eller svensk nationalitet, ibland svenskt medborgarskap. Begreppen etniska svenskar och svensk etnicitet är inte ovanliga i moderna forskningspublikationer, och har då varierande innebörd,[19] men existensen av en svensk etnicitet är omstridd.[20]

I många länder finns befolkningsstatistik över självrapporterad ras och etnicitet. I Sverige finns ingen officiell befolkningsstatistik över antal etniska svenskar,[21] men det finns statistik över hur många som identifierar sig exempelvis med ursprungsbefolkningen och den nationella minoriteten samer, och hur många som har utländsk bakgrund, det vill säga som är födda utomlands eller vars föräldrar är födda utomlands. Det förekommer att arbetsgivare anlitar SCB för att föra statistik över hur många anställda som har svensk respektive utländsk bakgrund, vilket i debatten beskrivs som mätning av etnicitet, eftersom syftet är att uppnå etnisk mångfald inom olika yrken och att komma till rätta med strukturell diskriminering.[22] En person kan dock samtidigt ha identitet som etnisk svensk och som tillhörande en nationell minoritet eller en invandrargrupp i Sverige.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sveriges majoritetsbefolkning är skandinaver med germanskt ursprung.[23]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Begreppet svenskar som beteckning för ett folk var en vidareutveckling av folknamnet svear, där ordet svensk var adjektivformen. Egentlig singularform saknades.[källa behövs] Istället användes adjektivformen i sammansättningar som svænsk maþær (svensk man) då man talade om enskilda svear.[när?]

Svearna (svioner) omnämns redan i Tacitus verk Germania som skrevs omkring år 98. Namnet åsyftade under vikingatiden och större delen av medeltiden endast invånarna bosatta i Mälarlandskapen. Andra invånare i dåtidens Sverige, såsom götar och gutar omfattades inte i begreppet svensk. I avsnittet om mansböter i den äldre västgötalagen från cirka 1220 görs det således skillnad mellan svenskar, västgötar och smålänningar: "Dræpær maþær svænskan man...".[24]

I den första svenska historieboken, Erikskrönikan, som skrevs på 1320-talet, förekommer inte begreppet svenskar (däremot benämns Mälarlandskapen som "Swidhido"). Det är först med 1400-talets rimkrönikor som hade ett starkt propagandistiskt budskap riktat mot unionskungar, fogdar och utlänningar i största allmänhet som begreppet svenskar för första gången nämns såsom samlingsnamn för alla människor av nordisk härkomst inom landet Sverige. I medeltida källor användes annars begreppet "inländska män" i de sammanhang där man skulle kunnat förvänta sig att läsa "svenskar".

Begreppet svensk har således vidgats genom historien från att från början endast ha omfattat svearna, varefter det kom att bli ett samlingsbegrepp för alla nordiska folkstammar som inlemmats i Sveariket, från götar och gutar, till smålänningar och hälsingar och slutligen även folk som tidigare hört under Danmark och Norge såsom skåningar, jämtar osv. Folkstammar av annan härkomst än nordgermansk, till exempel samer, kväner och finnar, räknades dock inte såsom svenskar.[när?]

Uppkomsten av en svensk etnicitet och nationalitet[redigera | redigera wikitext]

Det fornnordiska språket delar vid tidig vikingatid upp sig i västnordiska, östnordiska, och forngutniska. Östnordiskan kan studeras i runsvenska och rundanska källor, som vid slutet av vikingatiden började uppvisa små skillnader.[25]

Strax innan och under äldre medeltid var landskapen (de tidigare småkungarikena eller hövdingadömena) i Mälardalen och runt Vättern oftast enade under samma kung, men Sverige betraktas av dagens svenska historiker inte som en stabil statsbildning förrän på 1200-talet. Sverige under äldre medeltiden bestod av flera löst sammanhängande områden, som under 1000-talet hade utvecklat gemensam militärorganisation (ledungen) efter danskt mönster. Sverige under Kalmarunionens tid (1389 till 1520) saknade egen utrikespolitik och regent, men det dåvarande Sverige lydde ändå under en egen landslag.

Utvandring från Sverige[redigera | redigera wikitext]

Se även: Svenskamerikan
Scandinavian Shop "Casa Tre Toppar" i Guardamar (Spanien)

Under 1800- och 1900-talet utvandrade ett stort antal svenskar till Amerika. I Kanada uppger exempelvis 340 000 personer att de har svensk bakgrund[3] och i USA 4,2 miljoner.[2] Mindre grupper med svenskt ursprung återfinns också i olika länder i Sydamerika, främst i norra Argentina kring staden Oberá.[26] Dessa[förtydliga] har dock med få undantag assimilerats och betraktas numera som amerikaner eller kanadensare snarare än svenskar. De kallas även ofta för svenskättlingar. De svenskar som finns i Amerika är oftast senare invandrare.

Utvandringen i slutet av 1900-talet har tack vare förbättrade transportmedel varit av mer tillfällig natur. Svenskar som flyttar till Spanien eller Storbritannien för att arbeta eller pensionera sig behåller oftast sin koppling till Sverige och flyttar inte sällan tillbaka. Denna grupp kallas utlandssvenskar och består av 200 000–400 000 personer.[27][28]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Av Sveriges befolkning på 9 256 347 personer den 31 december 2008 var 1 281 581 födda utomlands. Siffran visar antalet infödda eftersom det inte görs några undersökningar av etnicitet i Sverige. Siffran missar alltså invandrare som assimilerats och betraktar sig som svenskar. Samtidigt inkluderar den barn till invandrare som identifierar sig med föräldrarnas etnicitet.
  2. ^ [a b] ”Total Ancestry Reported - 2008-2012 American Community Survey 5-Year Estimates”. United States Census Bureau. http://factfinder2.census.gov/faces/tableservices/jsf/pages/productview.xhtml?pid=ACS_12_5YR_B04003&prodType=table. 
  3. ^ [a b] ”National Household Survey (NHS) Profile, 2011”. Statistics Canada. http://www12.statcan.gc.ca/nhs-enm/2011/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&Geo1=PR&Code1=01&Data=Count&SearchText=Canada&SearchType=Begins&SearchPR=01&A1=All&B1=All&Custom=&TABID=1. 
  4. ^ Ewa Hedlund (2011) "Utvandrare.nu – Från emigrant till global svensk". Föreningen svenskar i världen. p. 42 ISBN 978-91-979795-0-4
  5. ^ ”Svensk-spanska förbindelser”. Sveriges ambassad i Madrid. http://www.swedenabroad.com/Page____10008.aspx. Läst 29 april 2009. 
  6. ^ SSB Befolkningsstatistik 2014 (bokmål)
  7. ^ [1]
  8. ^ Sveriges ambassad Brasilia
  9. ^ [2]
  10. ^ ”Country-of-birth database” (på engelska). Organisation for Economic Co-operation and Development. http://www.oecd.org/dataoecd/18/23/34792376.xls. Läst 30 april 2009. 
  11. ^ ”Norges demografi” (på norska). Norska Wikipedia. http://no.wikipedia.org/wiki/Norges_demografi. Läst 30 april 2009. 
  12. ^ Sveriges ambassad i Argentina
  13. ^ Estonian Institute om estlandssvenskar
  14. ^ SCB uppskattar 300 000 svenskar utomlands. Länderna ovan summerar till 202 000.
  15. ^ Svenska kyrkan. Siffror från 2007
  16. ^ Sifo, Din egen livsåskådning
  17. ^ Döpta, konfirmerade, vigda och begravda enligt Svenska kyrkans ordning år 1970–2006
  18. ^ Antal betjänade i de bidragsberättigade trossamfunden 2006, Nämnden för statligt stöd till trossamfund
  19. ^ Se akademiska publikationer om "etniska svenskar" och "svensk etnicitet", och böcker om "etniska svenskar" och "svensk etnicitet"
  20. ^ Maja Hagerman, Ordet "etnisk" får en farlig språklig glidning, ledare Dagens Nyheter 2016-09-19
  21. ^ "Går det att tala om ”etnisk svenskhet”?: Statistiska centralbyrån (SCB) är den myndighet i Sverige som producerar statistik över arbetslösheten. Generaldirektör Stefan Lundgren konstaterar att SCB inte använder sig av begreppet etnicitet. "Vi har uppgifter om var människor är födda, i vilket land man är född, och medborgarskap. Men vi har inga uppgifter om etnicitet och det är inte något vi presenterar i statistik, säger han till SvD."
  22. ^ http://www.sydsvenskan.se/sverige/etnisk-matning-gar-alltid-fel/
  23. ^ ”Sweden”. MSN encarta. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091028191416/http://encarta.msn.com/encyclopedia_761563138_3/Sweden.html. ”Sweden’s population consists mainly of Scandinavians of Germanic descent.” 
  24. ^ http://hem.passagen.se/peter9/lag/vgkyrk.html
  25. ^ Graeme Davis Comparative syntax of old English and old Icelandic: linguistic, literary and historical implications, 2006, sidan 38.
  26. ^ ”Sveriges förbindelser med Argentina”. Sveriges ambassad i Buenos Aires. http://www.swedenabroad.com/Page____78042.aspx. Läst 30 april 2009. 
  27. ^ Föreningen Svenskar i Världen, "Om oss"
  28. ^ SCB