Åmselemorden
Åmselemorden kallas morden natten till den 3 juli 1988 i Åmsele i Västerbotten i Sverige på två makar samt deras 15-årige son.
Händelseförlopp[redigera | redigera wikitext]
Upprinnelsen till morden var att Juha Valjakkala (23) och hans flickvän Marita Routalammi (20) på natten stal en av familjens cyklar, men upptäcktes av fadern och sonen som tog upp jakten på dem i familjens bil, en orangefärgad Volvo 142. Vid kyrkogården i Åmsele mötte de tjuvarna. När fadern försökte få tillbaka familjens cykel tvingade Valjakkala ned dem båda på knä och sköt sedan först fadern med ett hagelgevär och sedan sonen. Båda avled av skottskador i huvudet. Klockan var omkring 03.20.
Modern började söka efter sin make och son, när de inte hade kommit tillbaka. Utanför kyrkogården stötte hon på Valjakkala och Routalammi, som precis var på väg att lämna mordplatsen i en stulen bil, en gråfärgad Saab 900 turbo. När modern försökte prata med paret uppstod tumult. Modern kom över det laddade hagelgeväret, men Routalammi lyckades avväpna henne. Modern försökte då fly. Enligt domen och Routalammis vittnesmål hann Valjakkala i fatt henne och slog ihjäl henne med geväret, innan han skar av henne halsen och högg henne två gånger i sidan. Enligt Valjakkala var det Routalammi som sprang efter modern och mördade henne. Vapnen som användes vid morden stals i Sveg.[1]
Händelsen föranledde ett stort polispådrag i Sverige, Finland och Danmark. De båda förövarna greps på järnvägsstationen i Odense den 10 juli då det tåg de hade stigit på i Köpenhamn anlände. De fördes sedan till häktet i Umeå.
Rättegången[redigera | redigera wikitext]
Rättegången blev den mest bevakade i Umeå tingsrätts historia. Under rättegången försvarades Valjakkala av advokat Pelle Svensson och Routalammi av advokat Gunnar Falk. Valjakkala dömdes till livstids fängelse för morden, ett straff som han avtjänade i finskt fängelse. Routalammi dömdes till två års fängelse för medhjälp till misshandel och släpptes enligt praxis efter att ha avtjänat halva tiden. I hovrätten ändrades brottsrubriceringen till medhjälp till grov misshandel.
Den 3 december 2007 meddelade Helsingfors hovrätt att Valjakkala benådats. Hans livstidsstraff omvandlades till villkorlig dom, och datum för hans frigivning angavs till den 1 juli 2008. Han frigavs dock villkorligt redan den 25 februari 2008. Han återfördes till fängelse i april 2008 för att ha brutit mot villkoren. Han släpptes igen den 2 februari 2009 och hade då varit inspärrad i omkring 20 år för morden.
Efter att han blivit frigiven 2008 har han begått nya brott och därmed åter dömts till fängelse. Han avled den 27 februari 2023.
Media[redigera | redigera wikitext]
- Il Capitano, film 1991
- I den danska TV-serien Mordkommissionen är avsnitt 18 tydligt baserat på Åmselemorden.
- P3 Dokumentär söndagen den 26 oktober 2008 handlade om Åmselemorden[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Lundell, Mattias (13 maj 2002). ”Smågangstern som blev trippelmördare”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11304599.ab. Läst 5 april 2016.
- ^ ”Åmselemorden”. P3 dokumentär. Sveriges Radio. 26 oktober 2008. https://sverigesradio.se/avsnitt/86957.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Lagercrantz, David (1998). Änglarna i Åmsele. Stockholm: DN. ISBN 91-7588-206-X
- Nordisk kriminalkrönika 1990. Västra Frölunda: Nordiska polisidrottsförbundet. 1990. sid. 77–84
- Svensson, Pelle (2005). Utan nåd: grymhet utan gräns. Stockholm: Carlssons. ISBN 91-7203-653-2
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Lagercrantz, David (1998). Änglarna i Åmsele. Stockholm: DN. Libris 7650169. ISBN 917588206X
- Svensson, Pelle (2005). Utan nåd: grymhet utan gräns. Stockholm: Carlsson. Libris 9759094. ISBN 9172036532
- Larsson, Victoria (2014). Ett norrländskt trauma. Malmö: Thorén & Lindskog. Libris 16900676. ISBN 9789186905279